Demens är en obotlig sjukdom som leder till döden. En stor andel personer som bor i permanenta särskilda boendeformer i Sverige lider av demenssjukdom. Det ligger ett stort ansvar för omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjuksköterskan, som bland annat informerar och samtalar med närstående när livet hos den demenssjuke närmar sig slutet. Identifiering av hinder och förutsättningar för genomförande av dessa samtal bidrar till en bättre förståelse och utveckling av detta område. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med närstående till personer med demenssjukdom i samband med övergången till sen palliativ fas på särskilda boenden.En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes, där sju sjuksköterskor som arbetade vid demensenheter inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet utgörs av 8 kategorier: vårdplanering, personcentrerad vård, information och kommunikation, kunskap och utbildning, övergång till sen palliativ fas, teamarbete, LCP och att dö hemma.Denna studie påvisar hinder som kan uppstå i genomförande av brytpunktsamtal med närstående till personer med demenssjukdom. Några av dem är bristande kunskaper om demenssjukdomar hos närstående, brist på tidig planering av vården vid den sista tiden och osäkerhet bland sjuksköterskorna kring att hantera svåra samtal. Vidare presenteras förbättringsförslag som kan öka tryggheten och säkerheten i vården och på så sätt kan förbättra situationen för sjuksköterskor vid brytpunktssamtal. De två viktigaste förbättringsförslagen är dels att skapa en bättre kontinuitet i omvårdnadsarbetet och dels att organisera kontinuerliga utbildningar för att höja kompetensen hos omvårdnadspersonalen. / Dementia is an incurable disease that leads to death. A large proportion of people living in nursing homes in Sweden have dementia. Nurses have a great responsibility for the care of people with dementia since they, among other things, carry out informative communication with the family when the resident approaches the end of life. Identification of barriers and facilitators for such communication could lead to a better understanding and development of this matter. The purpose of this study was to illuminate nurses’ experiences of conversations with families of people with dementia in the transition to end-of-life care in nursing homes.A qualitative study with semi-structured interviews was conducted, where seven nurses, working in nursing homes specialized in dementia, were included. A qualitative content analysis with an inductive approach was performed. The result consists of 8 categories: planning of care, person-centred care, information and communication, knowledge and education, transition to end-of-life care, teamwork, LCP and to die home.This study identified challenges that might hinder breakpoint communication with families of people with dementia. Some of them are families’ lack of knowledge about dementia, lack of early planning of end-of-life care and uncertainties among nurses on how to handle difficult conversations. Furthermore, improvement suggestions are presented that can increase the safety in care and improve the situation for the nurses in breakpoint communication. The two most important suggestions are the creation of a better continuity in the nursing and to organize continuous educations to increase the competence among staff.Keywords:

Bakgrund: Antalet äldre i befolkningen blir fler och behovet av palliativ vård ökar. Socialstyrelsen har tagit fram nationella kvalitetsindikatorer som speglar de viktigaste aspekterna av god palliativ vård, där brytpunktssamtal utgör en av dessa. Syfte: Att undersöka om brytpunktsamtal med patient har någon betydelse för den palliativa vården personer 65 år eller äldre erhåller under sin sista levnadsvecka. Metod: Kvantitativ icke-experimentell retrospektiv registerstudie med data från Svenska palliativregistret. Resultatet har analyserats med sambandstest och logistisk regressionsanalys. Resultat: Signifikanta samband mellan brytpunktssamtal med patient och samtliga av de undersökta kvalitetsindikatorerna för god palliativ vård påvisades. De personer som erhållit brytpunktssamtal fick under sin sista levnadsvecka i högre grad munhälsan bedömd, smärtskattades i högre utsträckning samt hade i högre utsträckning smärtstillande opioid och ångestdämpande läkemedel ordinerade vid behov. Däremot avled fler personer med trycksår hos de som hade haft brytpunktssamtal än de som inte haft det. Slutsats: Att signifikanta samband finns mellan brytpunktssamtal med patient och måluppfyllelsen av Socialstyrelsens indikatorer för god palliativ vård tyder på att brytpunktssamtalet har betydelse för kvaliteten på den palliativa vården som personer 65 år eller äldre erhåller. / Background: The number of older people in the population is growing and the need for palliative care is increasing. The National Board of Health and Welfare has developed national quality indicators to reflect upon the most important aspects of good palliative care, end-of-life (EOL) conversations is one of them. Purpose: To examine whether EOL conversation with patients have any significance for the palliative care people 65 years or older receive during their last week of life. Method: Quantitative non-experimental retrospective registry study with data from the Swedish Palliative Registry. The results have been analysed with correlation tests and logistic regression analysis. Results: Significant relationships between EOL conversations with patients and the investigated quality indicators were demonstrated. During the last week of life, the people who received EOL conversations to higher extent had their oral health and their pain assessed, and they had opioid pain-relieving drugs and anti-anxiety drugs prescribed to a higher extent. However, more people died with pressure ulcers than in those who had had a EOL conversation than in those who had not. Conclusion: The fact that there are significant connections between EOL conversation with the patient and the goal fulfilment of the indicators for good palliative care indicates that the EOL conversation is important for the quality of the palliative care people 65 year or older receive.

