Varje företag har sitt eget sätt att ta fram sin budget. Controllern har ofta en central roll vid budgetarbetet och ser till att budgeten sammanfaller efter de mål som företaget satt upp. Företag använder sig av olika IT-system i sina verksamheter och dessa kan vara till hjälp vid framtagningen av budgeten. Syftet med denna studie är att studera hur företag framställer sin budget ur controllerns synvinkel. Vi kommer även att se hur IT-system kan stödja controllern och medarbetarnas verksamhet. För att få en djupare förståelse av ämnet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. I vår teoretiska referensram sker en genomgång av studiens centrala begrepp, controllern, budgeten, informationssystemet samt ERP-systemet. Vi har genomfört tre besöksintervjuer för att studera hur dessa genomför sin budgetprocess och hur IT-systemen kan vara till stöd. Varje intervju spelades in och gjordes på respondentens arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att företag arbetar på likartade sätt i budgetprocessen genom en iterativmetod. Företag använder IT-systemen för att finna historiken från tidigare år samt för att skapa budgeten. De tar hjälp från analysverktyg som Excel och skapar revideringar av budgeten genom prognoser.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006 Författare: Henrik Nilsson och David Petersén Handledare: Anders Jerreling Examinator: Rolf G Larsson Titel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ett affärsföretag och en offentlig organisation? -En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommun Bakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser. Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna. Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation. De viktigaste informationskällorna har varit standardiserade intervjuer med nyckelpersoner i budgetprocesserna. Vi valde att studera Visma Spcs och äldreomsorgsenheten i Tingsryds kommun. Vi såg äldreomsorgen som en organisation i organisationen och vi tyckte därför att det var relevant att jämföra hela Visma Spcs i Växjö med drygt 200 anställda med just äldreomsorgen inom Tingsryds kommun som har cirka 280 anställda. Slutsatser: Väldigt många moment sker på liknande sätt i både Visma Spcs och äldreomsorgsenheten men det finns även flera skillnader. Budgetprocessen är längre och mer komplex i äldreomsorgsenheten på grund av kopplingen till kommunen som helhet. Där måste besluten följa en bestämd ordning och kommunen måste även följa flera lagar om budget och ekonomistyrning. Det fokuseras mest på intäkter i Visma Spcs budgetprocess eftersom deras mål som aktiebolag är maximal vinst till ägarna medan i äldreomsorgsenheten handlar det mer om kostnader, klara budget men samtidigt att ge bra kvalitet till vårdtagarna. Att det fokuseras mest på kostnader anser vi beror på att det är svårt att påverka intäkterna i form av skatter och statsbidrag men kommuner får inte heller driva vinstdrivande verksamhet. Budgetrevideringar sker oftare i äldreomsorgsenheten än i Visma Spcs och Visma Spcs årsbudget är uppdelad på månader vilket inte är fallet i kommunen. Förslag till fortsatt forskning: Deltagande observationer under hela budgetprocessen för att se hur skillnaderna är i praktiken. Detta beroende på att arkiven, dokumenten och de intervjuade personernas beskrivningar kan skilja sig åt mot hur det är i verkligheten. Se hur affärsföretag utan budgetering klarar sig i jämförelse med dem som budgeterar.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006</p><p>Författare: Henrik Nilsson och David Petersén</p><p>Handledare: Anders Jerreling</p><p>Examinator: Rolf G Larsson</p><p>Titel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ett</p><p>affärsföretag och en offentlig organisation?</p><p>-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommun</p><p>Bakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.</p><p>Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.</p><p>Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation. De viktigaste informationskällorna har varit standardiserade intervjuer med nyckelpersoner i budgetprocesserna. Vi valde att studera Visma Spcs och äldreomsorgsenheten i Tingsryds kommun. Vi såg äldreomsorgen som en organisation i organisationen och vi tyckte därför att det var relevant att jämföra hela Visma Spcs i Växjö med drygt 200 anställda med just äldreomsorgen inom Tingsryds kommun som har cirka 280 anställda.