Bakgrund: Äldre med hörselnedsättning är sårbara i dagens samhälle, även inom vård- och omsorgsboenden. Hörselnedsättning bland äldre upplevs problematisk och kan leda till komplexa situationer i vardagen. Vårdpersonal bär ansvar för omvårdnad av alla människor, oberoende tillstånd. Vårdpersonalens möte med äldre som har hörselnedsättning kanpåverka omvårdnaden. Problem: Hörselnedsättning påverkar vardagen för den äldre och den omvårdnad som ska ges. Målet med examensarbetet är att identifiera vårdpersonalens erfarenheter av omvårdnad för äldre med hörselnedsättning. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av vårdpersonalens erfarenheter av omvårdnad för äldre med hörselnedsättning vid vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med stöd av 12 vetenskapliga artiklar för analys. Utvalda vetenskapliga artiklar är av kvalitativ, mix- och kvantitativ ansats. Resultat: Det framkommer tre kategorier från analysen. Resultatet delas i tre rubriker betydelse av kommunikation, strategier för hörselbedömning och hörselhjälpmedel samtutbildning som resurs för omvårdnad. Slutsats: Vårdpersonalen använderkommunikationsstrategier vid omvårdnad av äldre personer med hörselnedsättning, för att undvika hinder samt konsekvenser som kan uppstå. Vårdpersonalen anser brist på utbildning avseende omvårdnad för äldre med hörselnedsättning. / Background: Elderly with hearing loss are vulnerable in the society, even in nursing homes. Hearing loss among elderly is perceived as problematic and can lead to complex situations in everyday life. Nursing staff is responsible for the care of all people, regardless of condition. Nursing staff interactions with elderly people who have hearing loss can affect nursing careoutcome. Problem: Hearing loss affects elderly´s everyday life, where problems in nursing can arise. The goal of the work is to identify nursing staff’s experiences of nursing care for elderly with hearing loss. Aim: The aim was to create an overview of the care staff's experiences of nursing for elderly with hearing loss in nursing homes. Method: A general literature review supported by 12 scientific articles for analysis. Selected scientific articles are of qualitative, mixed and quantitative approach. Result: Three categories emerge from the analysis. The result is divided into three headings: importance of communication, strategies for hearing assessment and hearing aids and education as a resource for nursing. Conclusions: Nursing staff use communication strategies when caring for elderly with hearing loss, to avoid obstacles and consequences that may arise. They feel lack of training regarding nursing for elderly with hearing loss.

No description available.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Genom ett strategiskt urval har 14 distriktssköterskor från fyra kommuner intervjuats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: ”Arbetsglädje”, ”Stödjande resurser” och ” Upplevelser av svåra situationer”. Distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje kunde relateras till patientkontakten, användandet av sin kompetens, allmänhetens förtroende, variation i arbetet, trivseln på arbetsplatsen och samarbetet med andra i vården.  Distriktssköterskornas kompetens, relation med patienten och anhöriga, teamarbete och arbete i grupp, samarbete med andra vårdenheter, stöd från ledningen, arbetsmiljö och hjälpmedel och administrativt arbete är stödjande resurs i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskor i studien hade individuellt olika belastning i arbetet och förutsättningar till stödjande resurser i sitt arbete, därför upplevde de olika mycket arbetsglädje och upplevelser av svåra situationer såsom etiska dilemman, oförutsägbarhet, otillräcklighet, frustration och irritation. Slutsats: Fungerande stödjande resurs i distriktssköterskans arbete kan öka distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje. Tillsammans med resurser och kontinuerlig kompetensutveckling finns förutsättningar för att uppleva arbetsglädje, vilket behövs för att uppfylla distriktssköterskornas skyldighet att ge bra vård till patienterna. Ytterligare forskning behövs inom området eftersom kommunal hemsjukvård är i ständig utveckling i alla kommuner och det är oklart vilket sätt som är bäst att bedriva den. / Background: An increasing number of severe ill patients receive care at home. Area manager district nurse in municipal home care alone is responsible for both nursing and medical interventions regarding the patient. A high workload increases the risk of making mistakes when district nurse have the responsibility for many patients. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' experiences of working in municipal home care with nursing responsibilities for patients in regular housing. Methods: Qualitative methods with inductive approach used in the study. Through the strategic selection 14 district nurses from four municipalities had been interviewed. Results: The results revealed three categories: "Job satisfaction", "Supporting Resources" and” Experiences of difficult situations". District nurses experience of job satisfaction could be related to patient contact, use of their skills, public trust, variation of work, being at work and cooperation with others in care. District nurses skills, relationship with the patient and family, team work and group work, collaboration with other health care units, management support, work environment and facilities and administrative work is supportive resource in the district nurse work. District nurses in the study had individually different workloads and prerequisites for supporting resource in their work because they experienced different amounts of job satisfaction and perceptions of difficult situations such as ethical dilemmas, unpredictability, inadequacy, frustration and irritation. Conclusion: Functional supportive resource in the district nurse work can increase district nurses experience of job satisfaction. Along with resources and continuous professional development are prerequisites for experiencing job satisfaction, which is needed to fulfill the district nurses obligation to provide good care to patients. Further research is needed in the area since the municipal home care is in constant development in all communities and it is unclear how best to pursue it.

The 50+ generation has become an age group that is aging according to the statistical data and the number of individuals in this age category is rising. The aging process is accompanied by numerous physical, mental and social changes. As a consequence of these processes new and modified needs occur in these individuals, to which the provided care has to be adapted. We have linked this issue with conceptual models in nursing. This is because a conceptual model will help us integrate patient information into coherent and comprehensible blocks. An important goal of conceptual models is to simplify the work of nurses, who can see a patient as a whole thanks to them. We chose two models in relation to this issue, namely Calista Roy's model and Betty Neuman's model. We chose two research goals on the basis of the topic of the thesis. The first one was to map the knowledge of selected conceptual models among nurses. And the second goal was to find out the specifics of the nursing care in the 50+ group with the application of selected conceptual models from the point of view of nurses. We applied both, qualitative and quantitative methods to the research. Within the quantitative research we used a non-standardized questionnaire. In the qualitative part we applied the focus group method. Three hypotheses and one research question were set in relation to the research. We are able to confirm two of the three hypotheses. The statistical results have shown that the knowledge of the open-systems model and the adaptation model corresponds with the education of the respondents. Respondents with tertiary education show better knowledge of these models. On the other hand, no relation in taking the specifics in the satisfaction of the needs into account in the provision of nursing care in the 50+ generation was confirmed. A procedure for collection of the nursing anamnesis in the 50+ generation was created on the basis of the research. On the basis of this procedure we can enable healthcare staff to classify the patient information into logical systems and therefore to obtain a quality and comprehensive view of a patient. After the completion of the qualitative research we evaluated the proposals of our respondents for the theoretical as well as the practical part of the anamnesis collection. These respondents showed knowledge of the models. They most often criticized bad intelligibility or even redundancy of a question. Among benefits they named simplicity, reasonability and quality evaluation of the nursing care.