Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning. Sammanfattningsvis är 6 studier signifikanta med liten effekt och 4 icke signifikanta när det kommer till total brottslighet. Problemorienterat arbete och samarbete med andra instanser ger bäst resultat. Att enbart arbeta platsbaserat påverkar inte all brottslighet, andra instanser/metoder behövs. / This research review is about the effectiveness of hot spot policing. Does hot spot policing have an effect on crime? Does only one type of crime decline? Does crime just move from one place to another? Through suitable keywords and well known databases, studies with good research designs were chosen. The result was 14 in all, 9 randomized controlled trials, 4 quasi-experiments and 1 meta-analysis. The review shows a divided picture when it comes to significance in crimeprevention. In summary: 6 studies are significantly small and 4 non-significant when it comes to the total of crime. To work problem-oriented and to work with other authorities is most effective. Only place-based work does not affect all crime, other authorities/methods are needed.

Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a. fanns det ett samband mellanelevernas trygghetskänsla och deras betyg. Vi fann även ett samband mellan elevernastrygghetskänsla och deras tidigare utsatthet för våld.

This thesis examines the role of violence and harassment towards staff in Swedish public libraries as well as the preventative measures used by the libraries. A link to a web survey was distributed to 60 libraries and answered by 38 respondents. The study included regular public libraries and public libraries integrated with school libraries. The survey regarded their situation in 2012. Three questions were used as a starting point:- What sort of problems exist in Swedish public libraries concerning violence and harassment towards library staff?- How do Swedish public libraries seek to prevent violence and harassment towards their staff and how could this preventative work be further evolved?- Is there a difference between the two types of libraries with reference to the problems with workplace violence and the preventative measures taken?The answers of the survey were structured and analyzed by using different theories and approaches to crime prevention and thereafter compared with the outcomes of another study on crime in a library setting. The results of the study showed that although the problems with violence and harassment were limited, quite a wide range of preventative measures were already in use. The integrated libraries in the study were less affected by these problems and used fewer security measures than the regular public ones.

Denna studie syftade till att undersöka hur uppfattningar skiljer sigavseende den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning uppfattningar skiljer sig i den manliga populationen och i den kvinnliga populationen, samt hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan könen. Urvalet bestod av totalt 151 respondenter, varav 77 var män och 73 var kvinnor (M=24,83 år, SD=5,69). Respondenterna fick ta del av ett antal vinjetter med tillhörande påståenden i en webbenkät, och resultaten visade att behandling uppfattades vara effektivare i ett brottsförebyggande syfte än inkapacitering. Denna skillnad kan dock ha varit ett resultat av att kvinnorna i högre uträckning hade en positiv uppfattning om effekten av behandling i jämförelse med inkapacitering, eftersom det i den manliga populationen inte fanns någon signifikant skillnad. Det kunde heller inte påvisas en signifikant skillnad mellan könen vad gäller deras uppfattningar om den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Studiens resultat går i linje med “Moral development theory” och dess aspekt om att kvinnor är mer empatiska och omhändertagande och därför uppfattar behandling som mer effektivt vad gäller att förebygga brott. Baserat på studiens resultat och hur de kontrasterar med tidigare forskning, problematiseras allmänhetens ökade inflytande på kriminalpolitiken. / The purpose of this study was to examine how the perception of incapacitation and rehabilitation differs in regard to their crimeprevention effects. The purpose was furthermore to examine to what extent these perceptions differ in the male population and in the female population, and how these perceptions differ between the two genders.The sample consisted of 151 respondents, of which 77 were men and 73 were women (M=24,83 years, SD=5,69). The respondents were presented to a number of case descriptions and related statements in a web questionnaire, and the results showed higher support for the rehabilitation perspective than incapacitation regarding the perception of their crime prevention effects. Though, this difference could have been a resault of the fact that women were more positive to the rehabilitation perspective than incapacitation for a crime prevention purpose. Thus, in the male population there was no difference in the perception of the crime prevention effect of rehabilitation compared to incapacitation. Neither could any significant differences be found between the genders in their perceptions. The results of the study can be explained by the “Moral development theory”, and its aspect of women being more empathic and care taking and therefore have a positive perception of rehabilitation and its crime prevention effect. Based on the results of the study and how they differ from earlier research, the public’s influence on criminal policy is problematised.

