The creation of sustainable and safe environments nowadays moves more and more into focus for urban planners and architects. Cities should be designed in a way to contribute to social cohesion, shaping an inclusive environment and focusing on the wellbeing of its citizens. Nevertheless, these processes can be undermined by public crime and the fear of crime, which is not only affecting aspects of personal safety but also affecting the people’s behaviour. Reasons why criminality occurs are manifold, impacted by a dynamic set of socioeconomic, demographic, personal but also environmental aspects. In recent years especially the impact of factors related to urban and environmental design respectively planning received rising attention in the field of crime prevention. However, the implementation of strategies regarding ‘crime prevention through environmental design’ or ‘designing out crime’ is still in its early stage in Sweden.   This study aims to investigate spatial and temporal patterns of public crime for the case of Umeå in order to identify potential risk areas, which could receive particular attention regarding crime prevention through environmental design (CPTED). In this sense a GIS based spatial analysis had the aim to detect statistically significant hotspots of crime and furthermore to assess the development of these hotspots over time. In order to understand the nature of public crime and criminal behaviour in Umeå in a more holistic way, also temporal aspects regarding the occurrence of crime were analysed. One particularly vulnerable neighbourhood was examined with a qualitative field observation regarding the principles of crime prevention through environmental design in order to assess in which way the built environment is designed and suited to prevent and deter criminality.   Umeå displays rather clear patterns of higher crime activity, assigned to seasonal, weakly and daily periods, which are connected to higher activity in the public space. Also from a spatial perspective certain patterns are detectable with a higher vulnerability for crime at spots which generate higher activity such as shopping areas or neighbourhoods with nightlife and transport hub functions, and in general neighbourhoods with a higher building density. The neighbourhood of Ålidhem displayed thereby a high concentration of criminality, marked as a constant or even intensifying hotspot for the entire period of investigation. The results of the field observation regarding principles of CPTED are especially indicating a lack of maintenance and furthermore the street and building layout is contributing to disorientation. On the other hand, the area is in most cases well equipped for natural surveillance and provides a high amount of locations for leisure and recreation in order strengthen social cohesion.

Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.

Bro is an urban area located in Upplands-Bro municipality, Stockholm County. In 2020, the Stockholm Police conducted a security survey for all municipalities included in the Stockholm police region. The results of the survey for Upplands-Bro municipality show that many residents feel insecure about the risk of being exposed to crime. The residents experience that the feeling of insecurity is at its highest in Bro. The thesis is limited to investigating this in nine public spaces in central Bro. The purpose is to investigate whether previously crime-prone public spaces in built-up environments can evoke experiences of insecurity in people, despite their unawareness that they are old crime scenes. If people experience insecurity, the thesis aims to investigate which crime prevention measures can be applied in the design of public spaces to increase their security experiences there. In the essay, the student is named as the "investigator". The approach to the thesis applies several different methods. A safety survey is the thesis' main method, while a safety walk (method combination) is the secondary one. Initially, site analyzes are used as feasibility studies to carry out several site visits in the nine public spaces. (1) The first site visit is made to get to know the existing conditions of the sites and to create an overall picture. At the same time, the places are photographed in daylight. (2) Site visit no. 2 is made to photograph the sites in the evening darkness. (3) During the third site visit, the investigator conducts a safety walk, where a focus group of eight members (excluding the investigator) consisting of residents in Bro, is invited for interviews in the field. The intention with this is to take part in their experiences if the places feel unsafe and if there is a need for crime prevention measures to achieve increased security. (4) Site visit no. 4 is made to study in detail the spatial properties of the sites on the basis that the focus group has identified “insecurity problems” that are most in need of crime prevention measures for increased security. The crime prevention measures in the thesis include: (1) increased care of the outdoor environment, cutting shrubs and trees, (2) repairing broken materials, repainting, (3) removal of damage, graffiti and debris, (4) increased lighting, (5) to open up the site, remove dark spaces/hiding places, (6) increase the view of the site from buildings or through direct human supervision, (7) to add electrical safety systems such as camera surveillance/alarm/gate code or fences around the site. A safety survey is conducted with the intention of reaching out to all residents in the urban area of Bro. The survey mainly asks questions about: (1) how they experience security at the nine sites and (2) whether the sites need to be changed for increased security there, which creates a need for crime prevention measures. The questionnaire is sent out in collaboration with Upplands-Bro municipality's Street / Park / Traffic department and 247 locals answer the questionnaire. However, the response rate does not correspond to all of Bros' urban residents, which the investigator is aware of. To include all residents, the investigator has not requested biological sex or age in all methods. Thus, the investigator has disregarded what a possible distribution of answers between women and men or different age groups can look like. The answers from the safety walk and the survey are analyzed through qualitative content analysis. The method results are made visible in the form of photographs and diagrams with accompanying descriptive text about the results with the highest percentage that are perceived to be most prominent. The results are then visualized in an insecurity map, a form of heat map. The insecurity map is compared with the crime scene map to see if there is a connection between “unsafe places” and “previous crime scenes” in a combined map. In the analysis, the survey results are interpreted through the thesis' theoretical perspective and validated against the outcome of the safety walk. Based on the analysis, the investigator reads out what crime prevention measures residents point out to achieve increased security in the "unsafe places". Then the results are discussed and how they fulfill the purpose of the essay and answer the problem formulation and the questions. Finally, conclusions and recommendations for future studies are presented.

