Brottslighet bland ungdomar är ett ökande problem i dagens samhälle. Landets fritidsgårdar är en betydelsefull plats att vara på för många utav Sveriges utsatta ungdomar. Detta medför en utmaning för personalen inom verksamheten, som i sitt arbete antas kunna hantera den problematik som kan uppstå i och med detta. Syftet med denna studie är att skapa insikt och förståelse i det brottsförebyggande arbetet på fritidsgården och vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i detta arbete. En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken fritidsledare. Resultatet har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin vilken har hjälpt till att identifiera faktorer inom verksamheten vilka påverkar det brottsförebyggande arbetet. Resultatet visar att det jag valt att benämna som mjuka ramar: relationer, stabilitet och aktiviteter verkar som möjligheter och de yttre ramarna: lagstiftning, öppettider och lokalbrist verkar som hinder. Slutsatsen är att brottsförebyggande insatser inom fritidsgårdens verksamhet är högst aktuellt och kännedom av hinder och möjligheter inom detta arbete kan skapa förbättrade och hållbara insatser. Insatser från olika aktörer ur samhället, är nödvändigt för att arbetet skall kunna effektiviseras, då de flesta hinder som identifieras ligger utanför verksamhetens egna område

Syftet med denna studie vara att undersöka socialsekreterares kunskap om och erfarenheter av sekretessbrytande bestämmelser och informationsutbyte med polisen i brottsförebyggande arbete bland unga under 21 år. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utförts. Samverkansteorin och modellen Community of Practice användes som teoretiska utgångspunkter för att ge förståelse för de förutsättningar som möjliggör informationsutbytet i praktiken. Tematisk analys har använts som analysmetod. Av resultatet framkom viss kunskap om sekretessbrytande bestämmelser men bristande kunskap om den speciella sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen. Socialsekreterarna menade emellertid att det går att komma långt med ett samtycke från föräldrar eller ungdom, i stället för att behöva bryta sekretessen. Resutlatet visade också att socialsekreterarna vill se en förbättrad samverkan med polisen.

Nyrekrytering av unga till gängkriminalitet anses vara ett problem i Sverige, men inte minst i dagens Malmö tydliggör polisen. Tidigare internationella studier har gett förklaringar på riskfaktorer dels på individ- men också på social nivå. Dessutom har det redogjorts för orsaker till att nyrekrytering av unga förekommer. Med tidigare forskning inom ämnet har det även fastslagits vilka arbetsmetoder som används för att förebygga nyrekrytering av unga till gängkriminalitet, både nationellt och internationellt. Det har också redogjorts för hur tidigare forskare undersökt kring ungas rekrytering in i gängkriminalitet. Den aktuella studien ämnar att undersöka arbetsmetoder som utvalda aktörer använder sig av idag för att motverka nyrekrytering och vilka karakteristiska drag som återkommer inom det brottsförebyggande arbetet i Malmö. Syftet innefattar även att undersöka vilka utmaningar som utvalda aktörer upplever med dagens arbetsmetoder inom de olika verksamheterna och myndigheterna. Syftet uppfylldes genom ett antal semistrukturerade intervjuer med utvalda aktörer i Malmö stad. De semistrukturerade intervjuerna analyserades sedan tematiskt. Resultatet visade att de utvalda aktörerna använder sig av skilda arbetsmetoder som samtliga bidrar med olika perspektiv på det brottsförebyggande arbetet, samtidigt som flera av aktörernas verksamheter och myndigheter bedriver samverkan med varandra. Arbetsmetoderna innefattar bland annat synlig närvaro, behandling, orosanmälningar, brottsförebyggande strategier och analysarbete. Karakteristiska drag som är vanligt förekommande inom arbetet är bristande konsekvenstänk hos ungdomarna, bristande gränssättning hemifrån och en icke-fungerande skolgång. De utvalda aktörerna upplevde ett antal utmaningar med det brottsförebyggande arbetet mot nyrekrytering. De upplevda utmaningarna kretsade kring behovet av fler resurser, tydligare riktlinjer och bristen på vuxennärvaro i skolan.

Todorovic, M & Pajic, T. Det är okej att klottra... eller? En kvantitativ studie om attityden gentemot klotter. Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Kriminologi, 2017.Klotter har sedan långt tillbaka i historien varit ett samhällsproblem. Idag talas det ofta om klotter i samband med kostnader. I Sverige klassas klotter som vandalism och faller under brott för skadegörelse. Det går utifrån resultatet att dra en slutsats om att yngre män i större utsträckning har en positiv attityd gentemot klotter. Brottsförebyggande aktörer bör öka kunskapen om klotter redan i tidig skolålder. / Todorovic, M & Pajic, T. It’s okay to scribble... right? A quantitative study on the attitude towards scribble. Degree project in Criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2017.Scribble has for a long time been a social problem. Today, scribble is often associated with society costs. In Sweden, scribble is classified as vandalism and property damage. The conclusion of this report is that younger men have a more positive attitude toward scribble. Furthermore, the crime prevention actors should increase the knowledge of scribble already in early school age.

