(no abstract available)

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade. Studien är avgränsad till de individuella racketsporterna tennis, badminton och bordtennis och studien avgränsades geografiskt till Örebro län. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom tre kvalitativa intervjuer som genomfördes med personer som varit verksamma i föreningslivet under flertalet år och som hade stor kännedom om sin förenings situation. Empirin analyserades med hjälp av en egenskapad undersökningsmodell.   Slutsatsen av studien är att de undersökta föreningarna upplever att ideella idrottsföreningar närmar sig företagisering främst i och med att de har ett större fokus på ekonomin och att de har fler anställda. Hur stor företagisering som upplevs beror på hur väl utvecklad föreningen är och hur pass stor föreningen är. Företagisering kommer troligen leda till att de ideella insatserna i föreningarna kommer att minska eftersom det upplevs att ingen vill arbeta utan ekonomisk ersättning i en företagiserad verksamhet. De viktigaste faktorerna att arbeta med för att behålla de ideella insatserna är enligt studien att satsa på att skapa gemenskap, sprida engagemang, anordna kringaktiviteter för medlemmarna, aktivt förmedla föreningens värderingar samt utveckla styrelsearbetet. Faktorer som enligt studien påverkar om ideella föreningar närmar sig företagisering är om de har anställda, har timavlönade tränare, upplever att de har minskade bidrag samt att de har utvecklingsambitioner. Andra faktorer som inverkar är om föreningen har tillgång till egen idrottsanläggning, tydlig individualisering, har ett starkt varumärke samt en aktiv och kompetent styrelse. / The voluntary sports clubs have an important position in our society as they contribute to the development of sports talent, individuals and group dynamics. In Sweden there is a general trend that the voluntary involvement decreasing causing that sports clubs and organizations find it difficult to recruit new volunteers. This causes that the voluntary sport clubs have to change from their voluntary run organization and instead start to use the same kind of organization to run and control the activities as small business companies. The purpose of this study is to increase the understanding of how voluntary sports clubs are experiencing that they are approaching business-like forms. It is also to provide guidelines on how voluntary run sports clubs will work to the voluntary contributions also in the future, and to locate which factors that most contribute to the approaching business- like forms. This study is limited to the individual sports tennis, badminton and table tennis and to the area of Örebro County, Sweden. Three qualitative interviews were conducted with persons who have been active and who have good knowledge of their respective club activities. The empirical data were analyzed using a self-created analysis model. The conclusion of the study is clubs included in this study experience that they are approaching more business-like forms primarily due to that they have an increased focus on financial, and that hey have increased the number of employees. Their experiences depend largely on number of members, economical turnover and the present organization. This principal change in running the sports club will most likely lead to that the volume voluntary efforts in the studied sports clubs will be reduced because they experience that less are willing to work without remuneration in business-like organizations. The most important factors to work with to maintain the voluntary efforts are according to the finding in this study is to focus on creating a unity, sharing commitments, common activities for the members, active discussions about ethical values with the organization and the sport itself, and to develop the work in the board. The most important factors affecting the sports clubs when approaching more business-like philosophy and forms or not depends on whether they have employees, remunerated coaches and on the their future plans of expanding the activities and financial turnover. Additional factors are whether the club has access to their own sport facility or not, if the members prefer individualization, and if the club has a strong brand and an active board.

Becoming business-like is a phenomenon that is gaining more and more attention in the non-profit sector. One aspect within this phenomenon is professionalization; which implies that there are an increased number of professional employees, higher demands on volunteers, and that there is a perception that experts should be in charge. This has influenced the governance of non-profit organizations to become more business-like through greater formalities, increased competence and education. At the same time, these organizations are expected to be driven primarily by volunteers, which limits the possibilities for formal control. The field of research has found that professionalization is a widespread phenomenon, but has not considered what happens to business-like organizational ideas when they travel within the organization. This study contributes to the field of research by increasing the understanding of how professionalization manifests itself in terms of management at different organizational levels, as well as how this affects the non-profit identity. Following an in-depth qualitative case study of the Swedish Red Cross, this study concludes that professionalization is primarily expressed in management through a strong focus on professional skills and increased administrative requirements, and that it appears to be an influential aspect of two different organizational identities. This is based on 13 interviews with people at three different organizational levels, seven participatory observations at the second-hand shop Kupan, as well as analysis of externally and internally produced documentation. By using translation theory, the study shows that professional ideas undergo editing and translation when they travel within the organization. Thus, the study's conclusions also indicate that professionalization decreases at lower levels. Nevertheless, the perception of two different organizational identities remains a consequence of decoupling; a strategy to meet the environment's expectations of being both a professional and non-profit organization. This creates a distance between the organizational levels and reduces the individuals sense of belonging. Furthermore, this study shows that further research is needed examining what happens to ideas about professionalization when they travel within organizations, to truly understand the phenomenon. / Att bli företagslik är ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet inom den ideella sektorn. En aspekt av detta fenomen är professionalisering; vilket tidigare forskning menar innebär att andelen professionella anställda ökar, att det ställs högre krav på volontärer och att det finns en uppfattning om att experter ska vara ansvariga. Detta har influerat styrningen i ideella organisationer att bli mer företagslik genom högre formalitet, kompetens och utbildning. Samtidigt förväntas dessa organisationer primärt drivas av volontärer, vilket begränsar möjligheterna för formell styrning. Forskningsfältet har konstaterat att professionalisering är ett utbrett fenomen men har inte undersökt vad som händer med företagslika organisationsidéer när de sprids inom organisationen. Denna studie bidrar till forskningsfältet genom att öka förståelsen för hur professionalisering tar sig i uttryck i styrningen på olika organisatoriska nivåer, samt hur detta påverkar den ideella identiteten. Efter en ingående kvalitativ fallstudie av Svenska Röda Korset är studiens slutsatser att professionalisering främst uttrycks i styrningen genom ett stort fokus på professionell kompetens och ökade administrativa krav, samt att det verkar vara en influerande aspekt till två olika organisationsidentiteter. Detta baseras på 13 intervjuer med personer på tre olika organisatoriska nivåer, sju deltagande observationer på second hand-butiken Kupan, samt analys av externa och interna dokument. Genom att använda translationsteori visar studien att professionella idéer genomgår redigering och översättning när de sprids inom organisationen. Således indikerar studiens slutsatser även att professionaliseringen avtar på lägre nivåer. Trots detta kvarstår uppfattningen om två olika organisationsidentiteter som är en konsekvens av särkoppling; en strategi för att möta omgivningens förväntningar om att vara både en professionell och ideell organisation. Detta skapar en distans mellan de organisatoriska nivåerna och minskar individernas känsla av tillhörighet. Därmed visar denna studie att det behövs ytterligare forskning om vad som händer med idéer om professionalisering när de sprids inom organisationer, för att verkligen förstå fenomenet.