Den 1 juli 2023 träder en ny lag i kraft som innebär att kommuner i Sverige åläggs ett ansvar gällande lokalt brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var att undersöka hur kommuner i Skåne tolkar lagen, om det finns skillnader i dessa tolkningar samt vilken effekt lagen har på det preventiva arbetet. Det samlade resultatet visade att kommunerna är positivt inställda till lagen och det råder en förhoppning om att den kan höja statusen på det brottsförebyggande arbetet. Kommunerna upplever dock att trots att lagen erbjuder möjligheten att anpassa det preventiva arbetet till en lokal kontext framstår det som oklart hur arbetet ska bedrivas på bästa sätt. Eftersom lagen inte ger några direktiv väljer de flesta kommunerna i studien att fortsätta sitt arbete som tidigare. Tolkningarna av lagen skiljer sig inte märkbart åt mellan kommunerna men det återstår att se om det uppstår skiljaktigheter när lagen väl träder i kraft. Resultatet av studien kan användas som stöd i att identifiera fokusområden för lagens planerade utvärdering samt vara en vägledning för framtida brottsförebyggande lagstiftning. / On July 1st 2023 a new law takes effect wherein Swedish municipalities are imposed to take responsibility for local crime prevention work. The purpose of the study was to examine how municipalities in Skåne interpret the law, if there are differences in the interpretations and what effect the law might have. The aggregated results showed that the municipalities have a positive attitude towards the law and there is hope that the law will improve the status of crime prevention work as a whole. Although the law offers the opportunity to adjust the preventative work to a local context there is uncertainty about how the work is carried out in the best way. Since the law does not give clear directives, most of the municipalities in the study choose to continue working as they did before the law. The interpretations of the law do not differ too much between the municipalities but it remains to be seen if differences arise when the law takes effect. The result of the study can be used as support for the planned evaluation of the law to identify focus areas, as well as guidance for future legislation on crime prevention.

The purpose of this study was to investigate how social services and police work together to prevent juvenile delinquency in the city of Malmö. The study's questions are based on how the authorities, represented by social workers and police officers, experience the cooperation between the two organizations, which enables and prevents it as well as which methods and initiatives give the best results. They are also based on what needs to be developed within the cooperation to improve the work against juvenile delinquency.  The study is based on a qualitative method in the form of nine interviews with both social workers and police officers, all working within the muncipality of Malmö. The collected material from these interviews has then been analyzed through previous research, cooperation theory and organizational theory. The results of this study show that both authorities are dependent on each other's resources to prevent juvenile delinquency. The results also show that cooperation between the social services and the police by the interviewees understood as an effective method in the work against juvenile delinquency, despite various obstacles raised by the interviewed professionals. This was, for example, the law of confidentiality. Although the generalization of the results of this study should be considered with caution, as the study is merely based on the city of Malmö.

Juvenile delinquency is a well known problematic issue in today's society, it is a social phenomenon that can jeopardize children and youths futures. Juvenile delinquency can lead to social problems and therefore is the prevention work crucial for children and youths that are affected by the matter. Previous research about juvenile delinquency and how it’s either prevented, or how it’s remedial has not focused on school counselors' work. School is an area where children spend much of their time, it’s interesting to find out how the schools work to counteract this social problem. The aim of this study is to investigate how counselors at different schools in Malmö work with prevention and remedial measures against juvenile delinquency. We also intended to find out what opportunities and difficulties the counselors experienced in their work. This is a qualitative study based on six school counselors and their experiences. The data has been collected from interviews with the school counselors, and previous research regarding juvenile delinquency. The theories that were used to analyze the result are The social bond theory and the theory on Sense of coherence. The results from this study presented different risk and protective factors that school counselors mean is connected to the development of juvenile delinquency. The results also showed that there is no specific work description made for school counselors work with the problematic matter and therefore the preventive and remedial work depends on the school counselor, and varies a lot from school to school. The school counselors believe that trust building with the students is an effective approach to the matter.

