The Swedish population is growing and is expected to hit 11 million in 2025, at the same time there is a lack of residence. Beside the need to construct residence there is also a need for increased infrastructure for a growing city. The big amount of investments demands cheaper constructions by efficient processes with less resources and shorter construction time. To be competitive on the market the contractors need to have control of their construction processes and project management. Due to a larger degree of uniqueness in infrastructure projects compared to residentials there have been less development addressing efficiency and project management in this field. One of Sweden’s biggest contractors, NCC, has developed descriptions of standard processes and documents for managing the projects to keep the competitiveness on the market and to ensure a high quality. Despite this development, the content in processes and documents, are perceived as inadequate. The problem addressed in this study, is to find the difference between PMI’s PMBOK construction extension and a contractor’s described project management and its practice. The result of the comparison between PMBOK and NCC:s described project management show that some activities are included by both PMBOK and NCC, some activities are missing in either PMBOK or NCC and some are included only partially by NCC or PMBOK.   In practice, the result show that the executed activities follows the NCC:s described project management. The biggest issue is the understanding of why the activities are made and how they should be used.

Den globala temperaturen fortsätter att stiga till följd av koldioxidutsläpp. Globalt orsakar bygg- och anläggningssektorn en fjärdedel av dessa utsläpp. Green Supply Chain Management (GSCM) är ett koncept som beskrivs ha potential att minska sektorns miljöpåverkan och därigenom bidra till hållbar utveckling. Hela försörjningskedja är av betydelse för att reducera utsläpp orsakade av sektorn och samtidigt bemöta samhällets ökade tryck kring hållbarhet samt Agenda 2030, Parisavtalet och Fossilfritt Sveriges uppsatta klimatmål. Samarbete i försörjningskedjan beskrivs kunna påskynda utveckling för reducering av klimatpåverkan och konceptet GSCM erbjuder metoder för sådana samarbeten. Målet med studien är att undersöka en inköpsverksamhet tillhörande bygg- och anläggningssektorn, verksamhetens samverkan kring hållbarhet och miljö med interna parter samt med leverantörer för att utreda applicering av GSCM i klimatarbetet. Studien syftar till att bidra med förståelse kring GSCM-aktiviteter och nyttjande av dessa i bygg- och anläggningssektorns inköpsverksamheter samt att identifiera utmaningar för hållbar utveckling. För att göra detta har en kvalitativ fallstudie genomförts, där ett fall studerats. Data samlades huvudsakligen in genom semistrukturerade intervjuer med personer från en inköpsavdelning tillhörande ett företag inom bygg- och anläggningssektorn. Perspektiv från några av inköpsavdelningens leverantörer samt från företagets hållbarhetsavdelning inkluderades också. Resultatet indikerar att förståelse, tydlig ansvarsfördelning samt konkreta mål är betydelsefullt för applicering av GSCM-aktiviteter i inköpsverksamheter inom bygg- och anläggningssektorn. Kopplat till klimat- och hållbarhetsarbetet har internorganisatoriska utmaningar, externa nätverksutmaningar, nätverksutmaningar, finansiella utmaningar, tekniska utmaningar samt reglerande utmaningar identifierats. Studien bidrar med insikt om hur applicering av GSCM-aktiviteter kan stödja reducering av bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan samt om utmaningar för hållbar utveckling inom sektorn. Några av studiens begränsningar kan härröra från metodiken av en kvalitativ fallstudie samt från GSCM-konceptets otydliga definition. Fortsatt forskning kan förslagsvis studera vilka GSCM-aktiviteter som kan generera störst positiva effekter på organisationers klimatarbete. / Global warming continues due to increased emissions of carbon dioxide. Globally, the construction sector causes a quarter of these emissions. Green Supply Chain Management (GSCM) is a concept with potential to reduce the environmental impact from the sector and in turn contribute to sustainable development. All parts of the sector are of importance to reduce the emissions caused by the sector, as well as consider the increased pressure from society, Agenda 2030, the Paris Agreement and the goals of Fossil Free Sweden. Cooperation in the supply chain is described as having the ability to accelerate progress to reduce climate impact, and the GSCM concept offers methods for such collaborations. The aim of this study is to investigate a purchasing department in the construction sector and its collaboration regarding environmental sustainability with internal parties and