Stockholm, Stockholm Univ., Diss., 2008.

In complex clause constructions, the dependent clause can either precede or succeed the main clause. In a study on a selection of Indo-Aryan languages spoken on the Indian subcontinent (Hook 1987), a gradual transition between pre- and postposing languages was found, when moving from the southeast to the northwest in the area. In their relative vicinity in the Hindukush area, a sub-group of Indo-Aryan languages are spoken, commonly known by the tentative term “Dardic”. These languages are said to mainly have the dependent clause preceding the main clause (left-branching), and that this feature is shared by the neighbouring languages. This would mean a breach with the continuum described by Hook. In the present comparative study on the Dardic languages spoken in northern Pakistan, complex clauses of adverbial and complement types were studied in an attempt to confirm this proposition. The languages were found to have two competing branching structures where the indigenous, dominating left-branching structure possibly is being challenged by an imported right branching pattern, especially in complement clauses, possibly due to Persian or Urdu influence. A similar transition between more left-branching languages towards languages with a higher degree of right branching structures were found when moving from east to west in the geographical area studied. / I underordnande satskonstruktioner kan bisatsen antingen föregå eller följa på huvudsatsen. I en studie på ett urval indoariska språk som talas på den indiska subkontinenten (Hook 1987) fann man en gradvis skiftning mellan språk med bisatsen till vänster om huvudsatsen (vänsterställda), via språk som tillät båda placeringar av bisatsen, till språk som enbart hade bisatsen till höger om huvudsatsen (högerställda). Detta när man rörde sig från sydöstra Indien i riktning mot nordväst. I Hindukush-området, inte allt för långt ifrån denna region, talas en undergrupp av indoariska språk som länge gått under den provisoriska termen ”dardiska” språk. Om dessa språk har det hävdats att de har bisatsen till vänster om huvudsatsen, ett drag som också ska delas med närliggande språk i området. Om detta stämmer skulle det innebära en brytning av det kontinuum Hook beskrev. I denna jämförande studie på några indo-ariska språk som talas i norra Pakistan studerades underordnade adverbiala och nominala bisatser i ett försök att utreda om dessa verkligen är vänsterställda. Språken befanns ha två konkurrerande placeringsmönster där en inhemsk och starkt dominerande vänsterställd struktur eventuellt håller på att utmanas av en importerad högerställd struktur, särskilt i nominala objektsatser, som möjligen kommit in i språken via inflytande från persiska eller urdu. Ett kontinuum liknande Hooks mellan språk med primärt vänsterställda bisatser till språk med en allt högre andel högerställda bisatser hittades i en rörelse från öst till väst i området.

The present study investigates discourse markers in Dardic languages (Indo-Aryan; Pakistan), focusing on the discourse markers ba and ta in Palula in comparison with other languages of the region, particularly Dameli in which two markers with the same form and similar functions have been observed. The results showed that Palula ba functions as a topic-marker, in addition to other functions, whereas ta only signals subsequence, except in an adversative construction ta... ba. In Dameli, both ba and ta function as topic-markers, in addition to other functions such as ta marking subsequence, and the ta... ba construction functions similarly to Palula. Interestingly, Kalasha and Gawri showed some similarities, as both have a topic-marker surfacing as ta and tä respectively, which can be used in the adversative constructions ta... o and tä... i respectively, both of which have another marker as the second element. No other language in the sample was found to have a construction similar to the ta... ba construction nor a marker similar in form and function to ba, but all have a subsequence marker resembling ta. These results indicated that the Palula markers ba and ta are part of an areal phenomenon encompassing at least the Chitral, Panjkora and Swat valleys, where Palula originally only had the Shina subsequence marker and later adapted the Dameli system into the language. / Denna studie undersöker diskursmarkörer i dardiska språk (indoariska; Pakistan) med fokus på diskursmarkörer ba och ta i palula i jämförelse med andra språk i regionen, i synnerhet dameli i vilket två markörer med samma form och liknande funktion har observerats. Resultaten visade att palula ba fungerar som topikmarkör, tillsammans med andra funktioner, medan ta enbart signalerar subsekvens, förutom i den adversativa konstruktionen ta... ba. I dameli fungerar både ba och ta som topikmarkörer, tillsammans med andra funktioner så som att ta markerar subsekvens, och konstruktionen ta... ba fungerar i likhet med palula. Av intresse är att kalasha och gawri uppvisade en del likheter, så som att båda har topikmarkörer i form av respektive ta och tä, vilka kan användas i språkens respektive adversativa konstruktioner ta... o och tä... i, varav båda använder en annan markör för det andra elementet. Inget annat språk i urvalet observerades ha en konstruktion lik ta... ba eller en markör lik ba i form och funktion, men alla har en subsekvensmarkör lik ta. Dessa resultat indikerar att palulas markörer ba och ta är en del av ett arealt fenomen som innefattar åtminstone dalgångarna Chitral, Panjkora och Swat, och att palula ursprungligen enbart hade shinas subsekvensmarkör och därefter integrerade damelis system in i språket.