Föreliggande studie har granskat det brottsförebyggande projektet ‘Polisprojekt Tomelilla’, vilket implementerades i Tomelilla kommun som ett pilotprojekt mellan maj 2015 och juni 2016. De brottspreventiva insatserna infördes bland annat till följd av en ökad kriminalitet hos dem unga i Tomelilla kommun och var således ett samarbete mellan polis, socialtjänst, skola, arbetsförmedling samt fritidsverksamhet. Rådande undersökning är uppdelad i två delstudier, där delstudie 1 baseras på intervjuer medan delstudie 2 analyserar officiell brottsstatistik. I delstudie 1 utröntes de deltagande aktörerna i ‘Polisprojekt Tomelilla’ upplevelser av arbetet samt vilka förutsättningar som fordras för liknande samverkansprojekt. Delstudie 2 undersökte huruvida projektet verkade förebyggande gentemot ungdomarnas utförda skadegörelse, olaga hot samt bruk av narkotika. Resultatet i delstudie 1 påvisade en hos aktörerna övergripande positiv uppfattning av projektet men att det existerade förbättringsområden. Resurser, engagemang och god samverkan betraktades huvudsakligen vara grundläggande för att bedriva liknande projekt. Delstudie 2 konstaterade att projektet inte genererat någon påtaglig brottsförebyggande effekt. Avslutningsvis diskuteras bland annat resultatet kopplat till teori samt hur tolkning av statistik kan ha kommit att påverka studiens utfall. / The present study has examined the crime prevention project 'Polisprojekt Tomelilla', which was implemented in Tomelilla municipality as a pilot project between May 2015 and June 2016. The crime preventing actions were principally introduced as a result of the increased crime rates among young individual’s in Tomelilla municipality, and was thus a collaboration between police, social services, school, employment services and the community youth center. The paper is divided into two sub-studies, where sub-study 1 is based on interviews while sub-study 2 analyzes official crime statistics. In sub-study 1, the participating actors experiences of the work with ‘Polisprojekt Tomelilla’ and conditions required for similar collaboration projects was examined. Sub-study 2 investigated whether the project appeared to prevent adolescents perpetrated criminal damage, unlawful threats and use of drugs. The result in sub-study 1 demonstrated an overall positive perception of the project, but that there were areas for improvement. Resources, commitment and functioning collaboration were considered to be fundamentally essential for carrying out similar projects. Sub-study 2 found that the project did not generate any significant effect on the crime rates. Lastly, the result is discussed, inter alia based on theory and how interpretation of statistics may have influenced the study's outcome.

Recently there has been an increase of reports of concern to the Swedish social services regarding juvenile delinquency. Early interventions for these juveniles can contribute to a reduced risk of more serious problems in the future. The purpose of this study was to examine the preventive work within the social services and how social workers perceive enabling and limiting factors in the preventive social work with juvenile delinquency. The study is based on seven interviews with social workers from four Swedish municipalities. The results of our study showed that the social workers perceived their role in prevention work differently. It also showed that the characteristics and approaches that the social workers emphasized as the most important to create trust varied among them. More factors were perceived as limiting rather than enabling. Many of the limiting factors were beyond the control of the social workers, such as the municipality’s budget or deficient cooperation with other authorities (for example the police). This study has contributed to more knowledge about preventive work from the perspective of professionals.

Juvenile delinquency is a societal problem that is increasingly receiving attention and has engaged researchers, politicians and especially the public. The purpose of this study is to investigate which risk factors social service professionals and the police authority identify concerning juvenile delinquency in young criminals and how crime prevention can be carried out to reduce juvenile delinquency in the society. The approach in this study is a qualitative method where we used semi-structured interviews. The study has adopted a hermeneutic scientific theoretical perspective. We used a thematic analysis to identify codes from our transcribed material which became the foundation for our results. With the help of the labelling theory and the system theory, we have interpreted the respondents' answers to create an understanding of how risk factors can affect the youth’s development of criminal behavior and how preventive work can be carried out to reduce juvenile delinquency. The results show that school problems and weak parenting increase the risk of a youth ending up in delinquency. Methods within crime prevention work that are used today are SSPF and MBU. Other findings are that crime prevention work requires early intervention in school, resources and relationship building. Finally, it is highlighted that the effects of prevention work are difficult to measure. The conclusion of this study is that there are several risk factors that can increase the risk of a young person becoming a criminal but it is not a prerequisite to develop a criminal behavior. / Ungdomsbrottslighet är ett samhällsproblem som idag är alltmer uppmärksammat och har engagerat forskare, politiker och i synnerhet allmänheten. Syftet med studien är att undersöka vilka riskfaktorer yrkesverksamma inom socialtjänsten respektive polismyndigheten identifierar gällande ungdomskriminalitet hos unga kriminella och hur det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten i samhället. Ansatsen i denna studie är kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av tematisk analys för att identifiera koder ur vårt transkriberade material som sedan blev underlag för vårt resultat. Studien har anammat ett hermeneutisk vetenskapsteoretiskt perspektiv. Med hjälp av stämplingsteorin samt systemteorin har vi tolkat respondenternas svar för att skapa förståelse kring hur riskfaktorer kan påverka ungdomens utveckling av ett kriminellt beteende samt hur det förebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten. Resultatet visar att skolproblematik och svagt föräldraskap ökar risken för att en ungdom hamnar i kriminalitet. Arbetsmetoder inom det brottsförebyggande arbetet som används idag är SSPF samt MBU. Respondenterna belyser att det brottsförebyggande arbetet förutsätter tidiga insatser i skolan, resurser och relationsskapande. Slutligen lyfts det att effekterna av det förebyggande arbetet är svårmätbara. Slutsatsen i denna studie är att det finns ett flertal riskfaktorer som ökar risken för en ungdom att bli kriminell men att detta inte är en förutsättning för att utveckla ett kriminellt beteende.

