Submitted by Luiz Krempel (luiz.krempel@gmail.com) on 2014-12-30T16:05:55Z No. of bitstreams: 1 Complexidade, excesso de opcoes e paralisia decisoria.pdf: 3586347 bytes, checksum: 9c1745dac482c840d8360ca3e404ba0a (MD5) / Approved for entry into archive by Renata de Souza Nascimento (renata.souza@fgv.br) on 2014-12-30T17:52:39Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Complexidade, excesso de opcoes e paralisia decisoria.pdf: 3586347 bytes, checksum: 9c1745dac482c840d8360ca3e404ba0a (MD5) / Made available in DSpace on 2015-01-05T11:29:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Complexidade, excesso de opcoes e paralisia decisoria.pdf: 3586347 bytes, checksum: 9c1745dac482c840d8360ca3e404ba0a (MD5) Previous issue date: 2014-11-25 / This dissertation studies the choice overload hypothesis, also known as overchoice, associated with information overload. This hypothesis has been addressed and discussed by researchers such as O’Donoghue and Rabin (1998), Iyengar and Lepper (2000), Schwartz (2002), Iyengar, Jiang and Huberman (2003) and Gourville and Soman (2005), but never regarding the Brazilian investment products industry. Through empirical research, we simulated the decision points of ordinary Brazilian investors over different proposed scenarios, with changes in numbers of options and quantity of disposable information. In line with the researches above-cited, results have shown the real possibility of such an effect, even though prior conjectures have been countered and larger trials need to be conducted. In this study, when the offer comes down to just one fund, even though clearly better than the initial scenario, still a very high rate of 32% investors decide to procrastinate their decisions, i.e. the extreme opposite of choice overload did not present as an effective solution. Two other almost identical offerings were proposed, with five investment fund alternatives and expected risk and return information displayed to each of them. However, in one offer there was a link to a sheet with additional information for each investment fund. Even with the option to ignore them, just by showing the link the "procrastination rate" increased from 16% to 28%, a result directly related to regret aversion. Previous studies show that there are high chances that this procrastination lasts forever. / Esta dissertação busca investigar a hipótese de sobrecarga de opções, denominada em inglês como choice overload, associada ao aumento de complexidade e da quantidade de informações disponíveis, ou information overload, abordada e discutida por pesquisadores como O’Donoghue e Rabin (1998), Iyengar e Lepper (2000), Schwartz (2002), Iyengar, Jiang e Huberman (2003) e Gourville e Soman (2005). Neste trabalho, a investigação será no contexto da indústria de produtos de investimento brasileira. Para isso, através de uma pesquisa empírica, simulamos a decisão de um investidor comum diante de diferentes cenários propostos, com menos ou mais opções e menos ou mais informações. Em linha com as pesquisas citadas, evidências mostraram a importância de se considerar e avaliar esses efeitos, ainda que hipóteses previamente estabelecidas não tenham sido confirmadas e experimentos mais amplos precisem ser realizados. Neste estudo, quando a oferta se resume a apenas um fundo de investimento, mesmo que claramente melhor do que o cenário inicial, um alto índice de 32% ainda decide procrastinar a decisão, ou seja, apresentar apenas uma opção, o extremo oposto de choice overload, não se apresentou como uma solução eficaz. Também foram propostos outros dois cenários, ambos quase idênticos, com cinco alternativas de fundos de investimento e informações de retorno esperado e risco para cada um deles. No entanto, um desses dois cenários disponibilizava hyperlinks direcionando para lâminas com informações adicionais para cada fundo de investimento. Mesmo com a opção de ignorá-las, a sua apresentação fez com que o índice de procrastinação aumentasse de 16% para 28%, resultado diretamente relacionado a regret aversion. Estudos anteriores mostram que há altas chances de que essa procrastinação se perpetue.