Inledning: Att känna sig trygg i sin vardag och i sin stad eller bostadsområde är viktigt för de allra flesta. Samtidigt kan ett tryggt och välfungerande samhälle fungera som en motståndskraft mot yttre negativ påverkan. Upplevelsen av otrygghet och risken för att utsättas för brott i samhället har under de senaste decenniet ökat, vilket inte bara kostar samhället enorma kostnader i eftervård utan resulterar även i både fysiska och psykiska följder för de som drabbas. I juli 2023 träder en lag i kraft som lägger ansvaret för brottsförebyggande arbete och samverkan på kommunen tillsammans med polisen. Samtidigt har en ny metod för kunskapsbaserat och systematiskt arbete tagits fram, Effektiv samordning för trygghet – EST. Metoden ska verka som ett stöd för kommuner och polisen att skapa samverkan med relevanta aktörer samt få en bättre lägesbild av läget i kommunen. I Västmanlands län introducerades metoden 2018 och har implementerats i flera kommuner. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kommun och polis i tre kommuner i Västmanlands län har implementerat EST-metoden, samt vilka barriärer och facilitatorer som påverkar lokal samverkan och samordning inom EST-metoden. Metod: Studien är en processutvärdering med en kvalitativ multipel fallstudiedesign som utgår från en induktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys där innehållet analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Urval av intervjupersoner och dokumentation har skett genom ett generiskt målstyrt urval med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Teoretiska utgångspunkter för jämförelse mellan teori och empiri har Consolidated Framework for Implementation Research och Cochranes m.fl. (2009) ramverk använts. Resultat: Studiens resultat påvisar att implementeringen av EST-metoden skiljer sig mellan de tre studerade kommunerna. Där den större kommunen implementerat metoden i mindre geografiska områden medan det i de mindre kommunerna genomsyrar allt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare framkommer att faktorer så som extern och internt stöd, nätverkande och utbildning fungerat som facilitatorer för implementeringen av EST-metoden. Fyra framträdande barriärer som framkommit är brist på ekonomi, tid, personal och kunskap. Slutsats: EST-metoden har implementerats på olika sätt i olika kommuner då det inte finns någon ”one size fits all”. En annan slutsats är att metoder som ska implementeras behöver vara flexibla samt att det är viktigt att det finns både kunskap internt och externt vad gäller brottsförebyggande arbete och EST-metoden. Studien påvisar också att det behövs mer studier inom implementeringsforskningen för att få ökad förståelse för barriärer och facilitatorer. / Introduction: Feeling safe in your everyday life and in your city or residential area is important for most of us. At the same time, a safe and well-functioning society can act as a force of resistance against external negative impact. The perception of insecurity and the fear of being exposed to crime in society has increased over the past decade, which not only renders enormous costs for society in aftercare, but also generates both physical and psychological consequences for those affected. A law will be enforced in July 2023 that puts the responsibility of crime prevention and cooperation on the municipality and the police. Since 2016 a new method for knowledge-based and systematic crime prevention, Effektiv Samordning för Trygghet – EST, has been developed. The method is meant to act as a support for municipalities and the police to create cooperation with relevant actors and to get a better picture of the situation in the municipality. In the county of Västmanland, the method was introduced in 2018 and has been implemented in several municipalities. Purpose: The study aims to investigate how three different municipalities and local police in Västmanland County have implemented the EST-method, as well as which barriers and facilitators affect local cooperation and coordination within the EST-method. Method: The study is a process evaluation with a qualitative multiple case study design based on an inductive approach. Data collection was done through semi-structured interviews and document analysis and then analysed by qualitative content analysis. Sampling of interviewees and documents was done by generic goal-directed selection using inclusion and exclusion criteria. The Consolidated Framework for Implementation Research and Cochrane’s et al. (2009) framework acted as a theoretical starting point for comparison between theory and empirical study. Results: The results of the study show that the implementation of the EST-method differs between the municipalities in question, where the larger municipality has implemented the method in smaller areas, while in the smaller municipalities it permeates all crime prevention and safety promotion interventions. Furthermore, it appears that factors such as external and internal support, networking and education functioned as facilitators, while lack of finances, time, personnel and knowledge is seen as four prominent barriers for a successful implementation. Conclusion: The EST-method has been implemented in different ways in different municipalities as there is no “one size fits all”. Another conclusion is that methods to be implemented need to be flexible and that it is important that there is both internal and external knowledge regarding crime prevention and the EST-method. The study also shows that more studies are needed regarding implementation research in order to gain an increased understanding of barriers and facilitators for implementation of interventions and methods.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.