Nyrekryteringen inom gängbrottslighet är ett växande problem i samhället och många unga personer rekryteras i tidig ålder. I Malmö är områdespolisernas främsta uppgift att stoppa nyrekryteringen av barn och unga. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige pågår på flera olika plan, särskilt när det gäller gängkriminalitet. Denna studie ämnar synliggöra områdespolisers perspektiv på nyrekryteringen av gängbrottslighet i Malmö. För att uppfylla syftet utgick studien från två frågeställningar som behandlar områdespolisernas brottspreventiva arbete och eventuella förbättringsmöjligheter. Det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med personer som har arbetat eller arbetar som områdespolis i Malmö. Resultatet visar att områdespoliserna arbetar brottspreventivt genom att skapa relationer, visa engagemang, samverka med aktörer samt identifiera unga som beter sig avvikande. De upplevda förbättringsmöjligheterna handlar om behovet av tydligare riktlinjer och mål, bättre förankring mellan praktik och forskning samt bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt dagliga arbete. / Recruitment within gang crime is a growing problem in society and a lot of young people are recruited at an early age. The main task of the community police officers in Malmö is to stop young people from getting recruited by gangs. Crime prevention work in Sweden takes place on several different levels, especially when it comes to gang crime. The intention of this study is to enlighten the community police officers perspective on recruitment in Malmö. In order to fulfill the purpose, the study is based on two questions that deal with the crime prevention work of the community police officers and possible opportunities for improvement. Six semi-structured interviews were made with community police officers in Malmö. The results show that the community police officers work to prevent crime by creating relationships, showing commitment, cooperating with different actors and identifying young people who behave deviant. The results also show that clearer guidelines and goals, better connection between practice and research and better conditions for being able to do their daily work, are things that can be improved.

Syftet med den här studien är att med kvantitativ metod undersöka om samband föreligger mellan låg socioekonomisk status och förekomst av brott i nära relation i landets kommuner. Regressions- samt geografisk analys används för att studera socioekonomiska faktorers påverkan på frekvensen i antalet anmälda brott i nära relation, samt belysa geografiska variationer i brottsnivå. Resultatet ger stöd för hypotesen samt vad som förväntades utifrån teorin om social desorganisation samt strainteori avseende socioekonomiska faktorers samband med nivåer av våld i nära relation. Vi kan dock inte utesluta vare sig medierande eller modererande faktorer som tidigare forskning visat på. För det krävs vidare forskning. Våld i nära relation skulle alltså, baserat på resultaten, vara mer sannolikt att förekomma i kommuner med högre andel individer med låg socioekonomisk status. Följaktligen bör sannolikt brottspreventiva åtgärder som syftar till att motverka effekterna av låg socioekonomisk status även motverka förekomsten av våld i nära relation. / This study considers the effects of concentrated disadvantage on the prevalence of intimate partner violence (IPV) in Sweden. The purpose is to quantitatively study the relationship between rates of reported IPV to police. Multiple regression analysis is used to examine the relationship between socioeconomic factors and differences in crime rates among municipalities. Geographical analysis is used to examine variations in crime rates between municipalities. The results seemingly confirms the hypothesis that concentrated disadvantage significantly increases intimate partner violence, as expected from social disorganization and strain theory. However, we can not rule out the possibility of mediating and/or moderating factors as indicated from previous studies abroad. For that, further research needs to be done. Based on the results, municipality representatives should consider crime prevention strategies aimed at decreasing the effects of concentrated disadvantage among residential areas.

The purpose of this essay was to investigate how the municipality works with Effektiv Samordning för Trygghet (EST), as well as how the collaboration works within the municipality. To investigate this, we used semi-structured interviews and reviewed documents, then a thematic analysis was carried out on the material. The results showed, based on the interviewees’ statements, that the practical work agreed with the manual for EST, but that there were difficulties with the representativeness within the mapping. The interviewees had a common picture of what collaboration is, while the documents lacked precise definitions of collaboration. In addition, the results showed that the interviewees had a lack of knowledge partly regarding what the documents contained, partly about the goals of the collaborative work. It also emerged that there were difficulties between the interviewees' perception of collaboration in comparison to the perceptions in the scientific field, especially regarding role distributions. The conclusions were that there is a need to spread knowledge about the content of the documents and a clarification of what the goals for the collaborations are. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur den aktuella kommunen arbetar med Effektiv Samordning för Trygghet (EST), samt hur samverkan fungerar inom kommunen. För att undersöka detta använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och granskning av styrdokument, vidare genomfördes en tematisk analys på materialet. Resultatet visade att det praktiska arbetet, utifrån intervjupersonernas utsagor, stämde väl överens med metodhandboken för EST men att det fanns svårigheter med representativiteten inom kartläggningen. Intervjupersonerna hade en gemensam bild av vad samverkan är, medan styrdokumenten saknade tydliga definitioner av samverkan. Dessutom visade resultatet att intervjupersonerna har kunskapsbrister gällande vad styrdokumenten innehåller, samt bristande kunskap om mål för samverkansarbetet. Det framgick även att det fanns skillnader mellan intervjupersonernas uppfattning av samverkan i jämförelse med det vetenskapliga fältets föreställningar, framförallt gällande rollfördelningar. Slutsatserna var att det krävs kunskapsspridning kring styrdokumentens innehåll samt ett förtydligande om vad målen för samverkan är.