suppliers to examine the application of GSCM in climate work. The purpose is to contribute with knowledge about GSCM activities, their application in purchasing departments in the construction sector, and to identify challenges for sustainable development. A qualitative single-case study was performed. Data were mainly collected through semi-structured interviews with people from one purchasing department at an organization within the construction sector. The perspective of the suppliers and the sustainability department within the organization was also included. The findings indicate that understanding, clearly allocated responsibility, and tangible goals are relevant factors when purchasing departments within the construction sector applicate GSCM activities. Identified challenges to the climate and sustainability work were related to internal networks, external collaborations, economy, technique, and regulations. This study contributes with knowledge about GSCM activities and how the application supports the reduction of climate impact from the construction sector. As well, the study gives insight into the challenges for sustainable development in the sector. Some of the limitations of this study may occur due to the methodology of a qualitative case study and from the ambiguity of the GSCM concept. Future research could study which GSCM-activities having the greatest positive effects on organizations' climate work.

Varje år uppkommer det stora volymer av jord- och bergmassor vid jord och schaktarbeten. Dessa massor måste hanteras, ofta körs de iväg till deponering och ersätts med nytt material. Det finns inga exakta siffror på hur stora massor det rör sig om. Men uppskattningsvis så kör var fjärde lastbil i Stockholms län omkring med jord- och bergmassor på sin last, detta är både kostsamt och resurskrävande. Förr fanns det upplag och täkter centralt, men i och med förtätningen av Stockholm flyttas dessa längre och längre bort från byggnationerna, med resultatet att transporterna blir dyrare, samtidigt som det sker en långsam utarmning av jord- och bergresurserna. Återvinning av jord- och bergmassorna skulle innebära att materialet inte behöver fraktas runt, och nytt material behöver inte tillverkas. Idag finns det ingen som äger frågan angående dessa massor och det finns ingen klar bild över aktörerna som är inblandade. Syftet med denna studie är att genom en aktörsanalys och kvalitativa intervjuer klargöra de olika aktörernas roller samt ta reda på deras attityd gällande återtvinningstekniker. Studien syftar även till att ta reda på var i en lärandeprocess som aktörerna befinner sig på. Resultatet visar att branschen inte har någon helhetssyn och att många aktörer har möjlighet att påverka flödet av jord- och bergmassor. Det visar också att attityden till att använda återvinningsteknik är positiv, men att ekonomiska intressen är styrande i frågan. I resultatet går även att se att det inte går att dra någon generell slutsats om var någonstans i en lärandeprocess som branschen befinner sig i, men att det saknas utbildning och att otydliga regelverk hämmar utvecklingen. / Every year there arise large volumes of soil and rock masses at ground and excavation work. These masses must be handled, often driven off to the landfill and is replaced with new material. There are no exact numbers on how big the masses are. But approximately every fourth truck in Stockholm County drive around with soil and rock masses on their load, this is both costly and resource intensive. There used to be stockpile and open-pit mining more central, but with the densification of Stockholm these are moved farther and farther away from the building sight, with the result that transportation becomes more expensive, while there is a slow depletion of soil and rock resources. Recycling of soil and rock masses would mean that the material does not need to be shipped around, and new material does not need to be manufactured. Today there is no question about who owns these masses and there is no clear picture of the actors involved. The purpose of this study is that through a stakeholder analysis and qualitative interviews to clarify the roles, as well as find out their attitude regarding recycling techniques. The study also aims to find out where in a learning process which the actors are. The result shows that the building and construction industry does not have a holistic approach and that many actors are able to influence the flow of soil and rock masses. It also shows that the attitude towards using recycling technology is positive, but that the economic interests of are the ruler in question. In the result can also be seen that it is impossible to draw a general conclusion about where in a learning process the industry can be find, but missing of education and unclear rules inhibits the development.