Bakgrund: När en kurativ behandling inte längre kan rädda liv och orsakar lidande, kan patienter behöva övergå till palliativ vård. Brytpunktssamtal markerar en ändring i vårdens mål och upplägg, såsom vid en övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Om patienternas behov av brytpunktssamtal inte uppmärksammas så riskerar brytpunktssamtalet att försenas eller utebli, vilket kan orsaka lidande. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter av brytpunktssamtal vid övergång från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tolv kvalitativa artiklar analyserades vilket genererade sex teman, att vara patienternas och närståendes företrädare, faktorer som försenade eller förhindrade brytpunktssamtal som beskrevs i underteman osäkerhet om prognosen, svårigheten att prata om döendet, den botande kulturen, en hemlig prognos, sjuksköterskans auktoritet och Patientens oförutsedda lidande. De andra teman var en oklar roll, bristande brytpunktssamtal, närståendes delaktighet och vikten av att fånga upp patient och närstående. Dessa presenteras i en modell som belyser sjuksköterskans arbetet med patienter som behöver övergå till palliativ vård utifrån en tidslinje, det vill säga innan, under och efter brytpunktssamtal. Slutsats: Aktuellt studie har bidragit med kunskap om faktorer som gör att patienter inte erbjuds brytpunktssamtal liksom hur patientens självbestämmande åsidosätts under samtalet. Studie visade även sjuksköterskans viktiga roll. Resultatet betonade vikten av omvårdnad oavsett var patienterna befinner sig under processen av övergång från en kurativ behandling till palliativ vård. Resultatet bevisade även att sjuksköterskan i sin professionella roll kunde bidra med omvårdnadsåtgärder som kan förbättra brytpunktssamtalets kvalitet. / Background: When curative treatment can no longer save lives and cause suffering, patients may need to switch to palliative care. Breaking point conversations mark a change in the care's goals and structure, such as in a transition from curative to palliative care. Problem: If the patients' need for a breaking point conversation is not noticed, the breaking point conversation risks being delayed or absent, which can cause suffering. Purpose: To compile the nurse's experiences of breaking point conversations during the transition from curative to palliative care. Method: A literature study. Results: Twelve qualitative articles were analyzed, which generated six themes, to be the patients 'and relatives' representative, factors such as delayed or absent breaking point conversation described in subtopics uncertainty about the prognosis, difficulty talking about dying, healing culture, secret prognosis, nurse authority and the patient's unforeseen suffering. The other themes were an unclear role, deficient breaking point conversation, the involvement of relatives and the importance of capturing patients and relatives. These are presented in a model that sheds light on the nurse's work with patients who need to switch to palliative care based on a timeline, i.e., before, during and after breaking point conversations. Conclusion: The current study has contributed with knowledge about factors that prevent patients from being offered a breaking point conversation, as well as how the patient's self-determination is disregarded during the conversation. The study also showed the nurse's important role. The results emphasized the importance of nursing regardless of where the patients are during the process of transition from a curative treatment to palliative care. The result also proved that the nurse in his or her professional role could contribute with nursing measures that can improve the quality of the breaking point conversation.

