Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

This study presents selected features in the phonology and grammar of Sauji, an Indo-Aryan language spoken in a village in the Kunar province in north-eastern Afghanistan. Sauji belongs to a cluster of (western) Shina languages - a subgroup of the Hindukush Indo-Aryan languages, which are spoken in large parts of northernmost Pakistan, north-eastern Afghanistan, and the disputed Kashmir region. As many languages in the Hindukush region, Sauji is largely underdescribed, hence the aim of this study was to provide a grammar sketch of the language, based on materials from field trips to the region. The results were compared to the closest related languages, to put the language into a broader context. Sauji is generally very similar to its closest linguistic relative, Palula, but also shows clear influence of Gawarbati, another Indo-Aryan language, on its phonology, lexicon, and some grammatical features. / Denna studie presenterar ett urval av fonologiska och grammatiska drag i sauji, ett indoariskt språk som talas i en by i Kunarprovinsen i nordöstra Afghanistan. Sauji tillhör ett kluster av shinaspråk, som är en undergrupp av de hindukush-indoariska språken som talas i stora delar av nordligaste Pakistan, nord-östra Afghanistan och det omstridda Kashmirområdet. I likhet med många av språken i denna region är sauji knapphändigt beskrivet och därför är målet med den här studien att bidra med en grammatikskiss. Studien är baserat på data som har samlats in under fältarbete i regionen. Resultaten jämfördes med de närmast besläktade språken för att undersöka språket i en bredare kontext. Sauji är i stora drag väldigt likt palula, det närmast besläktade språket, men det har också visat sig att fonologin, lexikonet och även vissa grammatiska drag har påverkats mycket av gawarbati, ett annat indoariskt språk som talas i omgivningen. / Language Contact and Relatedness in the Hindu Kush Region, Swedish Research Council (VR 421-2014-631)

The Hindu Kush region stretches from Afghanistan over Pakistan to North India and is home to what is commonly known as the Dardic languages. The Dardic langagues are a group of Indo-Aryan languages that have in isolation and under contact developed or retained features that can not be found in Indo-Aryan languages outside the region. In the ongoing project ”Language contact and relatedness in the Hindu Kush region” data on over 50 languages has been collected including nine varieties of northwest Indo-Aryan Pashai spoken in west Afghanistan. A cognate analysis and an analysis of phonological, morphological, syntactical and lexical features were conducted. The cognate analysis shows that the Pashai varieties build two clusters, a western group consisting of the three western Pashai varieties and an eastern group consisting of six eastern varieties. The structural analysis shows a more diverse picture with three potential clusters, a group of the two most western varieties, a northeastern group and a central group consisting of one western variety and two southeastern varieties. Some features found to be shared by languages in the region are also found in all Pashai varieties like a subject-object-verb order and postpositions. / Hindukushregionen sträcker sig från Afghanistan över Pakistan till norra Indien och hyser de vanligtvis så kallade dardiska språken. De dardiska språken tillhör de indo-ariska språken vilka i isolation och genom kontakt utvecklade eller bevarade drag som inte längre finns i indo-ariska språk utanför regionen. I det pågående projekt “Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen” samlades data från mer än 50 språk inklusive nio varietéer av det nordvästra indo-ariska språket Pashai som talas i västra Afghanistan. En kognatanalys och en analys av fonologiska, morfologiska, syntaktiska och lexikala drag genomfördes. Kognatanalysen visar att Pashai varieteterna formar kluster, en västragrupp av de tre västra varieteterna och en östra grupp av de sex östra varieteterna. Struktruanalysen visar en mer skiftande bild av tre potentiella kluster, en grupp av de två mest västra varieteterna, en nordöstra grupp och en centergrupp bestående av en västra varietet och två sydöstra varieteter. Några drag som anses vara delad av språken i regionen kan också konstateras i alla Pashaivarieteter som ensubjekt-objekt-verb följd och postpositioner.

