Diss.--Fakultät für Orientalistik und Altertumswissenschaft--Universität Heidelberg, 1988.

Doctoral thesis. / Format: PDF. Bibl.

Avhandlingens syfte är att ge en grammatisk beskrivning av det indoariska språket palula, ett språk med ca 10000 talare i Chitraldistriktet i Pakistans nordvästprovins. Ingen tidigare studie har presenterat detta hittills mycket litet kända språk i detalj och med den omfattning som detta arbete gör. Det är också en av ett fåtal ingående studier som finns tillgängliga vad gäller språk i hela den omgivande Hindukushregionen. Analysen är baserad på språkdata som företrädesvis insamlats av författaren själv under perioden 1998-2006, huvudsakligen i form av inspelade texter som kompletterats med enkäter, dokumenterad observation av språkanvändning samt elicitering av ordlistor och paradigm. Fältarbetet har utförts i nära samverkan med talare av språket. Beskrivningen omfattar delområdena fonologi, morfologi, syntax och ett antal centrala ämnen inom vart och ett av dessa större områden. Arbetet ska dock inte betraktas som en helt uttömmande referensgrammatik. Somliga ämnen har getts större utrymme, då de ses som speciellt centrala i språket, medan andra behandlas mer summariskt. Förslag till fördjupade studier ges genomgående i verkets olika kapitel och sektioner. Inriktningen som valts är teorimedveten utan att vara teoribunden. Terminologin och det bakomliggande resonemanget anknyter däremot i stora delar till lingvistisk typologi och icke-formell lingvistik. Den diakrona utvecklingen diskuteras i viss utsträckning, i synnerhet inom morfologin. Även jämförelser med andra språk samt referenser till areala företeelser förekommer i den mån de har varit tillgängliga och bedömts som välmotiverade. / This dissertation is intended to provide a grammatical description of the Indo-Aryan language Palula, spoken by approximately 10,000 people in Chitral District in Pakistan’s North-West Frontier Province. No study with the scope and detail of the current work has been presented in the past for this little-known language, and it is one of only a few in-depth studies available for languages in the immediate surrounding of the Hindu Kush region. The analysis is based on original data primarily collected during the period 1998-2006, mainly in the form of recorded texts but supplemented by questionnaires, notes of observed language use and the elicitation of word lists and paradigms. The field work has been conducted in close cooperation with native speakers and their communities. The description covers phonology, morphology, syntax and a range of the most important topics within each of these sub-disciplines, but it is not meant to be an exhaustive reference grammar. Some topics have been given greater prominence in the work, as they have particular importance to the language, whereas others have been covered more summarily. Suggestions for further research that should be undertaken are given throughout the study. The approach chosen is theory-informed rather than theory-driven, but an underlying framework of linguistic typology and non-formalism is assumed. Diachronic development is taken into account, particularly in the area of morphology, and comparisons with other languages and references to areal phenomena are included insofar as they were motivated and available. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

No / New survey in the Chitral Valley has doubled the number of recorded Gandharan Grave culture sites in the region and extended their geographical range. The numbers and location of sites indicates that the Gandharan Grave culture was well established in the Chitral valley, suggesting that the valley may have been central to this cultural development, rather than marginal.

The present study investigates discourse markers in Dardic languages (Indo-Aryan; Pakistan), focusing on the discourse markers ba and ta in Palula in comparison with other languages of the region, particularly Dameli in which two markers with the same form and similar functions have been observed. The results showed that Palula ba functions as a topic-marker, in addition to other functions, whereas ta only signals subsequence, except in an adversative construction ta... ba. In Dameli, both ba and ta function as topic-markers, in addition to other functions such as ta marking subsequence, and the ta... ba construction functions similarly to Palula. Interestingly, Kalasha and Gawri showed some similarities, as both have a topic-marker surfacing as ta and tä respectively, which can be used in the adversative constructions ta... o and tä... i respectively, both of which have another marker as the second element. No other language in the sample was found to have a construction similar to the ta... ba construction nor a marker similar in form and function to ba, but all have a subsequence marker resembling ta. These results indicated that the Palula markers ba and ta are part of an areal phenomenon encompassing at least the Chitral, Panjkora and Swat valleys, where Palula originally only had the Shina subsequence marker and later adapted the Dameli system into the language. / Denna studie undersöker diskursmarkörer i dardiska språk (indoariska; Pakistan) med fokus på diskursmarkörer ba och ta i palula i jämförelse med andra språk i regionen, i synnerhet dameli i vilket två markörer med samma form och liknande funktion har observerats. Resultaten visade att palula ba fungerar som topikmarkör, tillsammans med andra funktioner, medan ta enbart signalerar subsekvens, förutom i den adversativa konstruktionen ta... ba. I dameli fungerar både ba och ta som topikmarkörer, tillsammans med andra funktioner så som att ta markerar subsekvens, och konstruktionen ta... ba fungerar i likhet med palula. Av intresse är att kalasha och gawri uppvisade en del likheter, så som att båda har topikmarkörer i form av respektive ta och tä, vilka kan användas i språkens respektive adversativa konstruktioner ta... o och tä... i, varav båda använder en annan markör för det andra elementet. Inget annat språk i urvalet observerades ha en konstruktion lik ta... ba eller en markör lik ba i form och funktion, men alla har en subsekvensmarkör lik ta. Dessa resultat indikerar att palulas markörer ba och ta är en del av ett arealt fenomen som innefattar åtminstone dalgångarna Chitral, Panjkora och Swat, och att palula ursprungligen enbart hade shinas subsekvensmarkör och därefter integrerade damelis system in i språket.