In this thesis, 9 Indo-Aryan languages which have previously been classified as Shina languages were analyzed. A cognate analysis of basic vocabulary was conducted, in order to explore the relatedness of the languages. Furthermore, a selection of phonological, morphological, syntactic, and lexical features was analyzed, in order to explore areal patterns among the languages. The data mainly consisted of first-hand data, which has been collected for the project ”Language contact and relatedness in the Hindu Kush region”, but even previous descriptions of the languages were used. The results primarily confirmed hypotheses about the relatedness of the Shina languages, and showed interesting areal patterns.The data also suggested that the Shina languages share many typical features with other Hindu Kush Indo-Aryan languages, such as SOV word order, the use of postpositions, sex based grammatical gender, and moderately complex to complex syllable structures. Other features, such as aspiration, retroflexion, and case alignment in noun phrases showed more variation and could certainly be relevant for future studies on these languages. / I den här uppsatsen har 9 indoariska språk som tidigare har klassificerats som shinaspråk analyserats. För att undersöka hur språken är besläktade med varandra har en kognatanalys av det grundläggande ordförrådet genomförts. Dessutom har ett urval fonologiska, morfologiska, syntaktiska, och lexikaladrag analyserats, i syfte att undersöka areala mönster hos språken. Datan för undersökningen bestod huvudsakligen av förstahandsdata, som har samlats in för projektet “Språkkontakt och släktskap i Hindukushregionen”, men även tidigare beskrivningar av språken har används. Resultaten bekräftade mestadels hypoteser om hur shinaspråken är besläktade med varandra, och visade intressanta areala mönster. Det visade sig att shinaspråken delar många drag med andra indoariska språk i Hindukushregionen, såsom SOV ordföljd, användning av postpositioner, grammatisk genus baserat på biologisk kön, och medelkomplexa till komplexa stavelsestrukturer. Andra drag, exempelvis aspiration, retroflexion,och kasuskongruens i nominalfraser, visade större variation och skulle kunna vara relevanta för framtida studier av dessa språk. / Language Contact and Relatedness in the Hindu Kush Region, Swedish Research Council (VR 421-2014-631)

This study presents selected features in the phonology and grammar of Sauji, an Indo-Aryan language spoken in a village in the Kunar province in north-eastern Afghanistan. Sauji belongs to a cluster of (western) Shina languages - a subgroup of the Hindukush Indo-Aryan languages, which are spoken in large parts of northernmost Pakistan, north-eastern Afghanistan, and the disputed Kashmir region. As many languages in the Hindukush region, Sauji is largely underdescribed, hence the aim of this study was to provide a grammar sketch of the language, based on materials from field trips to the region. The results were compared to the closest related languages, to put the language into a broader context. Sauji is generally very similar to its closest linguistic relative, Palula, but also shows clear influence of Gawarbati, another Indo-Aryan language, on its phonology, lexicon, and some grammatical features. / Denna studie presenterar ett urval av fonologiska och grammatiska drag i sauji, ett indoariskt språk som talas i en by i Kunarprovinsen i nordöstra Afghanistan. Sauji tillhör ett kluster av shinaspråk, som är en undergrupp av de hindukush-indoariska språken som talas i stora delar av nordligaste Pakistan, nord-östra Afghanistan och det omstridda Kashmirområdet. I likhet med många av språken i denna region är sauji knapphändigt beskrivet och därför är målet med den här studien att bidra med en grammatikskiss. Studien är baserat på data som har samlats in under fältarbete i regionen. Resultaten jämfördes med de närmast besläktade språken för att undersöka språket i en bredare kontext. Sauji är i stora drag väldigt likt palula, det närmast besläktade språket, men det har också visat sig att fonologin, lexikonet och även vissa grammatiska drag har påverkats mycket av gawarbati, ett annat indoariskt språk som talas i omgivningen. / Language Contact and Relatedness in the Hindu Kush Region, Swedish Research Council (VR 421-2014-631)

This thesis presents a study of the phonological and morphosyntactic characteristics of Kalkoti, an understudied Indo-Aryan language of northern Pakistan. Kalkoti belongs to the Shina group of Indo-Aryan languages, but shows heavy influence from the Kohistani language Gawri, including the development of a complex tone system. The data used for the study were mostly collected in Pakistan in 2006 and 2015 as part of other projects, but a small amount of new data was collected as part of this study. Some notable results concern the behavior of the tone system as well as the heavily reduced nominal and verbal morphology. The ergative and genitive cases of nouns have become formally identical, and perfective verbs have by and large lost agreement, both of which set Kalkoti apart from its Shina relatives as well as from Gawri. / Denna uppsats presenterar en studie av fonologiska och morfosyntaktiska drag i kalkoti, ett understuderat indoariskt språk från norra Pakistan. Kalkoti tillhör shina-gruppen inom de indoariska språken, men uppvisar stor påverkan från kohistanispråket gawri. Bland annat har kalkoti utvecklat ett komplext tonsystem likt gawris. Det mesta av datan som använts för studien samlades in i Pakistan år 2006 och 2015 som del av andra projekt, men en liten mängd ny data har samlats in som del av denna studie. Några nämnvärda resultat behandlar tonsystemets beteende, och den kraftigt reducerade substantiv- och verbmorfologin. Ergativ och genitiv-kasus har sammanfallit för substantiv, och de flesta perfektiva verb har förlorat kongruensböjning. Båda dessa fenomen särskiljer kalkoti såväl från närbesläktade shinaspråk som från gawri.