Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006. / CD-ROM i ficka. CD-ROM innehåller avhandlingen i pdf-format samt fotografier, tabeller, kartor m.m.

Dagens samhälle kräver att medborgarna kan hantera olika typer av ärenden digitalt. Därför måste alla människor ha rätt att inkluderas och utveckla sin kompetens gällande digitala verktyg. Tillgång till internet och service på glesbygden skulle kunna beskrivas som en demokratifråga då oavsett boende i glesbygd eller i stad finns behov av bland annat vård och livsmedel bland medborgarna. Äldre personer kan ha svårt att anamma digital teknik, samtidigt bor det fler äldre än yngre personer i glesbygd och därför måste glesbygdskommuner ständigt jobba med att erbjuda invånarna det bästa inom digitalisering. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva möjligheter och utmaningar med digitalisering i glesbygd ur Torsby kommuns perspektiv. Arbetet inleddes med ett sonderande samtal med Torsby kommuns digitaliseringsstrateg för att få en hållbar grund till litteraturstudien som i sin tur mynnade ut i en modell över digitalisering i glesbygd. Studien bygger på en kvalitativ metod för insamling och analys av data, och genomförandet av undersökningen har bestått av att sex respondenter från olika verksamhetsområden i Torsby kommun har besvarat frågor från en öppen intervju. Intervjufrågorna är strukturerade i kategorier med utgångspunkt i den modell som gjorts för att sammanfatta den litteratur som samlats in. Dessa kategorier ligger till grund för både resultatet och analysen. Studien visar att avstånd är en faktor i glesbygdskommuner som både kan innebära möjligheter och utmaningar. En slutsats som kan dras är att smarta byar är ett klokt tillvägagångssätt att arbeta vidare med eftersom det är det bästa sättet att arbeta med glesbygdens utveckling och kunna möta nutiden och framtidens miljö- och klimatutmaningar. En utmaning med digitalisering är rädsla över att bli hackad eller bestulen på pengar. Därför är det viktigt att jobba med olika säkerhetsaspekter. En ytterligare slutsats är att olika hjälpmedel är möjliga lösningar för äldre att inkluderas i digital delaktighet, kommunen måste arbeta med detta för att alla människor ska omfattas i samhället. Problem för äldre personer inom digital delaktighet handlar bland annat om avsaknaden av kunskap och erfarenhet.

Abstract Gravfält och byar - En komparativ undersökning av sex gravfält från Värend. Gravefields and villages - A comparative analysis of sex gravefields from Värend. Abstract   The basis that this study stands on, is that iron age-gravfields represents nearby village communities. The purpose of this study was to investigate if six gravefields within the old folkland Värend represent different villages, or does the six representative gravefield-villages only show dissimilarity in social differences that occurred within the villages?   A comparative method analysis was used in this study, to help examine comparisons of the different grave types within the gravefields and the social phenomena that they reflect. To help the method further, old maps of the gravefields were used and field observations were made, to get a better picture in how the different grave types were placed and arranged within the gravefields and landscape.   The results show that these six gravefields probably represents their own nearby villages, and many of the graves that occur within the different gravefields, are alike to each other, which show that these supposed representative gravefield-villages had similar grave traditions. / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka sex gravfält från det gamla folklandet Värend, varav de sex gravfälten ligger idag inom Växjö kommun. Gravfälten som undersöktes var Lilla Fjäll-gravfältet (Växjö RAÄ 111:1), Ingelstad-gravfältet (Östra Torsås RAÄ 1:1), Telestad-gravfältet (Växjö RAÄ 12:1), Skir-gravfältet (Växjö RAÄ 19–20:1), Orraryd-gravfältet (Nöbbele RAÄ 3:1) och Västenhaga-gravfältet (Bergunda RAÄ 25:1). Denna studie fokuserade sig på att undersöka de olika gravtyper som förekommer inom de sex gravfälten. Detta gjordes för att kunna hitta spår av hur de olika gravfältens representativa by-samhällena kan ha återspeglats. Detta gjordes genom att identifiera skillnader mellan respektive gravfält och därefter diskutera vad skillnaderna kan representera. Jag ville veta om det handlar om olikheter mellan sex skilda byar som begravt sina döda eller beror olikheten på sociala skillnader inom byarna? Resultatet visade på att det förekommer ett varierande och komplext gravstruktur där vissa av gravarna kan ha representerat olika gårdar inom byarna, medan vissa av gravarna representerades som högstatusgravar och religiösa/rituella gravar. De olika gravfälten visade även på att de representerade egna närbelägna byar.

Utvecklingen i samhället går i riktning mot att glesbygden avbefolkas, serviceställen och fysiska servicepunkter försvinner. Detta är något som påverkar landsbygden mycket. Denna studie syftar till att beskriva hur en digital transformation i form av en digital butik påverkar ett litet samhälle i Norrland. Studien är en undersökande studie med en kvalitativ metodologi, analys och datainsamling. De teoretiska referensram som ligger till grund för studien och som används i analysen är digital transformation, digitaliseringsstrategi, smarta byar och den digitala klyftan. De slutsatser studien kommer fram till är att införandet av en digital lösning har lett till framtidstro, förenklat vardagen samt gett en mer levande glesbygd. Genom digitaliseringens möjligheter har man hittat en lösning som är ekonomisk gångbar. / Developments in society are moving in the direction of depopulation of sparsely populated areas, and the disappearing of service points and physical service points disappearing. This is something that affects the countryside a lot. This study aims to describe how a digital transformation in the form of a digital store affects a small community in the most northern part of Sweden, Norrland. The study is a research study with a qualitative methodology, analysis and data collection. The theoretical frames of reference that form the basis of the study and that are used in the analysis are digital transformation, digitization strategy, smart villages, the digital divide. The conclusions of the study are that the introduction of a digital solution has led to hope for the future, simplified everyday life and provided a more vibrant sparsely populated area. Through the possibilities of digitalization, a solution has been found that is economically viable.