Social hållbarhet är en av tre delar i begreppet hållbarhet och innefattar bland annat trygghet. I dagens samhälle är trygghet något som diskuteras och präglar vår vardag på olika sätt. Samhällsprocessen påverkas också och begreppet hållbarhet förknippar många med miljö och materialval, som sedan landar i en ekonomisk fråga. Syftet med rapporten är att undersöka huruvida den sociala hållbarheten arbetas med i samhällsbyggnadsprocessens initiala skeden. För att undersöka detta var Hertsöheden i Luleå kommun ett intressant område eftersom det just nu är i planeringsskedet. Rapporten riktades därmed in på utformning av både de befintliga och planerade gång- och cykeltunnlarna in till Hertsöheden. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Respondenterna valdes ut eftersom de arbetar inom olika områden inom samhällsprocessen. Det bidrar till en förståelse för samhällsbyggnadsprocessen, betydelsen för respondenternas olika arbetsuppgifter och hur de hänger ihop. Rapporten lyfter tre områden vad gäller social hållbarhet och gång- och cykeltunnlar. Trygghetsfokus i planeringens initiala skeden, brottsförebyggande perspektivets arbete och arbetsprocessens skillnader vad gäller befintliga respektive nya tunnlar. Genom intervjuerna och litteraturstudie har förståelsen för samhällsbyggnadsprocessen ökat. Baserat på undersökningarna är social hållbarhet något som arbetas med och lyfts i samhällsbyggnadsprocessen initiala skeden mer nu än vad det gjort sedan 60-talet. Det brottsförebyggande arbetet på Hertsön bidrar till en ökad säkerhet och därmed ökar trygghetskänslan. Arbetsprocessen vad gäller befintliga respektive nya tunnlar är olika och den ekonomiska faktorn är en stor anledning till det. Under arbetet har flera områden varit intressanta att undersöka vidare, men på grund av arbetets tidsram och omfattning har det inte funnits resurser till detta.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka upplevelserna hos nyckelpersoner från olika aktörer inom de brottsförebyggande- och trygghetsskapande insatserna som implementerades i Särö centrum 2023. Insatserna infördes till följd av en ökad upplevd otrygghet i området på grund av stökiga ungdomar och en eskalerande brottslighet som kulminerade under samma år. Genom intervjuer med dessa nyckelpersoner har varierande perspektiv lyfts rörande vilka förändringar de sett samt hur effektiva insatserna upplevts. En tematisk analys visade att området upplevs tryggare nu efter implementeringen, främst tack vare samverkan mellan aktörerna. Att civilsamhället och föräldraföreningen har engagerat sig mer aktivt för ett tryggare Särö centrum har välkomnats. Nyckelpersonerna påpekade dock att det finns behov av en långsiktig plan för att undvika framtida akuta insatser. En översikt av anmälda brott i Särö mellan 2020–2024 visade på en uppgång vilket kan motsäga resultatet från den tematiska analysen, att området blivit lugnare, något som krävt vidare diskussion.

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten och polisen samverkar för att förebygga ungdomskriminalitet i Eskilstuna kommun. För att samla in material till studien har nio stycken kvalitativa intervjuer, med 10 respondenter, genomförts. Samtliga respondenter arbetar med eller inom samverkan mellan polis och socialtjänst. Resultatet visar att kommunen arbetar aktivt med samverkan på olika sätt, bland annat genom arbetssätten Sociala insatsgrupper och SSPF (Skola, socialtjänst, polis och fritid) på en individnivå. Utifrån en strukturell nivå arbetar kommunen främst med samverkansöverenskommelser och lägesbilder. Trots dessa arbetssätt påverkar de resursbrister som finns samverkan negativt, vilket leder till en mindre önskvärd samverkan. Det beskrivs att sekretesslagstiftningen även är ett hinder för samverkan mellan polis och socialtjänst. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns flertalet viktiga aktörer i kommunen för en välfungerande samverkan. Ett större perspektiv hade därav varit intressant för vidare studier. / Youth criminality is a important topic nowadays and the aim of this study is how the social services and the police collaborate between eachother to handle the problems caused by youth criminality in Eskilstuna kommun. 10 qualitative interviews were used to gather material. The interview candidates were either working with the social services or the police, or were involved in the collaboration work. The results from this study showed that the municipality work with collaboration in different ways, for example with methods as ‘Sociala insatsgrupper’ och SSPF The result also shows that collaboration occur on a structural level. The study illustrate what encourage and prevent collaboration. Communication, roles and coordination are examples of what encourage. Lack of communication and resources, but also secrecy prevent collaboration. Based on the result, it is concluded that there are several important organisations in the municipality for a functioning collaboration. An extended perspective had therefore been interesting for further studies.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever som har gått på samma högstadieskola upplever skolans brottsförebyggande arbete. Studiens deltagare är unga vuxna som relativt nyligen avslutat sin skolgång. Ett antal av de intervjuade har själva begått brott. Det vi har studerat är skillnader i deras erfarenheter av samma skolas brottsförebyggande arbete. För att kunna besvara våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har använt oss av en tematisk analys där vi belyser olika områden. Resultatet har sedan tolkats med stöd av Hirschis teori om sociala band. Vad vi kommit fram till är att flera av de informanter som själva hade begått brott inte enbart ansåg att skolan inte varit brottsförebyggande, utan även att den påverkade deras egna livsval i negativ riktning.

<p>Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?</p><p>Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på.</p><p>Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: <em>Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? </em>För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. <em></em></p><p>Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.</p>

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning? Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på. Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.