This is a study of demonstratives in Gawri [ISO 639-3: gwc] (Hindukush Indo-Aryan, HKIA), based on field data collected in Islamabad, Pakistan during the winter of 2016–2017. Previous studies of HKIA languages report systems of third-person pronouns with a three-way demonstrative contrast – two terms distinguishing between proximal and distal referents, and one used with accessible referents out of sight. Gawri, by contrast, exhibits a five-term system of demonstrative determiners, which is separate from its personal pronouns. This study investigates the deictic meaning, pragmatic use, and syntactic function of each demonstrative in Gawri as well as a comparative sample of four Indo-Aryan languages. The purpose is to assess differences in reference to accessible and inaccessible entities, and whether Gawri’s invisible term is viable in an exophoric (situational) context. A modified version of Wilkins’ (1999) demonstrative questionnaire was used to elicit data from seven speakers. Results indicate that Gawri’s invisible demonstrative is functionally exophoric on at least two discrete distances from the deictic center, while it is restricted to accessible referents in other HKIA languages. A reanalysis of Gawri’s demonstrative system is proposed, which reduces its number of terms to two within each of the parameters of distance and visibility. / Detta är en undersökning av demonstrativor i gawri [ISO 639-3: gwc] (Hindukush-indoariskt, HKIA) baserad på fältdata samlade i Islamabad, Pakistan under vintern 2016–2017. Tidigare studier i HKIA rapporterar tredjepersonpronomen med en tredelad demonstrativkontrast, varav två termer särskiljer proximala från distala referenter och en används med tillgängliga referenter utom synhåll. Gawri har i motsats ett femdelat system av demonstrativdeterminerare som är separata från dess personliga pronomen. Denna studie undersöker samtliga demonstrativors deiktiska betydelse, pragmatiska användning och syntaktiska funktion i gawri samt i ett jämförelsesampel med fyra indoariska språk. Syftet är att upptäcka eventuella skillnader i referens till tillgängliga och otillgängliga entiteter, samt huruvida den osynliga demonstrativan är tillämpbar i en exoforisk (situationell) kontext. En modifierad version av Wilkins (1999) demonstrative questionnaire användes för att elicitera data från sju talare. Resultatet visar att gawris osynliga demonstrativa är funktionellt exoforisk vid åtminstone två diskreta avstånd från den deiktiska mittpunkten, medan den är begränsad till tillgängliga referenter i andra HKIA-språk. En omanalys av gawris demonstrativsystem föreslås, vilken reducerar dess termer till två inom var och en av parametrarna avstånd och synlighet. / Language contact and relatedness in the Hindukush Region, Swedish Research Council, Project number: 421-2014-631

Hindukush Indo-Aryan (HKIA) is a disputed subgroup of Indo-Aryan languages spoken within a linguistically diverse area stretching from northeastern Afghanistan, across northern Pakistan to northwestern India, principally covering the mountainous region of Hindukush–Karakoram–Western Himalaya. A noteworthy feature of some of these languages is a three-way demonstrative system, or three deictic terms used by speakers to direct one another’s attention to referents at different distances in their environment. It has been suggested that the distinguishing feature of one such demonstrative in HKIA is its referents’ remote distance from the interlocutors, or their absence from the environment altogether. The purpose of this study is two-fold: first, it is to more closely examine the demonstrative systems of a sample of HKIA languages on the basis of fieldwork data; secondly, it is to compare the data to previous accounts of the systems, as well as to the demonstrative systems of other languages spoken in the region. The results provide evidence that two demonstratives in HKIA are distance-contrastive, and one is invisibility-contrastive vis-à-vis the other two. Such a three-term system is moreover shown to be present in languages of the area that span across three other genealogical families, which suggests that the feature may be areally influenced. / Hindukush-indoariska (HKIA) är en omtvistad grupp av indoariska språk som talas i ett språkrikt område från nordöstra Afghanistan, genom norra Pakistan till nordvästra Indien, vilket främst täcker Hindukush-, Karakoram- och västra Himalaya-bergen. Ett anmärkningsvärt drag i ett antal sådana språk är demonstrativsystem med tre nivåer, eller tre deiktiska termer som talare använder för att rikta varandras uppmärksamhet åt referenter vid olika avstånd i deras omgivning. Det har föreslagits att det utmärkande draget för en av HKIA-språkens sådana demonstrativor är det stora avståndet mellan dess referenter och talarna, eller rentav referenternas frånvaro från omgivningen. Syftet med denna studie är dubbelt: i första hand att närmre undersöka demonstrativsystemen hos ett urval av HKIA-språken på basis av fältdata; i andra hand att jämföra dessa data med tidigare beskrivningar av systemen, samt med demonstrativsystem i andra språk som talas i regionen. Resultatet ger bevis för att två demonstrativor i HKIA är avståndskontrastiva, och att en kontrasterar osynlighet från de andra två. Det påvisas dessutom att ett likadant tredelat system finns i språk som talas i området från tre andra genealogiska familjer, vilket tyder på att draget kan vara arealt signifikant. / Language contact and relatedness in the Hindukush Region, Swedish Research Council, Project number: 421-2014-631