</p><p>Slutsatser: Väldigt många moment sker på liknande sätt i både Visma Spcs och äldreomsorgsenheten men det finns även flera skillnader. Budgetprocessen är längre och mer komplex i äldreomsorgsenheten på grund av kopplingen till kommunen som helhet. Där måste besluten följa en bestämd ordning och kommunen måste även följa flera lagar om budget och ekonomistyrning. Det fokuseras mest på intäkter i Visma Spcs budgetprocess eftersom deras mål som aktiebolag är maximal vinst till ägarna medan i äldreomsorgsenheten handlar det mer om kostnader, klara budget men samtidigt att ge bra kvalitet till vårdtagarna. Att det fokuseras mest på kostnader anser vi beror på att det är svårt att påverka intäkterna i form av skatter och statsbidrag men kommuner får inte heller driva vinstdrivande verksamhet. Budgetrevideringar sker oftare i äldreomsorgsenheten än i Visma Spcs och Visma Spcs årsbudget är uppdelad på månader vilket inte är fallet i kommunen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Deltagande observationer under hela budgetprocessen för att se hur skillnaderna är i praktiken. Detta beroende på att arkiven, dokumenten och de intervjuade personernas beskrivningar kan skilja sig åt mot hur det är i verkligheten. Se hur affärsföretag utan budgetering klarar sig i jämförelse med dem som budgeterar.</p>

Budgeten har länge kritiserats från olika håll för att budgetprocessen är tid- ochresurskrävande och för att den medför lite mervärde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hänsyn till dagens snabba omvärldsförändringar.Trots detta används den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mångaföretag runt om i världen. På grund av att budgeten har ifrågasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmärksammats mycket. Rullande prognoser ärfördelaktiga när det råder betydande osäkerhet i företagets omgivning och budgetendärför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg. Vissa tycker att rullande prognoser helt borde ersätta budgeten medanandra hävdar att rullande prognoser istället kan fungera som ett komplement till den.Parker Hannifin är ett företag som har gått mot en kombination av budget och rullandeprognoser. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kombinationen rullandeprognoser och budget används i Parker Hannifin idag. Förståelsen används för attanalysera om rullande prognoser är ett alternativ eller kompletterande verktyg till budgetför Parker.Vi tillämpar följande metoder i vår uppsats: hermeneutisk förhållningssätt, kvalitativmetod, abduktiv ansats och som undersökningsmetod har vi använt oss av en fallstudie.Det empiriska materialet baseras på intervjuer.Slutsatserna av studien visar att både budget och rullande prognoser är nödvändiga ochkompletterande verktyg för företagets styrning. Budget och rullande prognoser var ochen för sig ger inte tillräckligt med information men båda tillsammans bildar ett godtagbartstyrsystem för hela verksamheten. Kombinationen av budget och rullande prognos kanförbättras hos Parker genom att koncentrera budgetprocessen till de mest betydelsefullaposterna, utveckla prognosverktyget samt skapa bättre kommunikation med säljbolagen. / Uppsatsnivå: D

Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack samt olika faktorers påverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack är vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det råder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsäger varandra. Vi ansåg därför att det vore intressant attstudera ämnet närmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmålens inverkan samverkar. Utifrån vår empiriska dataupprättade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer påverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sigåt mellan olika verksamheter. Vidare syftar studien till att presentera existerande attitydersamt förekomsten av budgetslack.Resultatet av vår studie visade att olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sig åtberoende på vilken typ av verksamhet det gäller. Vi identifierade slack av något slag inomåtminstone två verksamheter men inte några förebyggande åtgärder. Detta kan i det ena falletbero på att slack inte ansågs existera och i det andra på att det inte var något somprioriterades. Utöver de påverkande faktorer som nämndes i teorin har vi även identifierat enhög kostnadskontroll som en åtgärdande faktor av slack. Vidare har vi i denna studie sett attslack inte nödvändigtvis måste vara något dåligt då det bland annat bidrar till en högarbetstillfredsställelse och ansvarskänsla hos personalen vilket i sin tur minskar förekomstenav det så kallade ”dåliga” slacket. / Program: Civilekonomprogrammet