No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Isolering innebär att en patient som är smittbärare eller har en smittsam sjukdom tas om hand på ett sådant sätt att andra skyddas från att bli smittade. I hälso- och sjukvårdslagen beskrivs målet för hälso- och sjukvården som vård på lika villkor för hela befolkningen och en god hälsa. Studier poängterar vikten av patienters livskvalitet och hur isolering kan innebära en risk för försämring av denna. Det finns en okunskap hos sjukvårdspersonalen när det gäller smittspridning vilket skapar en utsatthet för patienter som blivit smittade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patientens upplevelse av isolering vid smittorisk.  Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) utfördes. Tio artiklar användes i resultatet, vilka hittades i CINAHL Complete, PubMed, PsycINFO samt Nursing & Allied Health database. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade tre huvudteman vilka var negativa upplevelser av isolering, upplevelser av att vara smittsam och positiva upplevelser av isolering. Negativa upplevelser av isolering var mer framträdande än positiva. Patienterna upplevde negativa upplevelser som ensamhet, tristess och frustration. Upplevelsen av att vara isolerad kunde vara stigmatiserande och gav en oro och rädsla hos patienter. Isolering kan även upplevas positivt då rummet kan vara en plats för avslappning och utrymme till att få vara privat. Diskussion: Sister Callista Roys adaptionsmodell användes i resultatdiskussionen där patienternas förmåga att anpassa sig till isoleringen diskuterades. Författarna diskuterar personalens roll i denna adaption samt vad som ger upphov till att ensamhet upplevs positivt eller negativt. / Background: Isolation is the practice whereby a patient who carries an infection or a contagious disease is taken care of in such a manner that other individuals are protected from likewise becoming infected. The aim of healthcare law is to provide both equal care and good health for the entire population. Research that has focused on the importance of the patient's quality of life has also shown how isolation runs the risk of undermining or diminishing such quality of life. Moreover, patients who become infected are more vulnerable due to the lack of knowledge among some medical staff concerning how infections are spread. Aim: The aim of the literature review is to highlight how the contagious patient experiences isolation. Method: A literature review was carrid out in accordanse with Friberg (2012). Ten articles, accessed in th databases CINAHL Complete, PubMed, PsycINFO and Nursing and Allied Health, were identified for the results. Results: The literature review showed three main themes that were negative experiences of isolation, experiences of being contagious and positive experiences of isolation. Negative experiences of isolation were more prominent than positive. Patients experienced negative feelings like loneliness, sadness and frustration. The experience of being isolated could be stigmatizing and gave patients anxiety and fear. Isolation can also be perceived as positive when the room can be a place for relaxation and privacy. Discussion: Sister Callista Roys adaptation model was used in the discussion where patients' ability to adapt to the isolation was discussed. The authors discuss the role of the staff in this adaptation as well as what causes loneliness to be perceived as positive or negative.

Bakgrund: Varje år orsakar influensa stora utbrott av sjukdom där barn och ungdomar drabbas mest frekvent. Vaccin mot influensa ges med avsikt att förhindra smittspridning samt vara samhällsekonomisk lönsam med ett humanitärt utgångsläge. Föräldrars beslutsfattande gällande vaccination av sitt barn kan påverkas av olika faktorer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som kan påverka föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sitt barn mot influensa. Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar av vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Analys av elva artiklar har genererat i teman med underliggande subteman. Resultat: De faktorer som påverkade föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sina barn var: Ansvar för någon annans liv, att fatta beslut för en annan individ samt skydda sitt barn från ohälsa. Information, betydelsen av information samt vad brist på information har för betydelse. Samhällsdebatt och sociala influenser, hur föräldrar påverkas av media, nyhetsrapportering samt familj, släkt och vänner. Biverkningar, oro för vilka konsekvenser som kan uppkomma av att vaccinera sitt barn. Immunförsvaret-vaccinets och dess effekt, övertygelse om immunförsvarets egen förmåga samt oro för vaccinets påverkan. Tidigare erfarenheter, att relatera beslut gällande vaccination till tidigare upplevda händelser. Diskussion: I diskussionen belyses sjuksköterskans funktion i mötet med föräldrar i processen av att fatta beslut gällande att vaccinera sitt barn. Hur sjuksköterskan kan bemöta dessa föräldrar med en strävan om en individanpassad vård. Resultatet relateras i diskussionen till Callista Roys adaptionsmodell (RAM).