This thesis presents a study of the phonological and morphosyntactic characteristics of Kalkoti, an understudied Indo-Aryan language of northern Pakistan. Kalkoti belongs to the Shina group of Indo-Aryan languages, but shows heavy influence from the Kohistani language Gawri, including the development of a complex tone system. The data used for the study were mostly collected in Pakistan in 2006 and 2015 as part of other projects, but a small amount of new data was collected as part of this study. Some notable results concern the behavior of the tone system as well as the heavily reduced nominal and verbal morphology. The ergative and genitive cases of nouns have become formally identical, and perfective verbs have by and large lost agreement, both of which set Kalkoti apart from its Shina relatives as well as from Gawri. / Denna uppsats presenterar en studie av fonologiska och morfosyntaktiska drag i kalkoti, ett understuderat indoariskt språk från norra Pakistan. Kalkoti tillhör shina-gruppen inom de indoariska språken, men uppvisar stor påverkan från kohistanispråket gawri. Bland annat har kalkoti utvecklat ett komplext tonsystem likt gawris. Det mesta av datan som använts för studien samlades in i Pakistan år 2006 och 2015 som del av andra projekt, men en liten mängd ny data har samlats in som del av denna studie. Några nämnvärda resultat behandlar tonsystemets beteende, och den kraftigt reducerade substantiv- och verbmorfologin. Ergativ och genitiv-kasus har sammanfallit för substantiv, och de flesta perfektiva verb har förlorat kongruensböjning. Båda dessa fenomen särskiljer kalkoti såväl från närbesläktade shinaspråk som från gawri.

The present study investigates discourse markers in Dardic languages (Indo-Aryan; Pakistan), focusing on the discourse markers ba and ta in Palula in comparison with other languages of the region, particularly Dameli in which two markers with the same form and similar functions have been observed. The results showed that Palula ba functions as a topic-marker, in addition to other functions, whereas ta only signals subsequence, except in an adversative construction ta... ba. In Dameli, both ba and ta function as topic-markers, in addition to other functions such as ta marking subsequence, and the ta... ba construction functions similarly to Palula. Interestingly, Kalasha and Gawri showed some similarities, as both have a topic-marker surfacing as ta and tä respectively, which can be used in the adversative constructions ta... o and tä... i respectively, both of which have another marker as the second element. No other language in the sample was found to have a construction similar to the ta... ba construction nor a marker similar in form and function to ba, but all have a subsequence marker resembling ta. These results indicated that the Palula markers ba and ta are part of an areal phenomenon encompassing at least the Chitral, Panjkora and Swat valleys, where Palula originally only had the Shina subsequence marker and later adapted the Dameli system into the language. / Denna studie undersöker diskursmarkörer i dardiska språk (indoariska; Pakistan) med fokus på diskursmarkörer ba och ta i palula i jämförelse med andra språk i regionen, i synnerhet dameli i vilket två markörer med samma form och liknande funktion har observerats. Resultaten visade att palula ba fungerar som topikmarkör, tillsammans med andra funktioner, medan ta enbart signalerar subsekvens, förutom i den adversativa konstruktionen ta... ba. I dameli fungerar både ba och ta som topikmarkörer, tillsammans med andra funktioner så som att ta markerar subsekvens, och konstruktionen ta... ba fungerar i likhet med palula. Av intresse är att kalasha och gawri uppvisade en del likheter, så som att båda har topikmarkörer i form av respektive ta och tä, vilka kan användas i språkens respektive adversativa konstruktioner ta... o och tä... i, varav båda använder en annan markör för det andra elementet. Inget annat språk i urvalet observerades ha en konstruktion lik ta... ba eller en markör lik ba i form och funktion, men alla har en subsekvensmarkör lik ta. Dessa resultat indikerar att palulas markörer ba och ta är en del av ett arealt fenomen som innefattar åtminstone dalgångarna Chitral, Panjkora och Swat, och att palula ursprungligen enbart hade shinas subsekvensmarkör och därefter integrerade damelis system in i språket.