Syftet med rapporten är att bidra i kommunens arbete med att minska skadegörelse på deras skolor. Detta genom att ta fram ett analys och resultatsunderlag att grunda en handlingsplan på samt komma med åtgärdsförslag. Problemet identifierades tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare. I enlighet med BRÅs metod “kunskap som metod” undersöktes problembilden. Problembilden kartlades genom en självdeklarationsstudie, intervju med rektor och inhämtande av uppgifter från de kommmunala förvaltningarna. Av problembilden framgår bland annat att skadegörelsen utförs av både elever på skolan och utomstående. Av de 175 elever som svarade på enkäten anger 17 % att de utfört någon form av skadegörelse. Eleverna som anger att de utfört skadegörelse anger som främsta anledning uttråkning eller missnöje riktat mot skolan. Även grupptryck anges av flera svarande. Rektorn ger en bild av att större delen av skadegörelsen utförs av en liten grupp elever eller före detta elever. Skolan kan också vara särskilt utsatt på grund av sin geografiska utformning och läge då den ligger i utkanten av samhället och nästan helt saknar insyn. Utifrån framtagen problembild genomfördes brainstorming och brainwriting för framtagning av potentiella åtgärder som kommunen sedan kan använda vid framtagande av åtgärdsplan.

This study is aming to examine how municipal instances understand and work to prevent violent extremism. The study illustrates how the local coordinator in a swedish municipality together with representatives from the social service, the school and the police work against autonomous left, white power environment and violent Islamist extremists. I have used Sahlins (2000) theory of crime prevention and Lipskys (2010) theory of street level bureaucracies to analyze the empirical.  To get a deeper understanding how the actors define and work with the problem I have used semistrutcured interviews with a local coordinator, two polices, two field assistants, two polices and one teacher. Even if violent extremism is expression of political opinion or religious belief the municipality means that alienation is the reason why people involve themselves in violent extremism. As a consequense the municipality have integrated the preventing work in their regular crimepreventing work.   The prevention work is characterized of both workdivision, where each profession mind its own working area, and cooperation, wich gives a good view of the situation in the municipality. Since there are consensus that the main goal is to prevent alienation the study picturize a functioning cooperation with few conflicts between the professions that is included in this crimepreventing work. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommunala instanser förstår och arbetar för att motverka våldsbejakande extremism. Studien belyser hur den lokala samordnaren i en svensk kommun tillsammans med och representanter från socialtjänsten, skolan och polisen arbetar mot tre grupper; autonoma miljön, vit makt-miljön, och våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön.   De teoretiska ramverk som använts som verktyg och hjälpmedel för att analysera empirin är Sahlins (2000) teori om brottsprevention samt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. För att få en djupare förståelse hur de lokala aktörerna definierar och arbetar med problemet har studien genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en lokal samordnare, två poliser, två fältassistenter och en lärare.   Även om våldsbejakande extremism är uttryck för politisk åsikt eller religiös tro menar kommunen att orsaken till att människor söker sig till dessa grupper är känslan av utanförskap. Som en konsekvens av detta har kommunen integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin befintliga brottsförebyggande verksamhet. Arbetet präglas av både arbetsdelning, där varje yrkeskategori arbetar utifrån sitt specifika mandat på sin egen arena, och samverkan, vilket ger en god helhetsbild av läget i kommunen. Då det finns en samsyn kring att det prioriterade målet är att motverka utanförskap visar studien på ett fungerande samarbete med få konflikter mellan de yrkesgrupper som ingår i detta brottsförebyggande arbete.

