Failure to recognize changes in a patient’s clinical condition is a barrier to the effectiveness of CCRT outreach programs. The development of a vital signs capture and decision system could alert care providers and CCRTs when a patient’s clinical condition deteriorates. However, point-of-care vital signs capture and documentation is often problematic in clinical practice. Ethnographic research was conducted to understand the difficulties of replacing pen and paper charts and barriers to electronic nursing documentation systems. Analysis of workflows directed the design of two solutions; 1) Apple iPhone facilitated manual vital signs entry, 2) Motorola MC55 enabled automatic data capturing from physiological monitors. Nurses participated in high-fidelity usability testing, comparing the traditional method of paper documentation with the two electronic solutions. As a result of user-centered design process, both solutions were comparable to the efficiency of paper methods, were found acceptable to nurses, and could be successfully incorporated into current workflows.

Failure to recognize changes in a patient’s clinical condition is a barrier to the effectiveness of CCRT outreach programs. The development of a vital signs capture and decision system could alert care providers and CCRTs when a patient’s clinical condition deteriorates. However, point-of-care vital signs capture and documentation is often problematic in clinical practice. Ethnographic research was conducted to understand the difficulties of replacing pen and paper charts and barriers to electronic nursing documentation systems. Analysis of workflows directed the design of two solutions; 1) Apple iPhone facilitated manual vital signs entry, 2) Motorola MC55 enabled automatic data capturing from physiological monitors. Nurses participated in high-fidelity usability testing, comparing the traditional method of paper documentation with the two electronic solutions. As a result of user-centered design process, both solutions were comparable to the efficiency of paper methods, were found acceptable to nurses, and could be successfully incorporated into current workflows.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer stora krav på de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebär att i socialiseringsprocessen förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs i yrket. Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vårdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Tio deltagare medverkade i studien. Intervjuerna analyserades efter en modifierad variant av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den första huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdsjuksköterskorna kontinuerligt utvecklade sin yrkeskompetens. Utvecklingen främjades av positiva attityder till yrket, användning av tidigare erfarenheter och kollegialt stöd. I den andra huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna uppfattade att de hade bristande kliniska erfarenheter, det var svårt att införliva sig med den nya yrkesrollen och det var svårt att prioritera. Slutsats: Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor är inte helt förberedda för det kommande yrket. De har goda teoretiska kunskaper men saknar färdigheter i de praktiska momenten. Resultatet bekräftas av tidigare studier och Benners beskrivning av vad som karakteriserar sjuksköterskan som novis. / Background: The work in a critical care unit is posing great demands on the newly graduated critical care nurses competence. During the first episode in the profession a process of socialization occurs, where the newly graduated acquire the knowledge and skills needed in the profession. The newly graduated critical care nurses competence is not considered to meet the caregiver’s demands. Purpose: The purpose of this study was to describe the newly graduated critical care nurses perceptions of their competence. Method: The study was conducted with a qualitative approach. Interviews were used as datacollection method. Ten participants were included in the study. Interviews were analyzed after a modified variant of Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories. The first major category revealed that the newly graduated critical care nurses continuously developed their skills. The development was promoted by positive attitudes to the work, use of past experiences and collaboration. The major second category revealed that the newly graduated critical care nurses perceived a lack of clinical experiences, difficulties to incorporate themselves with the new professional role and difficulties with priority. Conclusion: The newly graduated critical care nurses are not entirely prepared for the future profession. They have good theoretical knowledge but lack in practical skills. The result is confirmed by previous studies and Benner’s description of what characterizes the nurse as a novice.