Juvenile delinquency is a societal problem that is increasingly receiving attention and has engaged researchers, politicians and especially the public. The purpose of this study is to investigate which risk factors social service professionals and the police authority identify concerning juvenile delinquency in young criminals and how crime prevention can be carried out to reduce juvenile delinquency in the society. The approach in this study is a qualitative method where we used semi-structured interviews. The study has adopted a hermeneutic scientific theoretical perspective. We used a thematic analysis to identify codes from our transcribed material which became the foundation for our results. With the help of the labelling theory and the system theory, we have interpreted the respondents' answers to create an understanding of how risk factors can affect the youth’s development of criminal behavior and how preventive work can be carried out to reduce juvenile delinquency. The results show that school problems and weak parenting increase the risk of a youth ending up in delinquency. Methods within crime prevention work that are used today are SSPF and MBU. Other findings are that crime prevention work requires early intervention in school, resources and relationship building. Finally, it is highlighted that the effects of prevention work are difficult to measure. The conclusion of this study is that there are several risk factors that can increase the risk of a young person becoming a criminal but it is not a prerequisite to develop a criminal behavior. / Ungdomsbrottslighet är ett samhällsproblem som idag är alltmer uppmärksammat och har engagerat forskare, politiker och i synnerhet allmänheten. Syftet med studien är att undersöka vilka riskfaktorer yrkesverksamma inom socialtjänsten respektive polismyndigheten identifierar gällande ungdomskriminalitet hos unga kriminella och hur det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten i samhället. Ansatsen i denna studie är kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av tematisk analys för att identifiera koder ur vårt transkriberade material som sedan blev underlag för vårt resultat. Studien har anammat ett hermeneutisk vetenskapsteoretiskt perspektiv. Med hjälp av stämplingsteorin samt systemteorin har vi tolkat respondenternas svar för att skapa förståelse kring hur riskfaktorer kan påverka ungdomens utveckling av ett kriminellt beteende samt hur det förebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten. Resultatet visar att skolproblematik och svagt föräldraskap ökar risken för att en ungdom hamnar i kriminalitet. Arbetsmetoder inom det brottsförebyggande arbetet som används idag är SSPF samt MBU. Respondenterna belyser att det brottsförebyggande arbetet förutsätter tidiga insatser i skolan, resurser och relationsskapande. Slutligen lyfts det att effekterna av det förebyggande arbetet är svårmätbara. Slutsatsen i denna studie är att det finns ett flertal riskfaktorer som ökar risken för en ungdom att bli kriminell men att detta inte är en förutsättning för att utveckla ett kriminellt beteende.

Introduktion: Hälsan hos intagna på anstalter är sämre än hos den generella populationen. Att ha känslan av sammanhang är en viktig faktor för upplevd god hälsa samt för att kunna hantera stressfaktorer som uppkommer i livet. Teorin av känslan av sammanhang kretsar kring tre viktiga konstruktioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Personalen på kriminalvårdsanstalterna är de individer som arbetar närmast de intagna under deras vistelse på anstalt och personalen är de som kommunicerar och möter dem mest under deras verkställighet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kriminalvårdspersonalens erfarenheter av att främja begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för intagna individer på anstalt. Metod: Den här studien använde en kvalitativ ansats där sex tidigare eller nuvarande kriminalvårdsanställda intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet identifierade fem kategorier relaterat till personalens förmåga att främja känslan av sammanhang för intagna vilka var; sysselsättning, bemötande, verktyg, hinder och positiva resultat. De fem kategorierna var områden där kriminalvårdspersonalen upplevde sig erfara främjandet av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för de intagna på anstalt samt vilka hinder men även positiva resultat de upplevde. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien på att det fanns erfarenhet bland kriminalvårdspersonalen av att främja teorins tre komponenter för intagna på anstalt. Framtida forskning föreslås vad gäller att undersöka hur känslan av sammanhang och dess tre komponenter kan användas som en del i det hälsofrämjande arbetet på anstalt. / Introduction: Health among inmates in custody is worse compared to the general population. Having a sense of coherence is an important factor for perceived good health as well as to be able to handle stress factors that arise in life. The theory of sense of coherence centers around three important constructs: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The staff of correctional facilities are the people who work closest to the inmates during their stay in custody and staff are those who communicate and meet them the most during their enforcement. Aim: The aim of the study is to examine the correctional staff's experiences of promoting comprehensibility, manageability and meaningfulness for incarcerated individuals in custody. Methods: This research used a qualitative approach where six former or current correctional officers were interviewed. The data was analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The results identified five categories related to staff´s ability to promote a sense of coherence for inmates, including were; occupation, interactions, tools, obstacles and positive results. Conclusion: In summary, the study showed that correctional staff had experience in promoting the theory´s three components for inmates in custody. Future research is suggested in terms of investigating how sense of coherence and its three components can be used as part of the health promotion work in custody.

