<p>Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.</p><p>Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.</p><p>Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med.</p><p>För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.</p>

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel. Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare. Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med. För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.

Sociala medier med sina över två miljarder användare världen över har möjliggjort en väg för hälsorelaterade insatser. Trots att undersökningar om dess användning för hälsorelaterade ändamål är begränsad finns det fördelar. Exempelvis erbjuder sociala medier samarbete mellan olika användare och ger möjligheter för individer att dela sina historier och erfarenheter med andra. Det blir likt ett digitalt kamratstöd som är en typ av socialt stöd som sammankopplar människor med liknande bakgrunder eller upplevelser genom kommunikation, empati, förtroende, känslomässigt stöd, och råd. Digitalt kamratstöd kan specifikt vara lämpligt för nyanlända, en målgrupp som möter utmaningar när det kommer till kommunikation, ekonomisk integration, lokalisering och som dessutom möter en fragmenterad stödsektor. En hybrid av de båda mediumen sociala medier och traditionella digitala kamratstöd efterlyses och det behöver undersökas vilka komponenter som ska kombineras. Därtill behöver kontextuella och kulturella faktorer hos nyanlända undersökas för hur digital teknik kan stödja dem. Denna studie ämnar undersöka hur hybrida digitala kamratstöd kan designas för att stödja nyanlända genom att använda komponenter från både sociala medier och traditionella digitala kamratstöd. En studie med en kvalitativ ansats har genomförts där insamlad data har legat till grund för designmål och designutmaningar. Dessa applicerades i en prototyp som sedan utvärderades av tio testpersoner. Utifrån utvärderingen identifierades fem teman som efter en analys sammanfattades som fyra designprinciper: tolerans, kontroll, transparens och tillförlitlighet. Designprinciperna bidrar med kunskap om hur digitala hybrida digitala kamratstöd kan designas för att stödja nyanlända.

Miljön inom ambulanssjukvården blir allt tuffare med risk för psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det är viktigt att organisationen ger tid för återhämtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen.Innehållsanalys användes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gäller att få hjälp och stöd efter en traumatisk händelse. Enligt arbetsmiljölagen så är verksamheterna skyldiga att upprätta en handlingsplan, men det visade sig att några verksamheter inom regionen helt saknar detta. Om det inte ges tillräckligt med utrymme och tid till återhämtning och stöd finns det risk att personalen drabbas av ohälsa som i förlängningen kan leda till att patienten får ett sämre omhändertagande.Resultatet visar att flertalet av handlingsplanerna har en bra beredskap vid en allvarlig händelse som stora olyckor och där barn är inblandade. Vid mindre och vardagligare situationer som självmord, hot och våld finns det ingen beredskap för omhändertagande av personalen / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

In this essay I examine if socio cultural theory is present for teachers when pupils and students are using computers in class, especially when using blogs as a tool for learning. The aim of the essay is also to examine if blogs among pupils in class can promote peer support, co-operation and reflective dialogue, and in that case in what way. The essay consists of two studies, one small interview study and one literature study.  The interview study is made with the qualitative method phenomenographic analysis, presenting four Swedish teachers who have much experience using blogs in education. The aim of the literature study where some national and international research studies of relevance are presented, is to broaden the perspective. The result of the interview study shows that a socio cultural theory is highly present among the teachers who already use blogs in education. In addition, those teachers experience that the blog in the classroom supports dialogue and co-operation among the pupils.  In contrast, the literature study shows that most teachers in Sweden who made their pupils work with computers in classroom seem to let their student work alone, without guiding them and without creating co-operation or dialogue in the classroom. Furthermore the literature study shows that there are many things teachers can do to improve their student to co-operate and reflect critically on a blog. One example is teachers in Taiwan who used themselves as role models by reflecting on their own teaching when blogging openly in front of their students. This encouraged their students to reflect critically concerning their own development.

Bakgrund: Sociala forum på internet används för att diskutera psykisk ohälsa och för att komma i kontakt med andra i liknade situationer. Flertalet studier har gjorts genom insamling av poster kring psykisk ohälsa på olika sociala forum. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att kommunicera kring psykisk ohälsa via Instagram. Metod: Studiedesignen var en kvalitativ intervjustudie data består av semi-strukturerade intervjuer med nio personer som använder Instagram för att prata om psykisk ohälsa. Informanterna rekryterades via Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade fyra kategorier; Kamratstöd, Ett annat sätt att kommunicera, Öppenhet och anonymitet kring psykisk ohälsa och Gränssättning. Slutsats: Sociala forum kan användas som en plattform för kamratstöd och empowerment bland personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad behöver vara medvetna om detta för att sätta sig in i patientens livsvärld. / Background: Social forums online are used by people to discuss issues of mental illness and to engage with others in similar situations. Several studies about the issue are conducted through collecting data from social forums. Objectives: The aim of the research was to explore experiences from communication about mental illness on the social forum Instagram. Methods: The study is based on a qualitative method and the data consist of semi-structured interviews with nine people using Instagram to discuss mental illness. The participants were recruited through Instagram. Results: The result was turned into four categories: Peer-to-peer support, Another way to communicate, Openness and anonymousness about mental illness and To set limits. Conclusion: Social networks can provide a platform for peer-to-peer support and empowerment among individuals with mental illness. Nurses in mental health care need to be aware of this to gain an understanding of the patient’s life-world.

