This thesis examines the role of violence and harassment towards staff in Swedish public libraries as well as the preventative measures used by the libraries. A link to a web survey was distributed to 60 libraries and answered by 38 respondents. The study included regular public libraries and public libraries integrated with school libraries. The survey regarded their situation in 2012. Three questions were used as a starting point:- What sort of problems exist in Swedish public libraries concerning violence and harassment towards library staff?- How do Swedish public libraries seek to prevent violence and harassment towards their staff and how could this preventative work be further evolved?- Is there a difference between the two types of libraries with reference to the problems with workplace violence and the preventative measures taken?The answers of the survey were structured and analyzed by using different theories and approaches to crime prevention and thereafter compared with the outcomes of another study on crime in a library setting. The results of the study showed that although the problems with violence and harassment were limited, quite a wide range of preventative measures were already in use. The integrated libraries in the study were less affected by these problems and used fewer security measures than the regular public ones.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare inom bevakningsbranschen i en storstadsregion i Sverige definierade hot och våld i arbetslivet, hur utsattheten och omfattningen såg ut samt hur det yrkesrelaterade våldet förebyggs och hur det kan utvecklas. Semistrukturella intervjuer har använts som analyserades genom tematisering. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit hermeneutisk tillsammans med krav- och kontrollmodellen samt normaliseringsprocess. Resultatet visade att utsatthet för hot och våld var ett förekommande inslag i arbetet, där hot var mest frekvent. Orsaker till hot och våld som beskrevs hade både strukturell och situationell karaktär. Föreslagna åtgärder innefattar dels ökat stöd från ledning men även mer specifika åtgärder som OC-spray och utbildning. Sammanfattningsvis visade studien att anmälningsbenägenheten var låg då hoten och våldet normaliseras genom normaliseringsprocesser där de anställda tenderade att socialiseras i en kultur med förväntningar om att tåla förekomsten av hot och våld. / The purpose of this study was to investigate how workers in the security industry in a metropolitan region in Sweden defined workplace violence and threats, how the vulnerability and extent looked like, how workplace violence is prevented and how it can be developed. Semistructural interviews have been used which have been analyzed through thematization. The study's theoretical ground has been hermeneutic together with the demand and control model and the normalizationprocess. The results showed that exposure to threats and violence was a common feature of the work, where threats were most frequent. Causes of threats and violence were both structural and situational. Proposed preventions include increased support from management but also more specific measures such as OC-spray and education. In summary, the study showed that the propensity to report was low as threats and violence are normalized through normalizationprocesses and employees tended to be socialized in a culture with expectations of tolerating threats and violence.

<p>Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.</p>

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.