Bakgrund: När sjukdomar inte längre går att bota och det inte finns kurativ behandling att tillgå, då övergår vården till symtomlindrande och bromsande behandling dvs. palliativ vård. I Sverige är majoriteten av alla dödsfall förväntade dödsfall och ca. 60% registreras i palliativregistret. Drygt hälften har erbjudits ett brytpunktssamtal innan de dör. Ett samtal där patienterna och deras närstående ska ha möjlighet att förberedda sig såväl fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt i samband med övergången till palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Där 16 vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Friberg för att kunna svara till studiens syfte. Av texten som analyserats framkom två huvudtema och fem subtema. Resultat: Resultatet visar att kommunikationen med patienten, närstående och vårdteamet har stor betydelse i brytpunktsamtalet. Sjuksköterskans roll och samarbete mellan vårdteamet minskar lidandet hos patienterna och närstående. Patientens ålder, religion/tro, kulturella aspekter, sjuksköterskornas okunskap och oerfarenhet är några exempel på utmaningar i brytpunktssamtalet. Sjuksköterskans, patienternas och närståendes känslor är alltid påverkade i samband med detta. Slutsats: Slutsatsen är att resultatet kan leda till ökad förståelse om vilka upplevelser sjuksköterskor har i samband med samtalen och ge en insikt i de olika utmaningar de brottas med i samband med detta. Det finns ett behov av att utbilda, för att öka kunskaperna i ämnet, då både i hur ett samtal skall utföras praktiskt och för att teamet ska kunna skapa bästa samarbetet för att säkerställa möjligheterna till bästa förberedelserna för patienterna och närstående till en trygg och individuell övergång. / Background: When diseases can no longer be cured and there is no curative treatment available, then the care is transferred to symptom-relieving and slowing treatment called palliative care. In Sweden, most of all deaths are expected deaths, and approximately 60% are registered in the palliative care register. But only over half of these patients have been offered a breaking point conversation before they die. This is a conversation where patients and their relatives would have the opportunity to prepare physically, mentally, socially, and emotionally in connection with the transition to palliative care. Aim: was to shed light on nurses' experiences of breaking point conversations in the final stages of life. Method: The study is a literature review with a qualitative approach. Where 16 scientific articles have been analyzed to corresponds to the purpose of the overview. During the analysis, two main themes and five sub-themes emerged. Result: The results show that communication with the patient, relatives and the health team is of great importance in the breaking point conversation. The nurse's role in the breakpoint conversation and cooperation between the health team reduces the suffering of the patients and relatives. The patient's age, religion / belief and cultural aspects, the nurses' ignorance and inexperience are some examples of the challenges in the breaking point conversation. The emotions of the nurse, patients and relatives are always affected in connection with this. The conclusion is that the result may lead to an increased understanding of nurses’ experiences in connection with conversations and give an insight into the different challenges they struggle with in connection with it. There is a need for education, to increase the knowledge in the subject, both in how a conversation should be carried out in practice and for the team to be able to create the best collaboration, to ensure the opportunities for the best preparation for patients and relatives to a safe and individual transition.

