Dagens studier inom krigsvetenskap har ofta utgångspunkt i den offentliga, politiska och inom Försvarsmakten interna debatten, speciellt ifråga om Sveriges säkerhetspolitik och våra relationer till andra nationer och internationella organisationer. Begreppsapparaten om militära insatser mildras ofta med tillägg som freds- eller utbildningsinsats men oavsett vilken internationell organisation som föranleder den militära insatsen så är undersökningar om stridsrelaterade händelser ofta relaterade till vilken påverkan som de har på beslutsfattning och chefens ledarskap. Det finns i dagsläget en avsaknad av kvalitativa studier på lägre nivå inom Försvarsmakten avseende hur soldater och officerare påverkas känslomässigt före, under och efter stridsrelaterade händelser.  Studien utgår från djupintervjuer med soldater och officerare med grounded theory som metod. Den fokuserar på hur svenska soldater och officerare påverkas av stridsrelaterade händelser och hur denna erfarenhet i sin tur påverkar militära organisationer. Syftet med denna studie är att utforska och förstå det militära våldets innersta beståndsdelar.    Resultatet visar att olika rädslor påverkar organisationen positivt eller negativt samt förstärks genom alla ledningsnivåer. Stridserfarna soldater och officerare har en större förmåga att reglera sin rädsla och deras rädsla är större inför en strid än under och efter striden. Studien kompletterar och förstärker tidigare israelisk forskning och visar att även svenska stridserfarna soldater och officerares största rädsla före, under och efter strid är att svika sina kamrater (letting others down).

Tidigare studier inom forskningsfältet kompetensutvecklingsforskning efterfrågar mer kunskap om de processer som kan stärka professionellt lärande i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av just de processer de är med om i samband med kompetensutveckling i förskolan och utveckla kunskap om kompetensutvecklingsstrategier. I detta sammanhang handlar det om sådana strategier som kan utgöra villkor och förutsättningar för ett stärkt professionellt lärande. Därmed kan studien utgöra ett bidrag i utvecklingen av kunskap om vilka typer av kompetensutvecklingsstrategier (villkor och förutsättningar) som krävs för utvecklingen av professionellt lärande bland verksamma pedagoger i förskolan. Studiens empiriska material utgörs av tre fokusgruppsintervjuer med totalt nio informanter; tre barnskötare, fem förskollärare och en rektor, i fyra förskolor i två olika förskoleenheter. Konstruktivistisk grundad teori används för att generera ny teoretisk förståelse om ett fenomen. I det här fallet, vad de verksamma själva menar hjälper dem att stärka sitt professionella lärande. Resultatet visar att när förskolans yrkesverksamma resonerar om sina erfarenheter av kompetensutvecklingsstrategier och vilka förutsättningar som krävs för deras professionella lärande hänvisar de till olika aspekter av förskolans inre organisation. Studiens resultat kan sammanfattas med ett påstående; Förutsättningarna för gynnsam kompetensutveckling utgörs av en fungerande organisation med avseende på kompetensutvecklingens form och innehåll, organisationen av tid, organisation av lärande praktiker, samt organisation av förutsättningarna för professionella relationer. Sammantaget kan en sådan organisation ge förutsättningar för ett professionellt lärande. När alla eller flera av de här aspekterna av organisation uppfylls ges alltså förutsättningar för förskolepedagogerna att stärka sitt professionella lärande. En konsekvens av detta resultat är att ansvariga som planerar för kompetensutveckling behöver lägga stor vikt vid planeringen av organisatoriska aspekter, det vill säga det konkreta ”hur:et” i tid, rum, relationer, och inte bara tänka på innehållet i kompetensutvecklingen. Det vill säga, organisationen av processen från en kunskap till dess implementering i det praktiska arbetet. / Previous studies in the field of professional development research demand more knowledge about the processes that can strengthen professional learning in preschool. The purpose of the present study is to examine professionals' experiences of precisely the processes they are involved in in connection with professional development in preschool and to develop knowledge about professional development strategies. In this context, these are strategies that can constitute conditions and prerequisites for strengthened professional learning. Thus, the study can be a contribution to the development of knowledge about the types of professional development strategies (conditions and prerequisites) required for the development of professional learning among active educators in preschool. The empirical material of the study consists of three focus group interviews with a total of nine informants; three babysitters, five preschool teachers and one principal, in four preschools in two different preschool units. Constructivist theory is used to generate new theoretical understanding of a phenomenon. In this case, what the practitioners themselves mean helps them to strengthen their professional learning. The results show that when the preschool's professionals reason about their experiences of professional development strategies and what prerequisites are required for their professional learning, they refer to different aspects of the preschool's internal organization. The results of the study can be summarized with a statement; The prerequisites for favorable competence development consist of a functioning organization with regard to the form and content of professional development, the organization of time, the organization of learning practices, and the organization of the conditions for professional relationships. All in all, such an organization can provide the conditions for professional learning. When all or more of these aspects of organization are met, conditions are thus provided for preschool educators to strengthen their professional learning. One consequence of this result is that those responsible for planning for competence development need to attach great importance to the planning of organizational aspects, ie the concrete "how" in time, space, relationships, and not just think about the content of professional development. That is, the organization of the process from a knowledge to its implementation in the practical work.

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.