The aim of this study was to learn how students in specialist nurse education with direction towards nurse anaesthetist experienced tutorial given during their specialist placement.  The chosen method of the study was qualitative interview with phenomenological approach. Twelve nurse anaesthetist students were interviewed about their experiences during their placement at operation wards. The interviews were transcribed and analyzed according to Giorgios (1985) analyze method. The result showed that the students considered that a well functioned tutorial was essential for a successful clinic placement. The tutorial considered as satisfactory if the student and the tutor managed to have good communication and a good relation with each other. The students self-confidence could sometimes feel reduced when they experienced that the position as a student collided with their former profession identity as a nurse. Many different categories of students compete of the space around the patient, the student considered that fact as an obstacle in their education. Through confirmation on a regular bases and feedback from the tutor the student could gain self-confident, and thereafter gain the ability to perform independent. The students experienced mixed feelings at the prospect of their upcoming profession and the view of themselves as future tutors.Conclusion: The students' experience of tutoring during specialist nurse education with direction towards nurse anaesthetist shows that tutorial of good quality is essential to a successful clinic placement.   Keywords: nursing instructors, clinical educators, nurse education, critical care, confirming, students, experience. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård hade av handledning under verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Som metod valdes kvalitativ intervju med fenomenologisk ansats. Tolv studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård intervjuades om sina upplevelser av handledning under VFU. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Giorgios (1985) analysmetod. Resultatet visade att studenterna ansåg att välfungerande handledning var viktig för en lyckad klinisk utbildning. Handledningen upplevdes som tillfredsställande om student och handledare lyckades få en bra kommunikation och god relation till varandra. Självförtroendet kunde stundtals upplevas som nedsatt då studenterna upplevde att rollen som student ofta kolliderade med den tidigare yrkesidentiteten som sjuksköterska. Många studentkategorier konkurrerar om utrymmet runt patienten, och studenterna upplevde det som hindrande i utbildningen. Genom regelbunden bekräftelse och feedback från handledaren kunde studenterna tillägna sig självförtroende, och därmed öka förmågan till självständigt arbete. Studenterna upplevde blandade känslor inför sin kommande ansvarsfulla yrkesroll och utsikten att själva i framtiden fungera som handledare. Slutsats: Studenters upplevelser av handledning under specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning anestesisjukvård visar att handledning av god kvalitet har stor betydelse för en lyckad klinisk utbildning.

Bakgrund: Medicintekniken blir bara mer avancerad för vart år. Sjuksköterskan använder medicintekniken dagligen i omvårdnaden. Patienten är ett subjekt, vilket betyder att den är mer än en kropp. Medicintekniken kan när den används på fel sätt av sjuksköterskan, ändra synen på patienten och göra den till ett objekt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur det är att arbeta med medicinteknik i omvårdnaden och hur sjuksköterskan anser att medicintekniken inverkar på omvårdnaden. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes enligt Graneheim och Lundman (2004). Data samlades in genom intervjuer med sju sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen. Resultat: I analysen skapades olika kategorier: Omvårdnadskompetens, krav, kvalité, förhållningssätt och omvårdnadsfokus. Konklusion: Sjuksköterskan är beroende av medicintekniken för att omvårdnaden ska fungera. Medicintekniken har en negativ effekt på omvårdnaden, ifall sjuksköterskan inte reflekterar över varför medicintekniken används från första början. / Background: The medicine technology is getting more advanced with each year. The nurse is using it daily in the care. The patient is a subject which means it is more than a body. Medical technology when used improperly by the nurse can change the view of the patient and turn the patient into an object. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences. How it is working with medical technology in the care is and how nurses believe that medical technology impact on nursing care. Method: Qualitative content analysis was used by Graneheim and Lundman (2004). The data were collected through interviews with seven nurses that are working in a critical care unit. Result: Based on the analysis different categories were found: Caring knowledge, claims on the nurse, quality, approach and nursing focus. Conclusion: The nurse is depending on the medicine technology for the care to work. Medical technology has a negative impact on nursing care, if the nurse does not reflect on why medical technology is used in the first place.

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

The trend towards patient-and family-centered care (PFCC) invites families of critically ill patients to participate more fully in the care and recovery of their loved ones through partnerships with the medical team and personalized care that respects the values, beliefs and experiences of the individual. In response to the growing needs of families, healthcare institutions are re-designing the way patient and family care is delivered in terms of policy, culture and the physical environment. Despite the many benefits that come with closer collaboration, nurses report that "challenging" families are a key source of workplace stress. This exploratory case study documents some of these challenges as perceived by staff nurses at Emory University Hospital's Neuro ICU while examining the role the built environment plays in shaping such perceptions. Through a series of ethnographic interviews and observational methodologies, the study identifies some of the challenges and benefits that come with balancing patient and family needs. Nurse strategies developed to reassert spatial and temporal control over work environments are also identified. The second phase of research compares communication patterns generated from two different ICUs to explore the link between unit design and the frequency and quality of nurse-family interactions. Findings suggest that space plays a role in moderating the degree of nurse exposure to the often unstructured and unpredictable aspects of family interactions. These encounters, set within a highly charged critical care setting, may contribute to these perceived challenges. Healthcare stands at an important moment of transition in which attitudes, behaviors and expectations are changing. Together these results reinforce the need for adequate tools, training and education to further support nurses in the transition to this new care culture.

Thesis (M.E.)--University of Canterbury, 2009. / Typescript (photocopy). "January 2009." Includes bibliographical references (p. [77]-89). Also available via the World Wide Web.

Title from title page of PDF (University of Missouri--St. Louis, viewed March 3, 2010). Includes bibliographical references (p. 86-99).

Thesis (M.N.(Clinical))--Victoria University of Wellington, 2009. / Includes bibliographical references.