Bakgrund: Under år 2022 vårdades cirka 42 200 patienter på IVA runtom i Sverige. Åtta % av de som vårdades på IVA avled. Detta innebär att intensivvårdssjuksköterskor möter patient och närstående i en svår tid. I arbetet som intensivvårdssjuksköterska förekommer brytpunktssamtal. Detta ställer krav på att intensivvårdssjuksköterskan är förberedd på att möta både patientens och närståendes känslor som uppkommer när beslut tas om att avbryta behandling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ studie där intensivvårdssjuksköterskor harintervjuats i fokusgrupper. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier; ”När vården ändrar riktning”, ”Att vara trygg i professionen”, ”Samverkan i det professionella teamet”, ”Konsten att förmedlabesked” och ”Ge utrymme för tid och känslor”. För intensivvårdssjuksköterskorna innebar ordet brytpunktssamtal att förmedla svårt besked till patient och närstående. Att ge tid till att svara på frågor, samarbete mellan olika professioner och resursbrist var det som belystes mest. Slutsats: Brytpunktssamtal påverkar alla inblandade, både patient, närstående och vårdpersonal. Intensivvårdssjuksköterskorna har en betydelsefull roll i hur brytpunktssamtalet förmedlas och tas emot. Förståelse för sin roll i brytpunktssamtalet är nödvändig för att kunna möta patient och närstående i en svår tid i livet. / Background: During 2022 circa 42 200 patients were treated in ICU’s in Sweden. Eight % of those treated deceased in ICUs. This means, ICU nurses encounter patients and relatives in a difficult time. Breakpoint conversations are guaranteed occurances for these nurses. This in turn requires the nurses to be prepared to respond appropriately to feelings of patients and relatives, when the decision to end treatment is taken. Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of breakpoint conversations. Method: A qualitative study where nurses were interviewed in focus groups. The resulting material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: Five categories were highlighted; ”When care changes direction”, ”To be comfortable in the profession”, ”Cooperation in the professional team”, ”The art of conveying information” and ”Allowing space for time and emotions”. For the nurses, the words breakpoint conversation, implies giving tough information to patients and relatives. Dedicating time to answering questions, cooperation between professions and lack of resources were highlighted in the results. Conclusion: Breakpoint conversations affects all who are involved, both patient, relatives and health-care professionals. Nurses have an impactful role in ho breakpoint conversations are formed and received. Understanding one’s role in breakpoint conversations is a necessity in encountering patients and relatives in a difficult situation.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV BRYTPUNKTSSAMTAL MED PATIENT I LIVETS SLUTSKEDELITTERATURSTUDIEHolgersson M, Johannesson J. Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av brytpunktssamtal med patient i livets slutskede. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.Vid ett brytpunktssamtal har sjuksköterskorna en framträdande och viktig roll. Då patienten är i livets slutskede och vården går från botande till lindrande är det viktigt att det sker i rätt tid och på rätt sätt. Sjuksköterskors medverkan vid brytpunktssamtalet ska medföra en trygghet för patient och anhörig och genom sin kännedom om patienten kan sjuksköterskorna bidra till en bättre omvårdnad vid livets slut. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter runt brytpunktssamtal med patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio artiklar med kvalitativ design som svarade upp mot syftet valdes ut. En innehållsanalys genomfördes där artiklarna granskades och syntetiserades ner till ett resultat. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman: Kommunikation inom teamet och med patient och anhörig. Interaktionen i teamet och med patient och anhörig. Relationer och upplevelser i mötet med patient och anhörig och slutligen sjuksköterskors upplevelser och känslor i sitt arbete med patienten före, under och efter brytpunktssamtal. Sjuksköterskorna i studien efterlyste mer utbildning i att hantera sin roll vid brytpunktsamtal. Sjuksköterskorna har ofta vårdat patienten under en längre tid och har skapat en relation och lärt sig vad som är viktigt för just den patienten vilket är en stor tillgång under brytpunksamtalet för att tillgodose patientens önskemål och skapa förutsättningar för god omvårdnad. Konklusion: Kommunikation i teamet och förberedelser är viktigt i arbetet runt patient och anhörig vid brytpunktssamtal. Sjuksköterskorna behöver utbildning och erfarenhet av brytpunktssamtal för att känna sig trygg i sin roll för att utgöra ett bra och tydligt stöd för patient och anhörig i brytpunktssamtal. Nyckelord: Brytpunktssamtal, erfarenheter, palliativ vård, sjuksköterskor, upplevelser. / NURSÉS EXPERIENCES IN BREAKING BAD NEWS DIALOGUES WITH PATIENTS IN THE END OF LIFEA LITERATURE REVIEWHolgersson M, Johannesson J. Nursés experiences in breaking bad news dialogues with patients in the end of life. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.The nurses has a prominent and important role in breaking bad news dialogues. As the patient is in the final stage of life and the care goes from curative to palliative, it is important that this is done at the right time and in the right way. The nurse´s participation in breaking bad news dialogues should bring a feeling of safety for both the patient and relatives and through the knowledge of the patient the nurses can contribute to a better care in the final stages of life. Purpose: The purpose with the study was to analyze nurses experience and knowledge about breaking bad news dialogues with patients in the final stages of life. Method: A literature study was conducted where ten articles of qualitative design that responded to the purpose were selected. A content analysis was done where the articles were reviewed and synthesized down to a result. Result: The outcome resulted in four main themes. Communication within the team and with patient and relatives. The interaction in the team and with the patient and relatives. Relationships and experiences in the meeting with patient and relative and finally the nurse´s experiences and emotions in their work with the patient before, under and after breaking the bad news. The nurse has often cared for the patient during a longer period of time and has created a relationship and learned what is important for that particular patient which is a huge asset during the breakpoint dialogue to meet the patient´s wishes and create conditions for good nursing. Conclusion: Communication in the team and preparation are important in the work regarding patient and relatives in breaking bad news dialogues. The nurse need education and experience in breaking bad news dialogues to feel safe in her role to be a good and distinct support for patient and relative in breaking bad news dialogues. Keyword: Breaking bad news, life experiences, lived experiences, nurses, palliative care.