Studiens syfte är att undersöka vilka insatser som finns, behövs och eventuellt behöver utvecklas för att motverka att ungdomar faller in i brottslighet. Även hur samverkan kring brottsförebyggande arbete ser ut och vilka riskfaktorer som uppmärksammas kopplat till ungdomsbrottslighet i en kommun i södra Sverige. Samverkan, riskfaktorer och insatser kring brottsförebyggande arbete utgör en central del i denna studie.    Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma genomförts i syfte till att samla in deras erfarenheter, tankar och kunskap kring det berörda ämnet. Studiens resultat har analyserats och tolkats med hjälp av tidigare forskning inom ämnet och likaså med hjälp av selekterade teorier. Resultatet visar på att samverkansformen SSPF fungerar som ett komplement till redan befintliga insatser. Det visade sig även att en samvariation av riskfaktorer ökar risken för att ungdomar utvecklar ett normbrytande beteende eller faller in i brottslighet. Några utmaningar som uppmärksammats av de yrkesverksamma i studiens resultat är bristande resurser och tid, vilket har en markant inverkan på ett effektivt brottsförebyggande arbete. Förutsättningar som visade sig motverka ungdomsbrottslighet var tidiga insatser och relationsskapande. Resultatet visade även på att en välfungerande samverkan är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande arbete. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det krävs tidigt agerande, en förståelse för vilka riskfaktorer som är framstående och en välfungerande samverkan för att arbeta förebyggande med ungdomsbrottslighet. / The purpose of this study is to examine the existing and necessary interventions and potential developments needed to prevent youth from engaging in criminal activities. It also examines the cooperative crime prevention efforts and the identified risk factors associated with youth delinquency in a commune in southern Sweden. Central to this study are the cooperation, risk factors, and interventions related to crime prevention.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with professionals to gather their experiences, thoughts, and knowledge on the subject. The findings of the study were analyzed and interpreted using previous research and selected theories. The results indicate that the SSPF cooperation model serves as a complement to existing interventions. It was also found that a combination of risk factors increases the likelihood of youth developing deviant behavior or engaging in criminal activities. Some challenges noticed by professionals include the lack of resources and time, significantly impacting the effectiveness of crime prevention efforts. Central prerequisites that help prevent youth crime include early interventions and relationship building. The results also demonstrate that effective cooperation is crucial for successful crime prevention. A conclusion drawn from the findings in the study is that early action, an understanding of prominent risk factors and well-functioning cooperation are essential for preventive work with youth delinquency.

Denna uppsats undersöker unga individers perspektiv på brottsförebyggande kampanjer mot bedrägerier, med fokus på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap- och Polismyndighetens kampanj Tänk Säkert. Undersökningen inspirerades av polisområde Malmö och syftar till att identifiera kunskapsbrister hos unga om onlinebedrägerier samt att utvärdera effektiva metoder och kanaler för att sprida kampanjens budskap. En digital enkät användes för datainsamling. Resultaten visar att de flesta respondenter har viss kunskap om varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri. Tidigare bedrägerioffer har dock lägre självförtroende när det gäller att känna igen varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri, vilket påverkar deras kunskapsnivå negativt. Den individuella faktorn boendemiljön visar sig ha minst påverkan på deras kunskapsnivå. Utifrån resultatet går det inte att uttala sig om kampanjen Tänk Säkert är en effektiv brottsförebyggande åtgärd, enbart att den nått ut till få individer. För framtida kampanjer rekommenderas det att öka räckvidden, särskilt eftersom unga är en sårbar grupp för onlinebedrägerier och uppvisar kunskapsbrister inom området. / This thesis examines young individuals’ perspectives on crime prevention campaigns against fraud, focusing on the Think Safe campaign by The Swedish Civil Contingencies Agency and The Swedish Police Authority. The study, inspired by the Malmö Police District, aims to identify knowledge gaps among young people regarding online fraud and evaluate effective methods and channels for disseminating the campaign’s message. A digital survey was used for data collection. The results show that most respondents have some knowledge of fraud warning signs and methods. However, previous fraud victims have lower confidence in recognizing warning signs and methods of fraud, which negatively affects their knowledge levels. The individual factor ‘the living environment’ appears to have the least impact on their level of knowledge. Based on the results, it is not possible to conclude whether the Think Safe campaign is an effective crime prevention measure, only that it has reached very few individuals. For future campaigns, it is recommended to increase the campaign’s reach, especially since young people are a vulnerable group for online fraud and exhibit knowledge gaps in this area.