Det rapporteras återkommande om grova våldsbrott på Söder i Helsingborg och stadsdelen karaktäriseras som ett av Sveriges mest brottsutsatta områden. Helsingborgs trygghetsundersökning tyder på att många känner oro för att bli överfallna eller misshandlade på Söder. Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra för utvecklingen över våld i offentlig miljö på Södergatan på Söder under perioden 2010–2019. Vidare är även syftet att redogöra vilka åtgärder som har implementerats på gatan. Utifrån resultatet och tidigare forskning ämnar även uppsatsen till att bidra med kunskap över brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Brottsstatistiken indikerar på att våld i offentlig miljö på Södergatan har minskat under perioden 2010–2019. Samtidigt menar informanterna att det förekommer ett parallellsamhälle på Söder och att våldet till stor del är klustrat mellan kriminella. De löser sina problem inom sin egen kontext och involverar inte polisen. Detta resulterar i att brottsstatistiken inte visar den verkliga lägesbilden utan omfattas av ett stort mörkertal. Helsingborgs stad och polisen kraftsamlar nu och satsar på Söder, bland annat genom polisens citygrupp och projekt som Purple flag. Trots pågående arbete och projekt med positiv utveckling kvarstår svårigheter med att arbeta proaktivt i stadsdelen. Det krävs kunskap om bland annat brottsutvecklingen, aktuell lägesbild och effekterna av brottsförebyggande åtgärder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det behövs fler studier som djupgående undersöker lägesbilden för att få en mer rättvis bild av brottsligheten på Söder i Helsingborg. / There are regular reports of recurring serious violent crime on Söder in Helsingborg and the district is characterized as one of Sweden’s most crime-prone areas. Helsingborg’s safety survey suggests that many people are worried about being assaulted or abused on Söder. The purpose of this thesis is to account for the development of violence in a public environment on Södergatan on Söder during the period 2010–2019. Furthermore, the aim is also to describe what measures have been implemented in the street. Based on the results and previous research, the paper also aims to contribute with knowledge on crime prevention and safety measures. Crime statistics indicate that violence in a public environment on Södergatan has decreased during the period 2010–2019. At the same time, the informants believe that there is a parallel society on Söder and that violence is largely clustered between criminals. They solve their problems within their own context and do not involve the police. As a result, the crime statistics do not illustrate the actual situation, but rather are subject to a large number of unrecorded cases. Helsingborg city and the police are now gathering strength and directing their focus on Söder, for example through the police city group and projects such as Purple flag. Despite ongoing work and projects with positive development, difficulties persist in working proactively in the district. Knowledge of, among other things, the development of crime, the current state of play and the effects of crime prevention measures are required. In conclusion, it can be noted that more studies are needed to comprehensive examine the situation, in order to get a more palpable view of crime on Söder in Helsingborg.

Rosengård är beläget i östra Malmö vilket polisen upprättat som ett utsatt område.Problematiken kring den öppen narkotikahandel sker i dagsläget frekvent på platseri området, främst söder om Amiralsgatan som klassats som ett särskilt utsatt områdemed hot spots. Inom den öppna narkotikahandeln ingår innehav, bruk ochöverlåtelse av narkotika och är fokus för materialet i studien. I april år 2018beviljades ansökan om kamerabevakning i Rosengård för att reduceranarkotikabrott. Kunskapen om kamerabevakningens brottsförebyggande effekt pånarkotikabrott vid hot spots är begränsat i svensk kontext. Effekten avkamerabevakning är omtalad eftersom forskare påvisat att brotten kan upphöra menäven förflyttas till närliggande områden. Syftet med den aktuella studien är därmedatt utvärdera kamerabevakningen på hot spots i Rosengård mellan åren 2016 till2019, särskilt söder om Amiralsgatan. Studien undersöker om kamerabevakning ären effektiv metod för att förebygga, förhindra och avslöja den öppnanarkotikahandeln, eller om brotten förflyttas till närliggande områden.Föreliggande studie genomförs med en kvantitativ ansats, där en utvärdering viaför- och eftermätningar görs utifrån brottsdata från Polismyndighetensärendehanteringssystem rationellanmälningrutin (RAR). Studiens urval valdesutifrån interventionsområdet Rosengård med Kroksbäck/Bellevuegården somkontrollområde samt Annelund, Persborg och Augustenborg som närliggandejämförelseområden. Resultatet som uppkommit genom analys visade att innehav,bruk och överlåtelse av narkotika hade ökat i Rosengård efter kamerabevakningenimplementerades. Kameran fungerade för att avslöja narkotikabrott, men inteförebygga och förhindra. Resultatet visade på en potentiell förflyttning avnarkotikabrott till de närliggande jämförelseområderna men inte i vilkenomfattning. Vidare forskning bör bedrivas gällande den fortsatta effekten avkamerabevakningen i Rosengård efter år 2019, för att kunna utveckla resonemangetom kamerabevakningen även kan förebygga och förhindra narkotikabrott. / Rosengård in the eastern parts of Malmö has been established as a vulnerable areaby the police. Problems with open drug trafficking is currently occurring frequentlyin the area, mainly south of Amiralsgatan, which is classified as a particularlyvulnerable area with hot spots. Open drug trafficking includes possession, use andtransfer of drugs - which is the focus of the material in this study. In April year2018, an application for camera surveillance in Rosengård was granted with thepurpose to reduce drug crime. The knowledge of the camera surveillance crimeprevention effect on drug crimes in hot spots is limited in the Swedish context. Theeffect of camera surveillance is widely debated since researchers have shown thatthe crimes can cease but also move to nearby areas. The purpose of the current studyis thus to evaluate the camera surveillance on hot spots in Rosengård between year2016 and 2019, especially south of Amiralsgatan. The study investigates whethercamera surveillance is an effective method for preventing, averting and revealingopen drug trafficking, or if the crimes are being moved to nearby areas. The presentstudy is conducted with a quantitative approach, where an evaluation via pre- andpost-measurements is made on the basis of crime data from the Police Authority'sRational Reporting Routine (RAR). The study sample was chosen based on theintervention area Rosengård with the control areas Kroksbäck/Bellevuegården andnearby comparison areas Annelund, Persborg and Augustenborg. The results of theanalysis showed that possession, use and transfer of drugs had increased inRosengård after the camera surveillance has been implemented. The camera workedto detect drug offenses, but did not prevent and avert. The results showed a potentialrelocation of drug offenses to the nearby comparison areas, but not to which extent.Further research should be conducted on the continued effect of the camerasurveillance in Rosengård after 2019, in order to develop the reasoning whether thecamera surveillance can also prevent and avert drug offenses