Bakgrund: Att arbeta som distriktssköterska inom hemsjukvården innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemsjukvård innefattar bland annat att vårda svårt sjuka patienter palliativt i deras hem. Den palliativa vården fokuserar på att lindra patientens lidande och främja livskvaliteten. Beslut om övergång till palliativ vård i livets slutskede fattas av läkare och ett brytpunktssamtal bör hållas med patienten och eventuella närstående. Distriktssköterskan ska kunna identifiera förändringar i patientens allmäntillstånd och bedöma övergång till palliativ vård i livets slutskede tillsammans med läkare. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att vara delaktiga i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede för patienter inom hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ intervjustudie. Sju distriktssköterskor deltog i intervjuerna och materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrev tre kategorier som påverkade distriktssköterskans upplevelser och erfarenheter: personliga faktorer, faktorer hos patient och närstående samt samverkansfaktorer. Personliga faktorer skildrade den egna inställningen och synen på arbetsuppgiften, vilka kunskaper distriktssköterskan hade samt hur stort ansvaret upplevdes vara. Faktorer hos patient och närstående skildrade patientens egna önskemål samt hur sjukdomsinsikten hos patienten och närstående påverkade distriktssköterskan. Samverkansfaktorer skildrade vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient, samarbetet med läkare och brytpunktssamtalets betydelse. Slutsats: Distriktssköterskans samarbete med läkare i bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens önskemål. Att ha erfarenhetsbaserad kunskap och en god vårdrelation med patient samt närstående bidrar till att distriktssköterskorna känner sig trygga i att utföra denna arbetsuppgift. / Background: Working as a district nurse in home care services implies independency and high responsibility. Home care service involves for instance giving palliative care for seriously ill patients in their homes. Palliative care focuses on alleviating the patient's suffering and promoting the quality of life. Decision-making about the transition to palliative care at the end of life relies on the doctor and end of life-discussions should be held with the patient and possibly next of kin. The district nurse should be able to identify changes in the patient's condition and make an assessment regarding the transition to palliative care at the end of life together with the doctor. Aim: The aim of this study was to describe experiences among district nurses’ regarding being involved in the assessment of transition to palliative care at the end of life for patients with home care services. Method: The study was conducted empirically as a qualitative interview study. Seven district nurses participated in the interviews and the material was analyzed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The result described three categories that affected the district nurse's experiences: personal factors, factors regarding the patient and next of kin as well as cooperation factors. Personal factors referred to one's own attitude towards the work assignment, what knowledge the district nurse had and how the burden of the responsibility was perceived. Factors regarding the patient and next of kin referred to the patient's own requests and how the patient's and next of kin's understanding of the disease affected the district nurse. Cooperation factors referred to the relationship between the district nurse and the patient, the cooperation with the doctor and the importance of end of life-discussions. Conclusions: The district nurse's cooperation with the doctor in the assessment of transition to palliative care at the end of life is of importance to be able to fulfill the patient's requests. Having experience-based knowledge and a good care relationship with the patient and next of kin contributes to the district nurses feeling confident when performing this work assignment.