Gängkriminalitet är ett växande problem som påverkar samhället negativt. Att förstå problematiken med gängkriminalitet och hur det ska förebyggas är svårt. Det behöver finnas tydliga vägar för hur problemet ska hanteras. För att uppnå en förståelse om vad som behöver göras och vad som ligger bakom individers deltagande i kriminella gäng behöver före detta gängmedlemmars synpunkter höras. Vår studie vill uppnå en förståelse för den verklighet som existerar för de tidigare inblandade individerna i den kriminella verksamheten. Studien vill även belysa deras syn på makt, manlighet och sökandet efter social status och ekonomiskt välstånd. För att få ett helhetsperspektiv kommer även socialarbetare och polisers syn på ämnet beröras i studien. Tidigare forskning visar att ett medlemskap i ett kriminellt gäng bygger på flera olika anledningar som exempelvis respekt och möjligheter. Tidigare forskning belyser även tillhörigheten som en faktor och maskulinitetens betydelse inom kriminella gäng. Tidigare forskningen belyser även motiven för att lämna ett kriminellt gäng vilket bland annat handlar om att andra behov har prioriterats och att individen tröttnat. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie utgått ifrån är, Emile Durkheims begrepp, anomi utifrån hans bok Divison of labor in society (1933) och självmordet (1993) och samt dess vidareutveckling av Robert K Merton On social structure and science (1968) , R.W Connells teori om Maskuliniteter (2008) och Sheff, J. Thomas teori om - Sociala band, skam & stolthet (1990). För att få fram det empiriska materialet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts, varav fyra före detta kriminella gängmedlemmar från organisationen KRIS samt tre socialarbetare och en polis. Vi har fått fram resultat som tyder på att en avsaknad av stabila familje- och uppväxtvillkor, samt ett utanförskap, är en påverkningsfaktor på gängmedlemskap. Utifrån resultatet påvisas även att samhällets tillgänglighet och information om hur en individ hoppar av, samt åtgärder för att satsa på skolan och att undvika nyrekrytering av barn och unga är viktiga delar att fokusera på för att minska problematiken. Studien bekräftar även betydelsen av status, makt och pengar på gängmedlemmar. Det påvisas även att det brottsförebyggande arbetet är viktigt och att de bör fokuseras mer på skola, fritidsaktiviteter och föreningar. / Gang crime is a growing problem that negatively affects society. Understanding the problem of gang crime and how to prevent it is difficult. There needs to be clear paths for how the problem should be handled. In order to achieve an understanding of what has to be done and what lies behind individuals' participation in criminal gangs, the voice of former gang members needs to be heard. Our study wants to achieve an understanding of the reality that exists for the previously involved individuals in criminal gangs. The study also wants to shed light on their views on power, masculinity and the search for social status and economic prosperity. In order to get a holistic perspective, social workers and police officers' views on the subject will also be touched upon in the study. Previous research shows that membership in a criminal gang is based on several different reasons, such as respect and opportunities. Previous research also highlights belonging as a factor and the importance of masculinity within criminal gangs. Previous research also sheds light on the motives for leaving a criminal gang, which is, among other things, that other needs have been prioritized and that the individual is tired. The theoretical starting point from which this study is based is Emile Durkheim's concept, anomie based on his book Divison of labor in society (1933) and suicide (1993) and its further development by Robert K Merton On social structure and science (1968), R.W Connell's Theory of Masculinities (2008) and Sheff, J. Thomas Theory of - Social Bonds, Shame & Pride (1990). In order to obtain the empirical material, eight qualitative interviews have been conducted, of which four are former criminal gang members from the organization KRIS as well as three social workers and a police officer. We have obtained results that indicate that a lack of stable family and upbringing conditions, as well as an exclusion, is an influencing factor on gang membership. Based on the results, it is also shown that society's availability and information about how an individual drops out, as well as measures to invest in school and to avoid new recruitment of children and young people are important parts to focus on in order to reduce the problem. The study also confirms the importance of status, power and money on gang members. It is also shown that crime prevention work is important and that they should focus more on school, leisure activities and associations.

This study aims to deepen the understanding of how safety and crime prevention issues are framed in municipal policy documents. By focusing on Västerås and Örebro, two Swedish municipalities relatively impacted by crime, the study analyzes the portrayal of the problem and the underlying ideas and strategies shaping the decision-making proces. Utilizing interviews and WPR-approach, the research contributes to the comprehension of crime development and safety by examining the approaches of local policies. Applying a comparative design to identify similarities and differences between Västerås and Örebro, a critical discourse analysis using the WPR-approach reveals central ideas and perspectives in the municipalities' policy documents. Despite fundamental similarities in intentions, the conclusions identify differences between the two municipalities in terms of approaches and understanding of crime issues. The study highlights ideas centered around children and youth, long-term preventive measures, and collaboration among stakeholders as defining features of the municipalities' strategies, further enriching the understanding of crime development and safety through the examination of local policy approaches.