Bygg- och anläggningssektorn är ansvarig för en betydande del av Sveriges totala koldioxidutsläpp och står inför stora utmaningar när den nu skall försöka minska dess klimatpåverkan. Bygg- och anläggningssektorn behöver under det kommande decenniet hitta lösningar och arbetssätt som halverar sektorns totala koldioxidutsläpp. Entreprenörer kommer att behöva hitta sätt att effektivt genomföra både befintliga lösningar och sådana som inte ännu inte finns tillgängliga. Det här examensarbetet har undersökt vilka nyckelfaktorer som finns för ett lyckat genomförande av nya lösningar med låg klimatpåverkan vid väg- och anläggningsprojekt. Som en fallstudie undersöktes implementeringen av Multicem vid två av Skanskas projekt. Multicem är ett klimatmässigt fördelaktigt alternativ till produkten kalkcement och används vid genomförande av inblandningspelare i jordförstärkningssyfte. Fallstudien tillsammans med litteratur och intervjuer bidrog till slutsatser om vad som måste till för att projekt skall kunna genomföra klimateffektiviseringsåtgärder. Det som har observerats är att projekts möjlighet att klimateffektivisera beror på projekt-, organisations- och sektorspecifika faktorer och tydligt försvåras av bygg- och anläggningssektorns projektstruktur. Studien visar att nyckelfaktorer på projektnivå är att lösningar introduceras tidigt, är ekonomiskt fördelaktiga och kan implementeras enkelt med hjälp av standardiserade arbetssätt. Dessutom måste tidigare erfarenheter spridas effektivt inom organisationen, så att erfarenheter från projekt blir tillgängliga för nya projekt. Organisatoriska nyckelfaktorer för lyckad klimateffektivisering är engagerad ledning på alla nivåer och samverkan mellan olika aktörer och olika projekt. Examensarbetet visar även att bygg- och anläggningssektorn är beroende av att ett övergripande arbete för klimateffektivisering sker inom sektorn. Entreprenörer är beroende av att grönt innovationsarbete pågår i hela leverantörskedjan för att möjliggöra nya fördelaktiga arbetssätt. Dessutom är Trafikverkets roll vid upphandlingsskeden och kravställning ytterst viktig eftersom myndigheten styr arbetet som entreprenörer och andra aktörer kan utföra. / The construction industry accounts for a major part of Sweden’s overall carbon dioxide emissions, and is because of that, today facing significant challenges in its aim to mitigate the industry’s total climate impact. During the coming decade, the Swedish infrastructure construction industry must find solutions that can mitigate its carbon dioxide emissions by 50 per cent. This means that contractors will have to find ways to efficiently implement both existing and innovative solutions. This master’s thesis has researched which key factors apply for successful implementation of green solutions at infrastructure development. As a case study, the implementation of the product Multicem at two of Skanska’s developments was researched. Multicem is a product that can be used in dry deep mixing in order to limit carbon emissions. The case study, together with literature and interviews, provided conclusions on which factors are relevant for successful implementation of solutions that result in less carbon dioxide emissions. The research shows that a project’s capacity to mitigate its emissions is decided by projectspecific, organisational and sectorial factors, and is limited by the construction industry’s project-based characteristics. The study shows that key aspects on a project-level are that the solutions ought to be introduced during an early phase, be economically beneficial and also be implemented easily through standardised working routines. Additionally, earlier experiences must be spread efficiently within the organization so that internal knowledge can be accessible for new developments. Organisational key factors for successful green innovation are: engaged managerial personnel and cooperation between different companies and developments. The results from this master’s thesis show that the construction industry is dependent on that climate change mitigation efforts are taken within the whole industry. In order to develop beneficial solutions and methods, contractors are reliant on that the entire supply chain work towards green innovation. Additionally, the Swedish Transport Administration’s role when designing contracts and legislation is of the outmost importance, since it as an authority regulates the work contractors and consultants perform.