More than ever the topic of crime prevention is of highest significance, therefore requiring an in-depth exploration of how it is practically implemented and understood with in the local Swedish police agencies. This study aims to explore the current methods used and what kind of knowledge framework they rely upon. Adding in the dimension off how police priorities effect crime prevention. Through qualitive interviews with police chiefs in charge of the community police, this study examine how they look on crime prevention, how evidence-based approaches are applied and the challenges in prioritizing crime prevention in the police organization. This study sheds light on how the Swedish police work with preventing crime, the complexity of implementation of new methods and strategies based on knowledge and evidence and how priorities and recourses play a big part in the everyday practices of crime prevention.

Denna studie har undersökt vilka möjligheter eller svårigheter som lärare i årskurs sex har för att hjälpa barn som visar tecken på kriminalitet och hur skolorna arbetar brottsförebyggande. Vi vill med denna studie bidra till en ökad kunskap och förståelse för lärare och skolans roll i det brottsförebyggande arbetet. Studien bygger på intervjuer med lärare från olika skolor och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. En förhoppning med studien är att se hur möjligheterna för lärarna att upptäcka och hjälpa barn som visar tecken på kriminalitet kan öka och hur deras brottsförebyggande arbete kan förbättras, som egen aktör och i samverkan med andra. Lärarna som intervjuats till studien har generellt en vilja och en önskan att jobba mer brottsförebyggande men saknar idag både kunskap och resurser för detta. Studiens avslutande diskussion innehåller förslag på förbättringar för att öka skolans skyddsförmåga. / In this study we have examined the possibilities and difficulties that teachers in sixth grade have to help children that show signs of criminality, and the school's crimepreventive work. The main aim is to contribute to an increased knowledge and understanding of teachers and their school's role in crime prevention work, as individual actors but also in collaboration with the police and social services or other actors.The study is based on interviews with teachers from different schools and the results were analyzed through a qualitative content analysis. We also hope that the study can provide some insight to see how the opportunities for the teachers to detect and help children who show signs of criminality can increase and how their crime prevention work can be improved, both as their own actor and in collaboration with others. The teachers in the study generally have a will and a desire to work more with crime prevention, but they lack both knowledge and resources for this today. In the end of the paper we present some suggestions for improvements to increase the school's protective capacity.

Studien undersöker hur några av Sveriges kommuner har anpassat sitt arbete för att följa den lagstiftning om ansvar för brottsförebyggande arbete som trädde i kraft under 2023. Studien belyser kommunernas olika utgångspunkter och visar på skillnader i tolkningen av lagen och hur arbetet har utformats. Kommunernas erfarenheter har inhämtats genom en kvalitativ intervjustudie där deltagarnas svar har tematiserats för att framhäva de viktigaste punkterna. Resultatet pekar på att det finns betydande skillnader i det strategiska brottsförebyggande arbetet. Samtliga kommuner i studien har uppskattat det stöd som Länsstyrelsen har bidragit med vid implementeringen, men samtidigt uttrycker en del att resursbrist är ett problem. Studiens deltagare har en stark tro på att det brottspreventiva arbetet är viktigt på kommunal nivå, och lagen 2023:196 ses generellt som ett verktyg som underlättar detta. / The study examines how municipalities in Sweden have adapted their work to comply with the legislation about responsibility for crime prevention that came into force in 2023. The study highlights municipalities' different starting points and show differences in the interpretation of the law and how the work has been designed. Their experiences have been gathered through a qualitative interview study where participants' experiences have been thematized to highlight the key points. The result indicates that there are significant differences in strategic crime prevention. All municipalities in the study have appreciated the support provided by the Country Administrative Board in the implementation, but at the same time, many express that resource shortages are a problem. Those surveyed have a strong belief that crime prevention is an important part at the municipal level, and the law 2023:196 is generally seen as a tool that facilitates this.

In today's society, there is an increasing need and demand for authorities to collaborate to achieve improved outcomes around social problems. The purpose of the study is to investigate how the social services view collaboration with the police in the case of juvenile delinquency, in a municipality located in southwestern Sweden. The approach of the study is qualitative method in the form of semi-structured interviews. After all interviews had been conducted, all material was transcribed and a thematic analysis was conducted to find codes and themes in order to analyze the content. The philosophical basis of the study is the hermeneutic approach. The respondents' answers have been interpreted with the help of previous studies, the stamping theory and collaboration theories. The results show success factors and obstacles in collaboration such as catching up in time and confidentiality. The conclusion of the study is that all respondents have a positive view of collaboration, despite obstacles. Furthermore, it is also concluded that crime prevention is an effect of collaboration despite the fact that social services do not apply direct crime prevention strategies in their work. The most important conclusion is that society has failed to catch the young people with norm- breaking behavior even earlier.

