In complex clause constructions, the dependent clause can either precede or succeed the main clause. In a study on a selection of Indo-Aryan languages spoken on the Indian subcontinent (Hook 1987), a gradual transition between pre- and postposing languages was found, when moving from the southeast to the northwest in the area. In their relative vicinity in the Hindukush area, a sub-group of Indo-Aryan languages are spoken, commonly known by the tentative term “Dardic”. These languages are said to mainly have the dependent clause preceding the main clause (left-branching), and that this feature is shared by the neighbouring languages. This would mean a breach with the continuum described by Hook. In the present comparative study on the Dardic languages spoken in northern Pakistan, complex clauses of adverbial and complement types were studied in an attempt to confirm this proposition. The languages were found to have two competing branching structures where the indigenous, dominating left-branching structure possibly is being challenged by an imported right branching pattern, especially in complement clauses, possibly due to Persian or Urdu influence. A similar transition between more left-branching languages towards languages with a higher degree of right branching structures were found when moving from east to west in the geographical area studied. / I underordnande satskonstruktioner kan bisatsen antingen föregå eller följa på huvudsatsen. I en studie på ett urval indoariska språk som talas på den indiska subkontinenten (Hook 1987) fann man en gradvis skiftning mellan språk med bisatsen till vänster om huvudsatsen (vänsterställda), via språk som tillät båda placeringar av bisatsen, till språk som enbart hade bisatsen till höger om huvudsatsen (högerställda). Detta när man rörde sig från sydöstra Indien i riktning mot nordväst. I Hindukush-området, inte allt för långt ifrån denna region, talas en undergrupp av indoariska språk som länge gått under den provisoriska termen ”dardiska” språk. Om dessa språk har det hävdats att de har bisatsen till vänster om huvudsatsen, ett drag som också ska delas med närliggande språk i området. Om detta stämmer skulle det innebära en brytning av det kontinuum Hook beskrev. I denna jämförande studie på några indo-ariska språk som talas i norra Pakistan studerades underordnade adverbiala och nominala bisatser i ett försök att utreda om dessa verkligen är vänsterställda. Språken befanns ha två konkurrerande placeringsmönster där en inhemsk och starkt dominerande vänsterställd struktur eventuellt håller på att utmanas av en importerad högerställd struktur, särskilt i nominala objektsatser, som möjligen kommit in i språken via inflytande från persiska eller urdu. Ett kontinuum liknande Hooks mellan språk med primärt vänsterställda bisatser till språk med en allt högre andel högerställda bisatser hittades i en rörelse från öst till väst i området.

The present study investigates discourse markers in Dardic languages (Indo-Aryan; Pakistan), focusing on the discourse markers ba and ta in Palula in comparison with other languages of the region, particularly Dameli in which two markers with the same form and similar functions have been observed. The results showed that Palula ba functions as a topic-marker, in addition to other functions, whereas ta only signals subsequence, except in an adversative construction ta... ba. In Dameli, both ba and ta function as topic-markers, in addition to other functions such as ta marking subsequence, and the ta... ba construction functions similarly to Palula. Interestingly, Kalasha and Gawri showed some similarities, as both have a topic-marker surfacing as ta and tä respectively, which can be used in the adversative constructions ta... o and tä... i respectively, both of which have another marker as the second element. No other language in the sample was found to have a construction similar to the ta... ba construction nor a marker similar in form and function to ba, but all have a subsequence marker resembling ta. These results indicated that the Palula markers ba and ta are part of an areal phenomenon encompassing at least the Chitral, Panjkora and Swat valleys, where Palula originally only had the Shina subsequence marker and later adapted the Dameli system into the language. / Denna studie undersöker diskursmarkörer i dardiska språk (indoariska; Pakistan) med fokus på diskursmarkörer ba och ta i palula i jämförelse med andra språk i regionen, i synnerhet dameli i vilket två markörer med samma form och liknande funktion har observerats. Resultaten visade att palula ba fungerar som topikmarkör, tillsammans med andra funktioner, medan ta enbart signalerar subsekvens, förutom i den adversativa konstruktionen ta... ba. I dameli fungerar både ba och ta som topikmarkörer, tillsammans med andra funktioner så som att ta markerar subsekvens, och konstruktionen ta... ba fungerar i likhet med palula. Av intresse är att kalasha och gawri uppvisade en del likheter, så som att båda har topikmarkörer i form av respektive ta och tä, vilka kan användas i språkens respektive adversativa konstruktioner ta... o och tä... i, varav båda använder en annan markör för det andra elementet. Inget annat språk i urvalet observerades ha en konstruktion lik ta... ba eller en markör lik ba i form och funktion, men alla har en subsekvensmarkör lik ta. Dessa resultat indikerar att palulas markörer ba och ta är en del av ett arealt fenomen som innefattar åtminstone dalgångarna Chitral, Panjkora och Swat, och att palula ursprungligen enbart hade shinas subsekvensmarkör och därefter integrerade damelis system in i språket.