Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen. Diskussion: Första intrycket påverkar patienters mottagande av sjuksköterskans attityder, olika behandlingsstrategier kräver mindre tid och ger olika smärtlindring, rätt kunskap kan vara en faktor vid smärtbedömning, myter är en fortsatt orsak till bristfällig smärtbehandling, rädsla för biverkningar kan orsaka otillräcklig smärtbehandling, personer med demens skall bedömas med korrekta verktyg, samt att bristande kommunikationen kan leda till sämre smärtlindring. Slutsats: Viktiga faktorer som påverkar smärtan framkom i studien. Mer forskning måste till för att finna fler faktorer av betydelse som vilken information som påverkar smärtlindringen.

Bakgrund   Höftfrakturer är ett globalt problem och mängden personer som drabbas har ökat sedan 90-talet och antalet drabbade kommer fortsätta öka med en ökande äldre population. Mellan 12–17 procent dör inom det första året efter en höftfraktur varav att alla lider av en högre risk att dö i förtid samt att mängden som återgår till samma funktionsförmåga sedan innan höftfrakturen är inte hög. Något som kan bedöma hur en person upplever sin hälsa är livskvalité. Författarna finner därför att det skulle vara intressant att belysa vad som händer med livskvalitén för den som drabbas av en höftfraktur.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevda livskvalité vid höftfraktur. Metod En icke systematisk litteraturstudie har utförts på 17 artiklar, tre med kvalitativ design och 13 med kvantitativ design och en med mixed method. Artiklarna är inhämtade från CINAHL och Pubmed med hjälp av olika sökordskombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. En integrerad analys utfördes därefter och artiklarna delades in i tre steg för att identifiera huvudkategorier och underkategorier. Resultat Utifrån resultatartiklarna som bedömde livskvalité utifrån mätinstrument försämrades den upplevda livskvalitén som följd av höftfrakturen. Många upplevde en förbättring av livskvaliteten inom ett år men att den inte blev lika bra som före höftfrakturen. De kvalitativa artiklarna tar upp andra aspekter av att leva efter höftfraktur som “rädslor & oro efter höftfraktur”, “Självständighet och ensamhet efter höftfraktur” och “Förväntningar efter höftfraktur”. Slutsats Majoriteten av de som drabbas av en höftfraktur upplever fortsatt försämrad livskvalité och hälsa en tid efter höftfrakturen inträffat. Det finns ett klart utvecklingsområde för att förbättra omvårdnaden vid en höftfraktur. Fortsatta studier inom ämnet livskvalité, hälsa och höftfraktur bör fokuseras på kvalitativa studier för att utveckla förståelsen för vad patienterna upplevelser och erfarenheter vid höftfraktur. / Background Hip fractures are a global problem and the amount of people suffering from this has increased since the 1990s and the number of people suffering from this condition will continue to increase with an increasing older population. Between 12-17 percent dies within the first year after hip fracture of which everyone affected has a higher risk for premature death. Something that assesses how a person experiences their health was quality of life. The authors of this study therefore find it interesting to see what happens with quality of life during and after hip fracture.  Aim The aim of this study was to describe patients' experienced quality of life during and after study.  Method A non-systematic literature study has been performed on 17 articles, three with a qualitative design, 13 with a quantitative design and one with mixed method. The articles have been obtained from CINAHL and Pubmed with the help of different keyword combinations. The articles have been quality reviewed with the Sophiahemmet högskolas assessment instrument. An integrated analysis has been done in three steps to identify main- and sub-themes.  Results From the result in the articles that assessed quality of life through assessment instruments the perceived quality of life deteriorated due to the hip fracture. Many of the patients perceived an improvement in quality of life within a year but that it did not turn out as well as before the hip fracture. The qualitative studies brought up other aspects of living with hip fracture such as “fears and worries after hip fracture”, “independence and loneliness after hip fracture” and “Expectations after hip fracture”. Conclusions The majority of those who suffer from a hip fracture experience a continued deterioration in quality of life and health some time after the hip fracture has occurred. There was a clear area for ​​development to improve nursing care for patients with a hip fracture. Continued studies in the subject of quality of life, health and hip fracture should focus on qualitative studies to develop an understanding of what patients experience with a hip fracture.

