Thesis (M.Sc.(O.T.), Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand, 2009 / Studies of patients presenting with brain abscess (BA) and Empyema are not routinely focused on occupational therapy (OT). There is a paucity of literature on deficits other than hemiplegia. Aims of this study were to determine the relationship between BA, Empyema, motor and other deficits and whether an OT intervention protocol is needed. Record review was used to establish clinical presentation trends. Hemiplegia was the most common motor deficit and the majority scored below the norm on the Beery- Buktenika Developmental Test of Visual Motor Integration (VMI). Patients with Brain Abscess generally had more significant deficits than those with Empyema for both motor and process deficits. Part B followed up a small sample (n=8) which indicated clinical improvement on the VMI test with the score on the supplemental test of motor coordination remaining a concern. Occupational Therapy is recommended to address these issues based on the Occupational Therapy Practice Framework-II.

No description available.

Bakgrund: Att vara illamående påverkar människan negativt och den som upplever illamående känner ofta samtidigt ett lidande. Ett av sjuksköterskans grundläggande arbeten är att lindra lidande och främja hälsa. För att på bästa sätt kunna lindra lidande behöver ambulanssjuksköterskan behärska både sina vårdvetenskapliga och medicinska kunskaper. Illamående inom ambulanssjukvården är ett relativt outforskat område som förtjänar ett större fokus. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga förekomsten av illamående hos patienter inom ambulanssjukvården samt om faktorer som kön, ålder, vårdtid i ambulans och mottagande klinik relaterat till sjukdomstillstånd utgör skillnader i förekomsten av illamående. Metod: Undersökningen genomfördes som en retrospektiv journalgranskning med en kvantitativ ansats där 362 journaler granskades. Även demografisk data och farmakologisk behandling med antiemetika registrerades. Resultatet analyserades och hypotesprövningar genomfördes med chitvåtest. Resultat: Studien visade att 17,1% av patienterna var illamående, 17,4% var inte illamående och dokumentation om illamående saknades i 65,5% av journalerna. Patienter som led av kirurgiska tillstånd upplevde mer illamående jämfört med patienter med ortopediska eller medicinska tillstånd, p = 0,0303. En tendens till mer illamående hos kvinnor än män kunde tydas, liksom hos yngre jämfört med äldre. Det fanns även en trend till att illamåendet ökade vid längre vårdtider i ambulansen. Totalt 40,3% av patienterna som upplevde illamående behandlades med antiemetika. Slutsats: Studien visade att både dokumentation om illamående i ambulansjournaler och behandling av illamående var otillräcklig. Det fanns ett samband mellan mottagande klinik och frekvensen av illamående, där patienter med kirurgiska tillstånd upplevde mest illamående. Vidare forskning om avsaknad av dokumentation av illamående och vilka faktorer som påverkar förekomsten av illamående skulle kunna leda till en utveckling av behandlingsriktlinjer och beslutstöd inom ambulanssjukvården. / Background: Nausea is an unpleasant sensation that can cause considerable suffering. One important task for nurses is to relieve suffering and promote wellbeing. In order to relieve suffering paramedics need to be proficient in both medical and caring skills.  Nausea amongst patients within the ambulance service is a relatively sparsely researched field that deserves a greater focus. Aim: To examine the prevalence of nausea amongst patients within the ambulance service and whether the prevalence is affected by factors such as gender, age, time in the ambulance or clinic. Method: In this study 362 ambulance journals from a Southern region in Sweden were examined retrospectively for documentation of nausea. Demographic data and treatment with antiemetics were also recorded. Statistical analysis of significance levels was performed using the Chi-squared test. Results: In 17.1% of cases the patient suffered from nausea and in 17.4% there was documentation that the patient was not nauseous, while there was a lack of documentation in 65.5% of the journals. A significantly larger proportion of patients with surgical conditions suffered from nausea than those with medical or orthopaedic conditions (p = 0.0303). The prevalence of nausea was slightly greater for women than men and for patients under age 60 than over age 60 and there was a trend towards more nausea the longer the time in the ambulance was. Only 40.3% of those who reported nausea were given antiemetics Conclusions: The study showed that both documentation and treatment of nausea were inadequate. There was a connection between which hospital clinic the patients were handed over to and the frequency of nausea, with surgical patients showing the most nausea. Further studies are needed to investigate the lack of documentation of nausea within the ambulance service and factors influencing the prevalence of nausea. This could lead to a predictive instrument to help paramedics detect nausea and better protocols for treating and helping to alleviate nausea.

Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga läkemedelsordinationer på en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i journalgranskning av läkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under två månader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 läkemedelsordinationer vilka granskades utifrån flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. Läkemedelsnamn samt hänvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer. Läkemedelsform var angivet i majoriteten av läkemedelsordinationerna. Styrka var ej angivet i 1 %, dos var ej angivet i 2 %, administrationssätt var felaktigt angivet i 6 % och var ej angivet i 9 %, administrationstidpunkt var ej angivet i 2 %. Maxdos för vid behovsläkemedel var ej angivet i 35 % och spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema var ej angivet i 10 % av läkemedelsordinationerna. Slutsatsen visar att de vanligaste felaktigheterna bestod i administrationssätt, maxdos för vid behovsläkemedel samt spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema. Alla felaktigheter i läkemedelsordinationen har påverkan på arbetssituationen för sjuksköterskan i såväl handhavandet av läkemedel, tidsåtgång samt resurser inom vården, vilket äventyrar patientsäkerheten. / Abstract The aim of the study was to investigate the incidence of drug prescription errors at a pediatric ward facility. The method used consisted of medical record review of drug prescription errors of enrolled patients (n = 94) for two months during 2012. Medical record review was performed and included 543 drug prescriptions, which were evaluated. The results showed that 174 of 543 (32 %) of prescription lists were incorrect, based on information given with the medication. The study found that drug name and reference to the specialist were always provided. However, errors included: dosage form not specified in 0.4%, strength was not specified in 1.1%, dose was not specified in 1.6%, route of administration was incorrectly stated in 5.9% and was not specified in 8.8%, administration time was not specified in 1.7%. Maximum dose for range order was not specified in 34.9% and dilution scheme or reference to dilution scheme was not specified in 9.6%. The conclusion of the study was that the most common prescription errors consisted of route of administration, the maximum dose if necessary drugs and dilution scheme or reference to dilution scheme. Prescription errors have effects in the workplace for nurses in the administration of drugs, which threatens patient safety.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att dokumentera. Noggrann dokumentation vid inskrivning utifrån checklistan leder till säker vård. Det som inte dokumenteras syns inte, är lätt att missa vid överrapportering och kan leda till lidande för patienten. Dokumentationen är central i kommunikationskedjan och ett hjälpmedel för all vårdpersonal. Syfte: Syftet var att undersöka följsamhet till checklista vid inskrivning av patienter i samband med dokumentation i datajournal på medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning.  Metod: En kvantitativ och explorativ studie med deduktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen bestod av journalgranskning utifrån en förutbestämd checklista som används vid inskrivning. Journalgranskningen utfördes på tio inneliggande patienters journaler på en medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning på ett länsdelssjukhus i södra Sverige. Resultat: Checklistan vid inskrivning följdes till ca 70 % på den medicin/geriatriska akutvårdsavdelning medan ca 30 % av sökorden i checklistan var dokumentation utförd på akutmottagningen. Dokumentationen fördes under relevant sökord. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor på medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning följde flertalet sökord utifrån checklistan vid inskrivningstillfället. Andra sökord i checklistan fanns redan dokumenterade från akutmottagningen när patienten kom upp till akutvårdsavdelningen. / All licensed healthcare professionals have an obligation to document. Keeping an accurate documentation in the electronic health record leads to a patient-safe care. Documentation is key in the communication between healthcare professionals and an important tool in the care that is given. Purpose: The purpose of the study was to investigate adherence to the checklist when documenting in the electronic health record in connection to admitting a patient at a medical/geriatric emergency care department. Method: Quantitative exploratory reviews of electronic health records. A quantitative method with a deductive approach was used when processing data. Data collection consisted of electronic health record reviews based on the checklist used at admittance. The records viewed were those of patients admitted to an emergency care department at a district hospital in southern Sweden. Results: 70% of the documentation from the checklist was kept at the medical/geriatric emergency department while the other 30% where documentation from the emergency room. Documentation was kept under the right search words. Conclusion: Results showed that most keywords were followed by the nurses at the medical/geriatric emergency department and the missing keywords were already documented by nurses at the emergency room.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?”</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs.</p><p><strong>Resultat:</strong> Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?” Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs. Resultat: Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet. Slutsats: Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.