Background Swedish nurses are required by law to document nursing care. Studies have proved scarce in nursing documentation with regard to written language, the nursing process and the nurse´s caring perspective. Educating nurses in using the VIPS model have improved nursing documentation. Few studies have included nursing documentation of psychiatric care. Aim The aim of this study was to describe nursing documentation within psychiatric care of inpatient settings. Method A quantitative, retrospective descriptive research design was applied. A total of 60 nursing journals from a psychiatric department of six wards were studied. Data was audited using the Cat-ch-Ing audit instrument that comprises 22 questions reflecting various issues relating to the VIPS model and the nursing process. Measurements of quantity and quality were evaluated for each question using a 4-point scale. Results The nursing documentation showed a better quantity and quality at the patients’ admission for care than the remaining documentation, long duration of hospital stay indicated better quantity of documented nursing diagnoses and nursing interventions, all of the wards showed a poorly quantitative documentation of status after admission for care as well as nursing care plans. Conclusion The nursing documentation within psychiatric care of inpatient settings of one department showed an inadequate documentation of nursing both quantitatively and qualitatively. The nursing care of the patient was neither described nor evaluated. Clinical implications The results suggest that strategies for improving nursing documentation will be needed in the future. In addition, further education in using the VIPS fully can be a means to enhance the nurses’ documentation.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?”</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs.</p><p><strong>Resultat:</strong> Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?” Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs. Resultat: Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet. Slutsats: Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.

Bakgrund: Kvaliteten på sjuksköterskans omvårdnadsjournal kan återspegla den vårdkvalitet som tillhandahålls patienter. Patienter med en höftfraktur har ofta ett omfattande vårdbehov där omvårdnadsjournalen har en viktig funktion att strukturera dokumentation av vårdinsatser genom patientens vårdförlopp. Patienter med höftfraktur har ofta en komplex sjukdomsbild, där omvårdnadsdokumentationens kvalitet kan bidra till en säkrare vård för patienten. Kvaliteten på dokumentationen ökar vid en strukturerad journal och framförallt när ett standardiserat språk används. Journalgranskning är ett sätt att göra kvalitetskontroll av dokumentation. Motiv: Att drabbas av en höftfraktur innebär stora hälsorisker för en ofta redan skör person. Omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid höftfraktur kan bidra till att patienten får bättre förutsättningar för att undvika komplikationer och till kortare vårdtid. Syfte: Att undersöka kvaliteten av omvårdnadsdokumentation för patienter med höftfraktur.Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande design där granskning av omvårdnadsjournaler användes för att besvara studiens syfte. Ett konsekutivt urval har gjorts av omvårdnadsdokumentation från 40 vårdtillfällen med patienter över 60 år som vårdats för en höftfraktur på en akutortopedisk avdelning. För granskningen användes journalgranskningsinstrumentet Cat-ch-ing. Resultat: De granskade omvårdnadsjournalernas kvalitet var varierande; ingen av journalerna hade en komplett dokumentation. Dokumentation av vårdplan och resultat av omvårdnadsåtgärder saknades i en majoritet av journalerna. Dokumentationen var av bättre kvalitet i gruppen yngre äldre patienter vid jämförelse med gruppen äldre äldre patienter. Ingen skillnad av kvalitet i dokumentationen kunde urskiljas utifrån vårdtidens längd då patienter som vårdats mindre än sju dygn eller sju dygn eller mer jämfördes. Konklusion: Kvaliteten av omvårdnadsdokumentationen var inte komplett. Det krävs ytterligare kunskap om förbättringsåtgärder i den kliniskas verksamheten för att säkerställa en omvårdnadsdokumentation av god kvalitet där patienter med höftfraktur vårdas. / Background: The quality of the nursing record can reflect the quality of nursing care provided to patients. Patients with a hip fracture often have an extensive need for care. The nursing record has an important function of describing the nursing process, nursing diagnoses and interventions. Patients with hip fractures often have complex health care needs and the nursing documentation can contribute to patient safety. The quality of the documentation increases with a structured journal. Furthermore, it should be written in a standardized language. Audit of nursing documentation can contribute to quality of care. Motive: Great health risks is a fact when suffering from a hip fracture, especially an already fragile person. The quality of the nursing documentation can contribute to better outcome in patient safety and the length of stay. Aim: To explore the quality of nursing documentation for patients with hip fractures. Methods: A retrospective descriptive and comparative design where audit of nursing records was used to attain the study's aim. A consecutive sample was used, where 40 patients’ health care records of nursing documentation for patients over the age of 60 with a hip fracture in an emergency orthopedic ward were included. The audit instrument Cat-ch-Ing was used. Result: The result showed that the quality was variable; none of the records had a complete documentation. Documentation of care plans were missing in a majority of the records. The documentation was of better quality in the group of younger elderly patients compared to that of older elderly patients. No quality differences were seen based on the length of stay. Conclusion: None of the records had a complete documentation. Further knowledge of how good quality nursing documentation on hip fractur patients can be implement for a sustainable result in clinical activities.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.