Submitted by Paulo Junior (paulo.jr@fgv.br) on 2010-12-13T21:15:39Z No. of bitstreams: 1 Carla Winter.pdf: 1507257 bytes, checksum: 938194a6dc53572559e3bd377245140d (MD5) / Approved for entry into archive by Paulo Junior(paulo.jr@fgv.br) on 2010-12-13T21:15:59Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Carla Winter.pdf: 1507257 bytes, checksum: 938194a6dc53572559e3bd377245140d (MD5) / Made available in DSpace on 2010-12-16T17:40:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Carla Winter.pdf: 1507257 bytes, checksum: 938194a6dc53572559e3bd377245140d (MD5) Previous issue date: 2010-03-26 / Within the literature of Consumer Behavior and Decision Theory there is a considerable body of theory that analyzes negative feelings and negative reactions in the decision making process, concerning high and low involvement products. Several phenomena are identified as negative in the process, such as Consumer Confusion, which comprises three dimensions: i) too much similar information about products, ii) a lot of information about different products and iii) false and ambiguous information. This phenomenon, however, seems to be moderated by a set of variables, such as Involvement, Experience and Time Constraints (moderating the relationship between Consumer Confusion and Purchase Intention). This was identified through in-depth interviews. The results of the interviews enabled the identification of moderating variables, as well as the existence of the phenomenon and its relation to the Purchase Intention. In the second phase of the research, it is assumed that individuals with low Involvement and Time Constraints have a greater propensity to confusion. In Study 2, Involvement and Time Constraint were used as moderators, both manipulated by instruction, and the dependent variables were Purchase Intention and Consumer Confusion. The results of Study 2 allowed the reseracher to infer that there are, indeed, significant differences between the groups, when analyzing the variable Consumer Confusion, but in most groups the Purchase Intention was not significantly different. In Study 3, Experience (strong and weak) and Consumer Confusion were manipulated and the dependent variable was Purchase Intention. The results of Study 3 also allowed to infer that there are significant differences between groups referring to Purchase Intention, when considered low or high confusion as well as strong or weak Experience. In the last phase of the research, consumer strategies for dealing with the phenomenon were the focus of the study. Such strategies often mediate subsequent behavior, for instance, purchase itself. In Study 4, Consumer Confusion was manipulated in two of its dimensions: overload and similarity. It was possible to identifie the preponderance of two strategies: search for additional information and postponement of the purchase decision. / Dentro da literatura de Comportamento do Consumidor e Teoria da Decisão existe considerável corpo teórico que analisa sentimentos negativos e reações adversas no processo decisório de compras de produtos de alto e baixo envolvimento. Vários fenômenos são identificados como negativos no processo, principalmente a Confusão do Consumidor, que compreende três dimensões: i) muitas informações similares sobre produtos, ii) muitas informações sobre diferentes produtos e iii) informações falsas e ambíguas. Tal fenômeno, no entanto, parece ser moderado por um conjunto de variáveis, como o Envolvimento, a Experiência e a Restrição de Tempo (moderadoras da relação entre Confusão do Consumidor e Intenção de Compra). Este fato foi identificado através de entrevistas em profundidade. Os resultados das entrevistas permitiram identificar as variáveis moderadoras, assim como a existência do fenômeno e sua relação com a decisão final de compra. Na segunda fase da pesquisa, supõe-se que indivíduos com baixo Envolvimento e Restrição de Tempo possuam uma propensão maior à confusão. No Estudo 2 foram utilizados como moderadores o Envolvimento e a Restrição de Tempo, ambos manipulados por instrução, sendo as variáveis dependentes a Intenção de Compra e a Confusão do Consumidor. Os resultados do Estudo 2 permitiram inferir que existem diferenças significativas entre os grupos, quando analisada a variável Confusão do Consumidor, mas, em alguns grupos, a Intenção de Compra não era significativamente diferente. No Estudo 3 foram manipuladas a Experiência (forte e fraca) e a Confusão do Consumidor, sendo a variável dependente a Intenção de Compra. Os resultados do Estudo 3 também permitiram inferir que existem diferenças significativas entre os grupos na Intenção de compra, quando consideradas baixa ou alta confusão, assim como Experiência forte ou fraca. Na última fase da pesquisa foram destacadas as estratégias dos consumidores para lidar com o fenômeno Confusão do Consumidor. Tais estratégias, muitas vezes, são mediadoras de comportamentos posteriores, como a compra do produto. No Estudo 4 manipulou-se a Confusão do Consumidor em duas de suas dimensões. Foi possível destacar a preponderância da estratégia por busca de informações e postergação da decisão, quando o consumidor se depara com situações confusas.

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.