Det första steget, i en produktiv kompetensförsörjning, är att attrahera arbetskraften. För att lyckas med detta är det fördelaktigt om en organisation bearbetar sitt arbetsgivarvarumärke. Detta arbetsgivarvarumärke ger ett löfte om upplevelsen av anställningen till potentiella kandidater. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sex olika civilingenjörsstudenter uppfattar attraktionskraft och vilka faktorer som är betydelsefulla. En organisation valdes ut, där civilingenjörer tillhör målgruppen, och där attraktivitet studerades från tre rekryterares perspektiv. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ metod samt med en hermeneutisk och abduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades därefter tematiskt och kodades företrädesvis med en data-driven kodning. Examensarbetets resultat visar att det finns ett antal faktorer som har betydelse för attraktionskraften hos ett företag. De faktorer som ökar attraktiviteten enligt de intervjuade civilingenjörsstudenterna är: Varumärke, Image och Arbets- och företagsprofil. Företagets miljö bedömdes vara viktigt men inte avgörande. Den faktor som inte var viktig för attraktiviteten var Kompensation, i form av ekonomisk ersättning. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan studenternas och rekryterarnas uppfattning av attraktivitet gällande faktorer såsom arbetsprofil och image. Ett antal utvecklingsområden hos företagets arbete med att attrahera ny arbetskraft presenteras, till exempel: exponering av varumärke och hantering av image och företagsrykte. / Attracting a talented workforce is the key element of keeping the supply of skills as efficient as possible. To succeed in this effort an organization should work actively with its employer brand. The purpose of this bachelor thesis is to investigate how six different civil engineering students perceives attractiveness and which factors are of greatest importance. An organization was selected and attractiveness is studied from the perspective of three recruiters. The study was conducted with a qualitative method and with a hermeneutic and abductive approach – the collected data was then interpreted thematically. The results of the study show that there are a number of factors that are important for the attractiveness of an organisation. The factors that increased the perceived attractiveness according to the students were: Brand, Image and Work and Company profile. The company’s environment was considered important but not crucial. Financial compensation was not important for the attractiveness. The results also show that there are differences between the students and the recruiters’ perceptions of attractiveness, regarding factors such as work profile and image. Development areas in the company’s work with attracting talented workforce are presented, such as: brand exposure and management of image.

This bachelor's thesis examines the information-seeking behavior of Swedish engineering students. In comparison with research conducted on professional engineers there is little known about engineering students. The previous research is limited in providing an in-depth understanding of the information-seeking behavior of engineering students. Therefore, this thesis aims to explore the information-seeking activities and factors influencing the activity of choice. A qualitative research approach was applied, and semi-structured interviews were conducted with five students to capture the students’ thoughts and self-perceived experiences. The empirical data was analysed using ‘a non-linear model on information seeking behavior model’ originally created by Foster (2004) later modified by Foster & Urquhart (2012). The model consists of the five broad concepts of Opening, Orientation, Consolidation, Intrinsic Context, and Extrinsic Context. The findings show a rather homogeneous group of engineering students when it comes to information-seeking activities consisting of keyword searching, networking and selective browsing. The influencing factors, however, differ between the students but are summarized in knowledge, affect, motivation, project, time, physical location, and resource access. The findings are consistent with previous research showing that engineering students access information in a fast and effective way due to time constraints with sources that require the least effort, but not at the expense of credibility of the source and quality of the information. Furthermore, the findings are discussed and linked to user education in university libraries.

För att lyckas med omställningen till ett mer hållbart samhälle behövs en kombination av kompetenser och förmågor hos framtidens civilingenjörer. Världsledare och forskare har pekat ut kreativitet som avgörande för att kunna hantera och lösa de komplexa problem mänskligheten står inför. Civilingenjörsutbildningar har som mål att utbilda studenterna till att bli kreativa problemlösare, men flera forskare inom kreativitet hävdar att kopplingen mellan kreativitet och ingenjörsutbildningar är bristfällig. En del av kritiken handlar om att studenter i för stor utsträckning inte tränas i att lösa vagt definierade problem som kräver kreativt tänkande. Oavsett vilket fokus som läggs på att främja kreativitet under utbildningen, kommer det finnas yttre hämmande faktorer som inte går att undkomma inom utbildningsmiljön. Det finns därför unika förutsättningar att främja kreativitet utanför utbildningsmiljön och fylla en kompletterande funktion genom ett kreativt utbyte mellan studenter och näringsliv. I en kreativitetstävling initierad av Skogsindustrierna fick studentgrupper i uppgift att komma på vad morgondagens innovation från skogsindustrin är. Med utgångspunkt i kreativitetsteori genomfördes en tematisk analys av insamlade enkätdata från nio kreativitetstävlingar. Resultaten visade att en kreativitetstävling kan bidra till att främja kreativitet hos civilingenjörsstudenter, men enbart under rätt förutsättningar. En grundförutsättning är att en kognitiv brygga skapas mellan studentens kunskaper och området för skogsindustrin. Ett annat exempel är att studenten själv ska identifiera problemet för att få en hög nivå av inre motivation. / To succeed in the transition towards a more sustainable society, a combination of skills and abilities is needed among the engineers of the future. World leaders and researchers have identified creativity as crucial skill to solve the complex issues facing humanity. Engineering education aims to educate students to become creative problem solvers, but several creativity researchers argue that the link between creativity and engineering education is flawed. Part of the criticism is that students are often not trained to solve vaguely defined problems that require creative thinking. No matter the focus on promoting creativity in education, there will be external inhibiting factors that cannot be completely removed within the educational environment. There are therefore unique opportunities for parties outside the educational environment to play a role in promoting creativity in other contexts, such as student-industry collaborations. In a creativity contest initiated by the Swedish Forest Industries Federation, groups of students were asked to identify tomorrow's innovation from the forest industry. Based on creativity theory, a thematic analysis was carried out on the survey data collected from nine creativity contests. The results showed that a creativity contest can help promoting creativity among engineering students, but only under certain conditions. One essential condition is that a cognitive bridge is created between the student's knowledge and the field of forestry. Another example is that the students must identify the problem themselves to achieve a high level of internal motivation.