Denna studies syfte var att undersöka vilken effekt idrottsaktivitet har på brottsnivån i Sveriges kommuner. Fokuset var att studera om sport kan användas som brottsförebyggande åtgärd mot ungdomsbrottslighet på kommunnivå i Sverige. Kvantitativa metoder genomfördes främst genom linjära regressionsanalyser för att undersöka effekterna mellan beroende- och oberoende variabler kontrollerat för andra faktorer. Datan vi använt oss av i denna studie kommer från olika statliga myndigheter och organisationer. Resultatet visar att idrottsaktivitet har negativa effekter på anmälda brott, det vill säga när idrottsaktiviteten ökar så minskar brottsligheten. Vår studie visar också att idrottsaktivitetet har negativa effekter på flera enskilda brottstyper som studerats. Studien har öppnat upp för ett nytt perspektiv kring idrottsaktivitet och dess brottsförebyggande effekter, och en förhoppning med denna studie är att skapa ett välgrundat underlag för vidare forskning. / The purpose of this study was to investigate the effect of sport activity on the crime rate in Swedish municipalities. The focus was to study whether sports can be used as a crime prevention measure against youth crime at the municipal level in Sweden. Quantitative methods were used, mainly linear regressions to investigate the effects between dependentand independent variables controlled for other factors. The data we have used in this study comes from different government agencies and organizations. The result shows that sport activity has negative effects on reported offenses, when the sport activity increases, the crimes decrease. Our study also shows that sport activity has negative effects on many individual crimes that have been studied. The study has opened for a new perspective on sport activity and their crime prevention effects, and an expectation we have on this study is to create a well-founded basis for further research.

I Sverige beskrivs gängkriminalitet som ett ökande samhällsproblem som blivit alltmer utbrett bland barn och unga. För att skydda de unga kan skolan som arena vara med och påverka genom förebyggande arbete. Gängsnacket är ett nylanserat stödmaterial för föräldrar och andra viktiga vuxna, med syfte att undvika att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Denna studie syftar till att undersöka skolpersonalens erfarenhet från skolans tidiga implementering av det brottsförebyggande stödmaterialet Gängsnacket.  Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med tre kuratorer och tre lärare från tre skolor i en större stad i Mälardalsregionen. Intervjuerna analyseras med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att det fanns ett behov av ett stödmaterial som Gängsnacket samt att skolpersonalen upplevt materialet meningsfullt i sitt arbete. Informanterna ser positivt på materialets användbarhet och framtid, däremot finns önskemål om vidare utveckling för fortsatt användning. Resultatet diskuteras utifrån implementeringsmodellen Community readiness model för att bedöma hur redo skolorna är för det nya materialet. Trots att hänsyn tagits till att materialet är nytt och skolorna är i en tidig fas av användandet kan vissa brister ses i den tidiga implementeringen. Brister ses bland annat när det kommer till planering av skolans användning och samverkan kring materialet med andra aktörer. Genom en bättre planering som inkluderar mål kan eventuellt prioritering och samverkan på skolan förbättras, vilket är faktorer som kan påverka hur lyckad implementeringen av den nya insatsen, Gängsnacket, blir.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare på grundskolan har för kunskap om brottsförebyggande arbete mot barn och ungas rekrytering till kriminella nätverk samt hur skolan praktiskt arbetar brottsförebyggande i samband med detta nutida samhällsproblem. Genom en kvalitativ metod genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare på olika grundskolor där intervjuerna sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket således utgjorde studiens resultat. Resultatet av studien tolkades med hjälp av Webers organisationsteori samt Hirschis teori om sociala band. Resultatet konstaterade att kunskapen om brottsförebyggande arbete mot barn och ungas rekrytering till kriminella nätverk varierar mellan olika skolor och lärare men att kunskapen generellt önskas stärkas. Dessutom fanns det en variation i hur skolorna praktiskt arbetar brottsförebyggande där många skolor samverkar med externa aktörer i samhället där skolan dock önskar ett stärkt stöd både från den egna organisationen samt från andra aktörer. / The purpose of this study was to examine what knowledge teachers at primary schools have about crime prevention against recruitment of children and youths to criminal networks aswell as what practical actions schools take against this contemporary societal problem. Through a qualitative method, semi-structured interviews have been conducted with teachers at different primary schools. The interviews have then been analyzed with a qualitative content analysis, which then constituted the results of the study. The results have been able to be interpreted with Weber's organizational theory and also Hirschi's social bond theory. Results have established that the knowledge of crime prevention work against the recruitment of young people into criminal networks varies between different schools and teachers, but the teachers generally expressed a desire for a more comprehensive knowledge. In addition, thereis a variation in the schools’ practical work in crime prevention, where many schools collaborate with external actors in society, but the schools however, wish for strengthened support both from its own organization and from other actors.