Ungdomsbrottslighet har förekommit i samhällsdebatten sedan mitten på 1900-talet, vid samma tidpunkt anställdes den första fältarbetaren i Sverige med syftet att bedriva ett brottsförebyggande arbete gentemot barn och unga. Förebyggande arbete har rättslig grund i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) där det framkommer att förebyggande arbetet gällande barn och unga ska bedrivas. Studien ämnade att beskriva hur fältarbetare arbetar brottsförebyggande lokalt, samt vilka aspekter som ansågs betydelsefulla i arbetet. För att besvara syftet intervjuades elva respondenter, varav nio fältarbetare, en samordnare samt en gruppchef för en fältverksamhet. Analysmetod för det empiriska materialet var kvalitativ innehållsanalys. Sociala bandteorin, samverkansteori och systemteori användes vid tolkning av resultatet. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete lokalt bedrevs på universell-, selektiv- och indikerad nivå i varierande utsträckning. Betydelsefulla aspekter för det brottsförebyggande arbetet var samhälleliga strukturer, politiken samt lagstiftning. Sedermera ansågs samverkan vara både en möjliggörande och försvårande aspekt. Resultatet visade även att identifiering och arbete med risk- och skyddsfaktorer var ständigt närvarande. Identifieringen av en misslyckad skolgång var en vanligt återkommande riskfaktor, medan en meningsfullfritid angås vara en skyddsfaktor. Studiens slutsatser var att det brottsförebyggande arbetets utsträckning var beroende av den strukturella organisationen och dess politiska stöd samt att lagstiftningen bidrog till komplikationer i arbetet. Ytterligare slutsats var att samverkan kräver strukturerade samverkansmodeller för att fungera. Slutligen visade studien att avsaknaden av konkreta metoder och tillvägagångssätt försvårade arbetet med barn och unga som påbörjat en utveckling av ett kriminellt beteende. / Juvenile delinquency has been in the public debate since the middle of the last century. During this time the first field worker in the Swedish Social Services was employed with the purpose of undertaking crime prevention work towards youth and adolescent. Preventive work has a legal basis in the Social Services Act (SFS 2001:453), which states that preventive work regarding youths should be conducted. The purpose of our study was to describe how crime prevention was carried out by fieldworkers locally and which aspects were regarded significant. To address the purpose, eleven respondents were interviewed, nine field workers, one coordinator and one group manager for field agency. Analysis method for the empirical data was qualitative content analysis. The social bond theory, cooperation theory and systems theory were applied for interpretation of the results. The findings revealed that crime prevention was carried out locally on a universal, selective, and indicative level, all to varying extent. Significant aspects for crime prevention included of societal structures, politics, and legislation. Furthermore, Cooperation was considered both an enabling and obstructed aspect. The study also indicated that the identification and handling of risk- and protective factors were constantly present. Identification of educational failure emerged as a common risk factor,  while a meaningful leisure proved to be a protective factor. The study’s conclusions highlighted that the extent of crime prevention works extension was dependent on the structural organization and its political support, and that the legislation posted to complications in the process. Further conclusions were that the collaboration necessitates structured cooperation models to function effectively. Finally, the study demonstrated that the absence of concrete methods and approaches hindered efforts to work with children and youth who had initiated a development of criminal behavior.