Bakgrund: Efter en särskild händelse, som till exempel barnhjärtstopp eller oväntade dödsfall, kan sjuksköterskor uppleva en negativ påverkan på sitt emotionella välbefinnande och sin yrkesmässiga förmåga. För att mildra de påfrestningar sjuksköterskan utsätts för i arbetet visar forskning att någon form av stöd är viktigt, men det saknas konsensus om vilket som är det optimala stödet efter en särskild händelse. Forskning indikerar att bristande välmående hos sjuksköterskor kan ge empatitrötthet, vilket kan ge en negativ påverkan på patientvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter en särskild händelse på akutmottagning. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och resulterade i tolv informanter. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera och sortera data i gemensamma kategorier.   Resultat: Det övergripande temat var mänsklig sårbarhet och stödets inverkan, vilket framkom i den latenta analysen. Den bygger på den manifesta analysen där tre kategorier framkom; Känslomässig påverkan; Behovet av stöd och avlastning och Utmaningen i att få adekvat stöd. Slutsats: Slutsatsen är att det är viktigt att sjuksköterskor får tillgång till direkt avlastning och stöd för att mildra de känslomässiga påfrestningar som kommer efter en särskild händelse. / Background: After a critical incident, such as pediatric cardiac arrest or unexpected death, nurses may experience a negative impact on their emotional well-being and professional ability. Research indicates that some form of support is important to mitigate the stress that nurses experience at work, but there is no consensus on what the optimal support after such an event is. Research suggests that nurses' poor well-being can lead to compassion fatigue, which can negatively affect patient care. Aim: To describe nurses' experiences after a critical incident in the emergency department. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and conducted through semi-structured interviews with nurses at an emergency department in the southern region of Sweden. A purposive sampling method was selected and resulted in twelve participants. Graneheim and Lundman's content analysis was used to analyze and sort data into common categories. Results: The overarching theme was human vulnerability and the impact of support, which emerged in the latent analysis. It is based on the manifest analysis where three categories emerged: Emotional impact; Need for support and relief; and Challenges of obtaining adequate support. Conclusion: The conclusion shows the importance of providing nurses access to immediate counseling and support to mitigate the emotional stress that follows a critical incident.

<p>Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.</p>

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem som har vuxit sig större över de senaste åren. Medan ökande besvär relaterade till psykisk ohälsa observerats inom den svenska befolkningen, så rapporterar regionerna samtidigt en brist på professionella inom behandling av denna ohälsa. Ett alternativ till traditionella behandlingsmetoder för psykisk ohälsa är kamratstöd mellan individer med levd erfarenhet av psykisk ohälsa. De senaste åren har kamratstöd börjat användas mer och mer i online-baserade format och forum, och forskning inom detta område har visat på lovande resultat för ökat välmående för individer som deltar i online-baserat kamratstöd. Syfte: Syftet med den strukturerade litteraturstudien var att undersöka om hälsofrämjande effekter och riskfaktorer existerar inom digitalt kamratstöd för psykisk ohälsa på moderatorkontrollerade forum, samt vad dessa effekter är. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturstudie, med en induktiv tematisk analys av 11 kvalitetsgranskade tidskriftsartiklar. Resultat: Den tematiska analysen genererade tre teman: Känsla av samhörighet, ökad kunskap och ökad självförmåga och egenmakt. Resultatet visade att deltagandet i online-baserade moderatorkontrollerade forum för psykisk ohälsa resulterade i hälsofrämjande effekter. Dock visade resultatet också på att begränsningar och risker existerade i användandet av online-baserat kamratstöd. Slutsats: Resultatet belyste att användandet av online-baserat kamratstöd kan verka förebyggande genom att uppnå hälsofrämjande effekter, samt att detta kan vara en möjlighet för att minska vårdklyftorna för psykisk ohälsa genom att öka tillgången till online-baserat psykologiskt stöd. / Introduction: Declining mental health is an issue that has grown continuously bigger over the past few years. While symptoms of poor mental health continue to be observed within the Swedish population, the regions continue to report a decline in mental health professionals available to support treatment of individuals with psychological conditions. An alternative to traditional forms of treatment for mental health concerns is peer support between individuals with lived experience. The last few years peer support has increasingly moved into online based delivery methods, and research within this area is showing promising results of increased wellbeing for individuals engaging in this form of support.  Aim: The purpose of this study was to investigate whether health promoting effects and risk factors existed within online-based peer support forums with moderators present for individuals living with psychological conditions, and what these effects were. Method: The method used was a structured literature review, with an inductive thematic analysis of 11 peer-reviewed journal articles. Results: The thematic analysis produced three themes:Sense of belonging, increased knowledge, and increased self-efficacy and empowerment. The result indicated that participation in online-based moderator run forums for individuals with psychological conditions resulted in health promoting effects. The results however showed that limitations and risks also existed within the use of online-based peer support. Conclusion: The results indicated that the use of online-based peer support can work in a preventative way through achieving health promoting effects.It also indicates that this could be an opportunity to decrease the gap in accessibility of support and treatment for individuals living with psychological conditions through increasing the access to online-based psychological supports.