Orsaksanalyser av problembilder i praktiskt brottsförebyggande arbete är ett relativt outforskat område. Tillgänglig forskning fokuserar primärt på utsträckningen av arbetet. Föreliggande studie syftar att bidra med ytterligare en aspekt. Studien undersökte i vilken utsträckning orsaksanalyser av problembilder genomförs i praktiskt brottsförebyggande arbete samt förekomsten av potentiella bidragande faktorer till att de inte genomförs. Vidare undersöktes huruvida resultaten skiljer sig mellan två svenska brottsförebyggande verksamheter: kommunal sektor och Polismyndigheten. Studien antog en kvantitativ forskningsansats där en webbaserad enkät besvarades av yrkesverksam personal inom praktiskt brottsförebyggande arbete inom de brottsförebyggande verksamheterna. Totalt deltog 85 respondenter varav 33 kvinnor (38,8%) och 52 män (61,2%), av de var 57 respondenter från kommunal sektor (67,1%) och 28 från Polismyndigheten (32,9%). Resultatet visade att orsaksanalyser av problembilder i praktiskt brottsförebyggande arbete sällan utförs. Vidare visade resultaten att samtliga undersökta faktorer potentiellt kunde förklara den låga utsträckningen. Gällande skillnader mellan respondenter från kommunal sektor och respondenter från Polismyndigheten identifierades vissa signifikanta skillnader för potentiella bidragande faktorer till att orsaksanalyser inte genomförs men inte för utsträckningen av arbetet. Slutsatsen var således att orsaksanalyser genomfördes i låg utsträckning och två potentiella bidragande faktorer var kunskapsbrist och tidsbrist, dessutom identifierades få signifikanta skillnader mellan de två brottsförebyggande verksamheterna. / Causal crime analysis in practical crime prevention is a relatively uncharted area. Available research focuses primarily on the extent of working with causal crime analysis. The present study aims to contribute with an additional aspect. This study examined to what extent causal crime analysis is conducted in practical crime prevention and the occurence of potential contributing factors to why causal crime analysis is not conducted. Furthermore, it was examined whether the results differ between two Swedish crime prevention agencies: the municipal sector and The Swedish Police Authority. A quantitative research approach was used. Data was collected using a web survey answered by practitioners actively working with practical crime prevention within the two crime prevention agencies. A total of 85 respondents participated, of which 33 were women (38,8%) and 52 were men (61,2%), 57 of them represented the municipal sector (67,1%) and 28 represented The Swedish Police Authority (32,9%). Results showed that causal crime analysis in practical crime prevention rarely is conducted and that all of the examined factors potentially could explain the low extent. Regarding differences between respondents from municipal sector and The Swedish Police Authority significant differences were identified concerning potential contributing factors to why causal crime analysis is not conducted but not concerning the extent causal crime analysis is conducted. In conclusion, causal crime analysis was conducted to a low extent and two potential contributing factors were lack of knowledge and time, additionally, few significant differences were identified between the two crime prevention agencies.

Under Swedish law, an alien convicted of an offence punishable by imprisonment may be sentenced to deportation if there is reason to assume that the alien will reoffend, or if the offence is so serious that the alien should not be permitted to stay. Upon release, the alien may be held in immigration detention for the purpose of enforcing the deportation order. While detention is generally subject to maximum time limits, criminal deportees face indefinite detention. This exceptional treatment raises questions about the proper purpose of immigration detention and respect for the right to liberty. This paper investigates and critically analyses the Swedish regulatory framework for the detention of criminal deportees from a human rights perspective. It reveals how the alien’s criminal record and assumptions about the risk for reoffending play adecisive role both in the decision to detain and the length of detention. The right to liberty, which protects the individual against illegal and arbitrary detention, does not prohibit the use of immigration detention for crime prevention purposes, provided it is subsidiary to the primary purpose of enforcing the deportation order. Administrative detention is, however, arguably an inappropriate tool for the prevention of crime. Moreover, the Swedish legislation lacks a coherent and satisfactory basis. A thorough enquiry into the use of immigration detention as a crime prevention measure is necessary, to analyse data on the detention of criminal deportees and examine how criminal law measures could be more appropriately used to counter serious threats to public order, without unnecessary encroachment on the right to liberty.

Uppsatsen behandlar attityder och upplevd trygghet i frågor rörande kameraövervakning och intelligenta övervakningssystem (via sk intelligenta IT-system). En enkätstudie delades via bl.a. sociala medier och totalt besvarades den av 104 respondenter. Ställningstaganden i påståendena kring de olika formerna av övervakning analyseras sedan i SPSS efter ålder, kön, utbildning och inkomst för att granska om det finns olika attityder i olika grupper. Teorin som används i uppsatsen är främst Garlands teori om bland annat den ökade kontrollen i det senmoderna samhället samt om övervakningssystemets ökade komplexitet. Analysen visar på en generellt positiv attityd till såväl kameraövervakning som användande av intelligenta IT-system. Kameraövervakning ansåg majoriteten (65,4%) bidrog till ökad trygghet i offentliga miljöer och även 49,1 % ansåg att användningen av intelligenta IT-system skulle bidra med ökad trygghet i offentliga miljöer. Män generellt och framförallt i åldern 25-44 år tenderar att inte vara lika positiva eller uppleva trygghet vid användning av kameraövervakning eller intelligenta IT-system. Av analysen framkom även en ökad positiv attityd med ökad inkomst samt en ökad positiv attityd med ökad ålder. Flera olika aspekter av denna positiva attityd diskuteras i anslutning till tidigare forskning och frågor rörande integritet, datahantering, vilka brott man avser förebygga samt ur ett maktperspektiv.