Sedan år 2008 har alla kommuner i Sverige skyldighet att tillämpa Lag om medling med anledning av brott, 2002:445 i samband med en ung lagöverträdare. Bakgrunden till arbetet är att det fanns en önskan om att belysa medling och utvärdera insatsen som bedrivs i samverkan mellan medlingsverksamheten, Polis- och Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Kriminalvården och domstolens beaktning av detta. Medling som insats grundar sig i teorin om reparativ rättvisa med fokus på att reparera skadan mellan gärningsperson och brottsutsatt. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera medverkande aktörers upplevelser av medlingsprocessen i Malmö stad och vilka utvecklingsmöjligheter som identifieras i relation till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Studien förväntas bidra med utvärderingsunderlag och fördjupad kunskap om medling som brottsförebyggande och trygghetsskapande insats. Materialet har bestått av nio kvalitativa intervjuer med samtliga sex deltagande aktörer i medlingsprocessen. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet som identifierades var att medling i Malmö stad till stor grad fungerar bra, men att det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra insatsens framgång. Bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning, ökad tillfrågan, ökad kvalitet och antal uppföljningar. Medverkande aktörer har betonat att medling kan, om det genomförs på rätt sätt bidra med stora vinster för brottsutsatt och gärningsperson. Studiens resultat kan nyttjas av samtliga aktörer för möjligheten att vidareutveckla insatsen i Malmö stad, men även för andra kommuner att ta del av i sitt arbete med medling. I nuläget saknas dagsaktuella effektutvärderingar av insatsen som kan tillämpas på dagens samhälle, såväl som en kvalificerad processutvärdering som kan följa upp alla de 15 steg som ingår i en kvalificerad uppföljning, vilket är en rekommendation för framtida forskning. / Since the year of 2008 every municipality of Sweden has a responsibility to apply the Law of mediation regarding crime, 2002:445 associated with juvenile delinquents. The background to this paper is established with a desire to shed light on mediation and to evaluate the effort conducted in collaboration between the mediation activity, police authority, prosecutors office, social services, prison service and is considered by the court. Mediation as effort is based upon the theory of restorative justice, focusing on repairing the damage between the victim and perpetrator. The purpose of this study is to evaluate the participating actors' experiences of the mediation process in Malmö and what developmental opportunities are identified in relation to the crime preventive and security-creating efforts. The study intends to contribute with evaluation data and in depth knowledge regarding mediation as a crime preventive and security-creating effort. The data consisted of nine qualitative interviews, including the six participating actors in the mediation process. The interviews were transcribed and then analyzed through a thematic analysis. The results identified that mediation in Malmö to a large extent works well. However, developmental improvements were detected to improve the efforts' success through a distinct division of responsibilities, increased questioning, the quality and quantity of follow-ups. The participating actors emphasized that mediation can contribute with profits for the victim and perpetrator. The results of the study can be used by all actors in the mediation process to further develop the effort in Malmö. Nevertheless, other municipalities can make use of this paper in their work regarding mediation. Currently, there are no effect evaluations on mediation that can be applied on today’s society, as well as qualified process evaluations with a follow up on all the 15 steps in the qualified follow-up, which is a recommendation for future research.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att höra om barn och unga som begår, misstänks eller faller offer för kriminalitet. Det sociala arbetet står inför utmaningar i det förebyggande arbetet till följd av utvecklingen av barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. De senaste åren har det sociala och förebyggande arbetet i civilsamhället lyfts fram allt mer. Dock saknas kunskap om hur civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet ser ut och vilka förutsättningarna är för att kunna förebygga kriminalitet bland barn och unga. Denna scoping review syftar till att undersöka hur delar av civilsamhället arbetar förebyggande med barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. Genom en litteraturgranskning fokuserar studien på att kartlägga delar av civilsamhällets förebyggande insatser samt hur dessa tar hänsyn till risk- och skyddsfaktorer för barn och unga i riskzonen. Resultatet visar att delar av civilsamhället erbjuder flera insatser som kan fungera förebyggande när rätt förutsättningar ges. Det visar även på att viss hänsyn tas till olika risk- och skyddsfaktorer i insatserna som erbjuds. / In recent years, it has become increasingly common to hear about children and young people who commit, are suspected of or fall victim to crime. Social work faces challenges in preventive work as a result of the development of youth at-risk for delinquency. In recent years, the social and preventive work in civil society has been highlighted more and more. However, there is a lack of knowledge about what the role of civil society in preventive work looks like and what the conditions are for being able to prevent crime among youth. This scoping review aims to investigate how parts of civil society work preventively with youth at-risk. Through a literature review, the study focuses on mapping parts of civil society's preventive efforts and how these take into account risk and protective factors for youth at-risk. The results show that parts of civil society offer several interventions that can function preventively when the right conditions are given. It also shows that some consideration is given to various risk and protection factors in the interventions offered.