Background: Being subjected to an extensive burn injury affects the victim´s physique, social life and its psyche. A burn injury can be determined as a trauma. Burn injuries often make the patient suffer from pain, anxiety and lack of a social life. Sister Callista Roy´s theory was used to analyze the result of the study. One of her goal is to promote the adaptive function of self-perception. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients with extensive burns and their families experienced the return to daily life. Method: This literature review is based on four qualitative and four quantitative scientific articles. Results: The results showed that family support played a major role in the patient´s life after the burn injury, it is important for the further rehabilitation. Burned patients use different coping strategies to solve this particularly traumatic situation. Several of the burn victims experienced an altered self-image as a burn injury changes the appearance. Many felt that it restrained them from participating in social contexts. Result is based on three different themes: I and myself, I together with my family and I together with the society. Conclusion: Patients and their family adapt to changes in their daily life different. Development of strategies was important to be able to return to daily life. Therefore, it is important for nurses to provide information on different strategies.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Socialt stöd befanns vara en grundläggande faktor för den hälsorelaterade livskvaliteten, och bör anpassas efter den enskilde patientens behov och önskemål. Slutsatsen var att en av sjuksköterskans mest betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var att stödja och undervisa patienter med hjärtsvikt och att hjälpa henne sätta upp individanpassade mål. Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys omvårdnads teoretiska modell: Roy Adaptation Model (RAM).

Bakgrund: Omkring 250,000 personer i Sverige lever med hjärtsvikt och det uppskattas att cirka 60,000 insjuknar varje år. Riskerna för hjärtsvikt ökar med stigande ålder och ungefär 10 % av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av Sveriges mest vårdtunga diagnoser och kostar samhället cirka 60 miljarder kronor per år. Hjärtsviktspatienter rapporterar även att de har lägre livskvalité än befolkningen utan hjärtsvikt. Sister Callista Roys adaptionsteori användes i diskussionen av resultatet. Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design. Resultatanalysen utgick från Popenoes modell. Tio artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalité. Resultat: Fem kategorier med nitton subkategorier framkom: Egenvård, Så här ser mitt liv ut nu, Känslomässiga förändringar, En hjälpande hand, Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt är ett syndrom som innebär stora förändringar för den som drabbas. Förändringarna uppkommer när individens kroppsliga förmågor förändras och påverkar dennes dagliga liv. Utöver fysiska begränsningar upplever patienter att familjeförhållanden förändras, sociala livet och framtidsplaner minskar. För många innebär hjärtsvikt en ökad oro och ångest, och behandlingen kan upplevas påfrestande och svår att följa. För att denna patientgrupp ska få de bästa förutsättningarna krävs en väl fungerande och mångprofessionell sjukvård med stor stöttning från hjärtsviktsmottagningarna. Att få stöttning i egenvård är också av största vikt då stor del av behandlingen består där i.  Nyckelord: Vårdvetenskap, Upplevelse, Hjärtsvikt, litteraturstudie, Sister Callista Roy

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 30 000 personer varje år. En stroke kommer oftast plötsligt och kan leda till olika fysiska, psykiska, emotionella, sociala och kognitiva komplikationer. Majoriteten av de personer som insjuknar i stroke är i behov av andra personer för att kunna utföra dagliga aktiviteter där närstående ofta blir den informella vårdgivaren. Det är viktigt för sjuksköterskan att inhämta kunskap om hur personen upplever livet efter en stroke, för att kunna ge en god och individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke. Metod: Studien är en litteraturöversikt i vilken datainsamlingen genomfördes i databaserna CHINAL Complete och PubMed. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs mall med granskningsfrågor för kvalitativa studier. Resultat: Två teman med tillhörande subteman identifierades. Det första temat var: Att leva med funktionsnedsättningar med tre tillhörande subteman: Förändrad självuppfattning, Existentiella tankar och känslor samt Det sociala livet förändras. Det andra temat var: Att hantera och acceptera en förändrad livssituation med två tillhörande subteman: Vikten av professionellt stöd och Livet tar en ny form. Diskussion: Metoddiskussionen innehåller litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultatet mot bakgrunden, tidigare forskning, nya referenser och den teoretiska utgångspunkten Callista Roys adaptionsmodell. / Background: In Sweden, 30,000 people are diagnosed each year. A stroke usually occurs suddenly and can occur various physical, psychological, emotional, social and cognitive complications. The majority of people who suffer from stroke are dependent on other people in order to carry out daily activities where relatives are often the informal caregiver. It is important for the nurse to obtain knowledge about how the person experiences life after a stroke, in order to provide a good and individualized care. Aim: The purpose was to describe persons’ experiences of life after a stroke. Method: The study is a literature review in which data collection was conducted in the CHINAL Complete and PubMed databases. The literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed using Friberg's method of analysis and quality was examined with the help of Friberg's templet of questions for qualitative studies. Results: Two themes with associated subthemes were identified. The first theme was: Living with disabilities with three associated sub-themes: Changed self-perception, Existential thoughts and feelings and Social life is changing. The second theme was: Accepting and managing a changed life situation with two associated subthemes: The importance of professional support and Life takes on a new form. Discussion: The method discussion contains the strengths and weaknesses of the literature review. The results discussed against the background, previous research, new references and the theoretical starting point of Callista Roy's adaptation model.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar som under de senaste decennierna har ökat påtagligt. De kan drabba människor i alla åldrar och ha en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se till att patienterna får tillräckligt med information och stöd för att klara av att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit upplevde symtomens påverkan i det dagliga livet och hur de anpassat sin tillvaro efter sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt grundad på elva vårdvetenskapliga studier med kvalitativ design genomfördes. Studierna analyserades utifrån det valda syftet och nyckelfynd sammanställdes under två huvudteman. Resultat: Litteraturöversikten belyste hur deltagarna upplevde sjukdomarnas symtom och vilken påverkan de hade på det vardagliga livet. Här beskrevs påverkan på familjeliv, relationer, sociala sammanhang och arbetsliv. Sammanfattande utgjorde sjukdomarna ett hinder. Vidare beskrevs sjukdomarnas emotionella påverkan och hur deltagarna upplevde att de led av en osynlig sjukdom. Avslutningsvis visas vilka attityder deltagarna hade mot livet, vilka strategier som använts för att hantera sjukdomen och att acceptans av sjukdomen var viktig för att lära sig att leva med den. Diskussion: Resultatfynden har diskuterats utifrån Callista Roys adaptionsmodell och kopplats till andra vetenskapliga studier. Livet med en kronisk sjukdom innebär ständiga förändringar och sjuksköterskan kan genom att identifiera faktorer som påverkar adaptionen hjälpa patienten att uppnå balans. / Background: Crohn's disease and ulcerative colitis are chronic inflammatory bowel diseases that have increased significantly in recent decades. The diseases can debut at all ages, and they have a negative effect on the patients´ quality of life. A nurse has an important part of ensuring that patients receive sufficient information and support to manage their self-care. Aim: The purpose was to illuminate how patients with Crohn's disease and ulcerative colitis experienced the effects of the symptoms in their daily lives and how they adapted to the disease. Method: A literature review based on eleven nursing studies with qualitative design was conducted. The studies were analyzed based on the chosen purpose and key findings were compiled under two main themes. Results: The literature review illustrated how the participants experienced the symptoms of the disease and what impact they had on everyday life. The impact on family life, relationships, social contexts and working life were described. In summary, the disease was an obstacle. The emotional impact of the disease and how the participants perceived that they suffered from an invisible disease were described. Finally, what attitudes the participants had towards life, what strategies were used to manage the disease, and that acceptance of the disease was important for learning to handle it. Discussion: The findings have been discussed based on Callista Roys adaptation model and linked to other scientific studies. Life with a chronic disease involves constant changes, and the nurse can help the patient to achieve balance by identifying factors that affect the adaptation.