Grannsamverkan är en verksamhetsform som ämnar minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden genom att involvera de boende. I Skåne benämns detta arbete istället för ”Grannar mot brott” och bedrivs med hjälp av Länsförsäkringar Skåne. Majoriteten av den internationella forskning som återfinns rörande arbetet med grannsamverkan är dessvärre genomförd innan millennieskiftet samt att det finns en brist på nationell forskning kring arbetet. Dessutom har det inte utförts några studier kring hur arbetet med grannar mot brott i Skåne genomförs och därför undersöker denna studie varför grannar mot brott startas upp, hur det bedrivs, vilka som är de centrala åtgärderna samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns med arbetet. Eftersom att brottslighet påverkar såväl individen som blir utsatt och samhället i sig är det viktigt att ett brottsförebyggande arbete likt grannar mot brott genomförs på ett optimalt sätt. En mer nyanserad förståelse gynnar även de myndigheter och organisationer som är involverade i arbetet med grannar mot brott och kan således förbättra samarbetet. Föreliggande studie har således intervjuat individer i bostadsområden som har en ordföranderoll i arbetet med grannar mot brott för att bredda kunskapsläget kring ämnet. Studiens resultat visar att arbetet startas upp av att de boende för att minska brottsligheten till följd av händelser som har inträffat på närliggande platser kring bostadsområdet. Arbetet bedrivs med hjälp av aktörer som Länsförsäkringar Skåne och Polisen som bidrar med information och material samt centrala åtgärder som övervakning, märkning av egendom och säkring av bostäderna. Bibehållandet av motivationen för arbetet bland de boende samt betydelsen av att sprida arbetet till andra områden och kommuner framkom som faktorer som bör utvecklas. / Neighbourhood watch is a form of activity that intends to reduce crime and increase security in residential areas by involving the residents. In Skåne this activity is entitled as “Neighbours against crime” and is conducted with the help of Länsförsäkringar Skåne. Much of the international research found regarding the work with neighbourhood watch is unfortunately completed before the millennium shifted and there’s also lack of national research around the work. In addition, no studies have been carried out on how the work with neighbours against crime is done in Skåne. Therefore, this study examines why neighbours against crime are started, how are they done, which are the key actions and what developmental opportunities there are with the work. Because crime affects both the individual who is exposed and the society, it is important that crime prevention work, like neighbours against crime, is carried out in an optimum manner. A more nuanced understanding also favours the authorities and organizations involved in the work of neighbours against crime, thus improving cooperation. The present study has interviewed individuals in residential areas who have a chairman's role in working with neighbours against crime to broaden the knowledge situation around the subject. The results of the study show that the work is initiated by the residents to reduce crime because of events that have occurred in nearby places around the residential area. The work is carried out using actors like Länsförsäkringar Skåne and the Police, which provide information and materials as well as the central measures such as monitoring, property marking and security of housing. The maintenance of motivation for the work among the residents as well as the importance of spreading work to other areas and municipalities emerged as factors that should be developed.

The first of January 2021, the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring will enter into force. This sanction will essentially mean weekend home arrest. The aim of the study is to use preparatory work to investigate how the new youth sanction is motivated by a crime prevention perspective in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring. Furthermore, the aim is to analyze how the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring is in line with theories about crime prevention measures for young offenders. From the aim of the study, two questions have been developed which read as follows;  1. What is the Swedish state of knowledge about crime prevention measures for youth offenders? 2. How is the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring described as a crime prevention measure for youth offenders? To answer the first question, scientific articles and studies have been obtained. The second question is answered by connecting the previous state of knowledge, the theoretical starting point and the empirical material. The study’s empirical material is based on a qualitative content analysis of the preparatory 2019/20:118 which is the basis for the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring. The study's results shows that there are elements of crime prevention measures in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring, which is consistent with the study's previous state of knowledge and theoretical starting point.