Studiens syfte är att undersöka vilka insatser som finns, behövs och eventuellt behöver utvecklas för att motverka att ungdomar faller in i brottslighet. Även hur samverkan kring brottsförebyggande arbete ser ut och vilka riskfaktorer som uppmärksammas kopplat till ungdomsbrottslighet i en kommun i södra Sverige. Samverkan, riskfaktorer och insatser kring brottsförebyggande arbete utgör en central del i denna studie.    Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma genomförts i syfte till att samla in deras erfarenheter, tankar och kunskap kring det berörda ämnet. Studiens resultat har analyserats och tolkats med hjälp av tidigare forskning inom ämnet och likaså med hjälp av selekterade teorier. Resultatet visar på att samverkansformen SSPF fungerar som ett komplement till redan befintliga insatser. Det visade sig även att en samvariation av riskfaktorer ökar risken för att ungdomar utvecklar ett normbrytande beteende eller faller in i brottslighet. Några utmaningar som uppmärksammats av de yrkesverksamma i studiens resultat är bristande resurser och tid, vilket har en markant inverkan på ett effektivt brottsförebyggande arbete. Förutsättningar som visade sig motverka ungdomsbrottslighet var tidiga insatser och relationsskapande. Resultatet visade även på att en välfungerande samverkan är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande arbete. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det krävs tidigt agerande, en förståelse för vilka riskfaktorer som är framstående och en välfungerande samverkan för att arbeta förebyggande med ungdomsbrottslighet. / The purpose of this study is to examine the existing and necessary interventions and potential developments needed to prevent youth from engaging in criminal activities. It also examines the cooperative crime prevention efforts and the identified risk factors associated with youth delinquency in a commune in southern Sweden. Central to this study are the cooperation, risk factors, and interventions related to crime prevention.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with professionals to gather their experiences, thoughts, and knowledge on the subject. The findings of the study were analyzed and interpreted using previous research and selected theories. The results indicate that the SSPF cooperation model serves as a complement to existing interventions. It was also found that a combination of risk factors increases the likelihood of youth developing deviant behavior or engaging in criminal activities. Some challenges noticed by professionals include the lack of resources and time, significantly impacting the effectiveness of crime prevention efforts. Central prerequisites that help prevent youth crime include early interventions and relationship building. The results also demonstrate that effective cooperation is crucial for successful crime prevention. A conclusion drawn from the findings in the study is that early action, an understanding of prominent risk factors and well-functioning cooperation are essential for preventive work with youth delinquency.

Denna uppsats undersöker unga individers perspektiv på brottsförebyggande kampanjer mot bedrägerier, med fokus på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap- och Polismyndighetens kampanj Tänk Säkert. Undersökningen inspirerades av polisområde Malmö och syftar till att identifiera kunskapsbrister hos unga om onlinebedrägerier samt att utvärdera effektiva metoder och kanaler för att sprida kampanjens budskap. En digital enkät användes för datainsamling. Resultaten visar att de flesta respondenter har viss kunskap om varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri. Tidigare bedrägerioffer har dock lägre självförtroende när det gäller att känna igen varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri, vilket påverkar deras kunskapsnivå negativt. Den individuella faktorn boendemiljön visar sig ha minst påverkan på deras kunskapsnivå. Utifrån resultatet går det inte att uttala sig om kampanjen Tänk Säkert är en effektiv brottsförebyggande åtgärd, enbart att den nått ut till få individer. För framtida kampanjer rekommenderas det att öka räckvidden, särskilt eftersom unga är en sårbar grupp för onlinebedrägerier och uppvisar kunskapsbrister inom området. / This thesis examines young individuals’ perspectives on crime prevention campaigns against fraud, focusing on the Think Safe campaign by The Swedish Civil Contingencies Agency and The Swedish Police Authority. The study, inspired by the Malmö Police District, aims to identify knowledge gaps among young people regarding online fraud and evaluate effective methods and channels for disseminating the campaign’s message. A digital survey was used for data collection. The results show that most respondents have some knowledge of fraud warning signs and methods. However, previous fraud victims have lower confidence in recognizing warning signs and methods of fraud, which negatively affects their knowledge levels. The individual factor ‘the living environment’ appears to have the least impact on their level of knowledge. Based on the results, it is not possible to conclude whether the Think Safe campaign is an effective crime prevention measure, only that it has reached very few individuals. For future campaigns, it is recommended to increase the campaign’s reach, especially since young people are a vulnerable group for online fraud and exhibit knowledge gaps in this area.