Bakgrund: Kvaliteten på sjuksköterskans omvårdnadsjournal kan återspegla den vårdkvalitet som tillhandahålls patienter. Patienter med en höftfraktur har ofta ett omfattande vårdbehov där omvårdnadsjournalen har en viktig funktion att strukturera dokumentation av vårdinsatser genom patientens vårdförlopp. Patienter med höftfraktur har ofta en komplex sjukdomsbild, där omvårdnadsdokumentationens kvalitet kan bidra till en säkrare vård för patienten. Kvaliteten på dokumentationen ökar vid en strukturerad journal och framförallt när ett standardiserat språk används. Journalgranskning är ett sätt att göra kvalitetskontroll av dokumentation. Motiv: Att drabbas av en höftfraktur innebär stora hälsorisker för en ofta redan skör person. Omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid höftfraktur kan bidra till att patienten får bättre förutsättningar för att undvika komplikationer och till kortare vårdtid. Syfte: Att undersöka kvaliteten av omvårdnadsdokumentation för patienter med höftfraktur.Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande design där granskning av omvårdnadsjournaler användes för att besvara studiens syfte. Ett konsekutivt urval har gjorts av omvårdnadsdokumentation från 40 vårdtillfällen med patienter över 60 år som vårdats för en höftfraktur på en akutortopedisk avdelning. För granskningen användes journalgranskningsinstrumentet Cat-ch-ing. Resultat: De granskade omvårdnadsjournalernas kvalitet var varierande; ingen av journalerna hade en komplett dokumentation. Dokumentation av vårdplan och resultat av omvårdnadsåtgärder saknades i en majoritet av journalerna. Dokumentationen var av bättre kvalitet i gruppen yngre äldre patienter vid jämförelse med gruppen äldre äldre patienter. Ingen skillnad av kvalitet i dokumentationen kunde urskiljas utifrån vårdtidens längd då patienter som vårdats mindre än sju dygn eller sju dygn eller mer jämfördes. Konklusion: Kvaliteten av omvårdnadsdokumentationen var inte komplett. Det krävs ytterligare kunskap om förbättringsåtgärder i den kliniskas verksamheten för att säkerställa en omvårdnadsdokumentation av god kvalitet där patienter med höftfraktur vårdas. / Background: The quality of the nursing record can reflect the quality of nursing care provided to patients. Patients with a hip fracture often have an extensive need for care. The nursing record has an important function of describing the nursing process, nursing diagnoses and interventions. Patients with hip fractures often have complex health care needs and the nursing documentation can contribute to patient safety. The quality of the documentation increases with a structured journal. Furthermore, it should be written in a standardized language. Audit of nursing documentation can contribute to quality of care. Motive: Great health risks is a fact when suffering from a hip fracture, especially an already fragile person. The quality of the nursing documentation can contribute to better outcome in patient safety and the length of stay. Aim: To explore the quality of nursing documentation for patients with hip fractures. Methods: A retrospective descriptive and comparative design where audit of nursing records was used to attain the study's aim. A consecutive sample was used, where 40 patients’ health care records of nursing documentation for patients over the age of 60 with a hip fracture in an emergency orthopedic ward were included. The audit instrument Cat-ch-Ing was used. Result: The result showed that the quality was variable; none of the records had a complete documentation. Documentation of care plans were missing in a majority of the records. The documentation was of better quality in the group of younger elderly patients compared to that of older elderly patients. No quality differences were seen based on the length of stay. Conclusion: None of the records had a complete documentation. Further knowledge of how good quality nursing documentation on hip fractur patients can be implement for a sustainable result in clinical activities.