The increase of global average temperature depends linearly on the amount of carbon dioxide that is accumulating in the atmosphere. Consequently, the determination of a temperature target that should not be exceeded, corresponds to an amount of carbon dioxide that can still be emitted. This is referred to as a carbon budget. With the Paris Agreement, a global commitment to such a target exists. The signatories have pledged to hold “the increase in global average temperature to well below 2°C […] and to pursue efforts to limit the temperature increase to 1.5°C”. Although the wording leaves room for interpretation, the Paris Agreement can hence be translated into a remaining global carbon budget. The distribution of this budget amongst countries can be a way to close the gap between the committed target and Nationally Determined Contributions, which are submitted by each country but currently expected to lead to a warming of more than 2°C. Taking the concept of national carbon budgets further and sharing them out on a smaller scale can support municipalities in framing their mitigation targets and planning measures accordingly. In this regard, the aim of this thesis was to calculate a Paris-compliant carbon budget for the city of Rostock, Germany. This was done by sharing out the remaining global carbon budget amongst countries based on the notion of ‘common but differentiated responsibilities and respective capabilities’, which is part of the Paris Agreement. To reflect on this notion two different country classifications were applied which resulted in carbon budgets for Germany of 4 450 and 6 200 MtCO2 respectively up from 1st January 2021. For a share between German municipalities, the grandfathering principle was applied. It allocates a budget to a municipality depending on the proportion in national emissions. An inventory, which was prepared for this purpose, revealed that Rostock’s territorial emissions accounted for 0.12% of all-German emissions in 2017. Based on this share, Rostock would receive a budget of 5 500 to 7 600 ktCO2 up from 2021, depending on the country classification. The thesis found further that current mitigation targets were falling short of complying with the Paris Agreement. Currently, both Germany and Rostock are basing their efforts on budgets two to three times larger than what can be considered a fair contribution.

Global uppvärmning och klimatförändringar har enat världens länder och det arbetas hårt för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 °C. I EU har man satt som mål att vara klimatneutrala senast 2050 och i Sverige satte man ett ambitiöst mål på att uppnå nettonollutsläpp redan till 2045. I och med det satte även bygg- och anläggningsbranschen som mål att vara klimatneutrala till år 2045. För att nå målet måste alla aktörer i branschen ta sitt ansvar och hitta nya mer miljövänliga alternativ och lösningar. Syftet med denna studie var att sammanställa totala mängder och utsläppta koldioxidekvivalent för tio nyckelprodukter och material använda i tillbyggnaden i projektet Nya Krav Himmerfjärdsverket som utfördes av Veidekke Entreprenad AB. Dessutom att identifiera möjliga miljövänligare alternativ till dessa produkter för att till sist undersöka möjligheten av poängtagning i hållbarhetscertifieringen CEEQUAL i avsnitt 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2. Mängddata samlades in från upphandlade avtal, aktuella protokoll samt projektets samordningsmodell. GWP-data som användes som underlag för produkternas utsläpp insamlades från produktspecifika EPD:er. Resultaten fastslog att de produkter som var kopplade till störst utsläpp i projektet var betong, Multicem, betongpålar, armeringsjärn och prefabricerade betongelement. Det konstaterades att utsläppen kopplade till betong kunde minskas med upp till 26,7% genom användning av betong med iblandad flygaska. Utförda utsläppsbesparing i projektet beräknades till 2399 ton CO2e och möjliga utsläppsbesparingar för projektet beräknades till 750 ton CO2e. Jämfört med baseline-utsläpp uppnåddes en reducering på 32%. Totalt uppskattades poängtagning för CEEQUAL i avsnitten 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2 till mellan 66–125 poäng. Slutsatser som drogs ur studien var vikten av att redan från starten av bygg- och anläggningsprojekt börja tänka på miljö- och hållbarhetsfrågor och däribland produkt- och materialval. / Global warming and climate change have united the world. There is ongoing hard work to keep global temperature rise below 2 ° C. In the EU, the goal has been to be climate neutral by 2050 and, in Sweden, an ambitious goal has been set to achieve net-zero emissions by 2045. Because of this, the construction industry has also set a goal of being climate neutral by 2045. To achieve the goal all players in the industry must take their responsibility and find new, more environmentally friendly alternatives and solutions. The purpose of this study was to compile total amounts and emitted carbon dioxide equivalent for ten key products and materials used in the new extension of the Nya Krav Himmerfjärdsverket project carried out by Veidekke Entreprenad AB. Also, to identify more environmentally friendly alternatives to these products. Finally, the study investigated the possibility of scoring in sustainability certification CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2. Quantity data was collected from procured agreements, current protocols, and the project's coordination model. GWP data was used as the basis for product emissions and were collected from product-specific EPDs.The results stated that the products that were linked to the largest emissions in the project were concrete, Multicem, concrete piles, rebar, and prefabricated concrete elements. It was found that emissions linked to concrete could be reduced by up to 26.7% using concrete with fly ash. Emissions savings that had been made in the project were estimated at 2399 tonnes of CO2e and possible emission savings for the project were estimated at 750 tonnes of CO2e. Compared to the baseline emissions, a total reduction of 32% was achieved. In total, scoring for CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2 was estimated at between 66–125 points. Conclusions drawn from the study were the importance of starting to think about environmental and sustainability issues, including product and material choices, right from the start of construction and infrastructure projects.

Countries' long-term climate targets are described by different concepts who, over time, have become increasingly dependent on negative emissions technologies (NETs) in order for the targets to be reached. This thesis is a cross country comparison, examining similarities and differences in the concepts used by seven countries to express their long-term climate targets, focusing on their plans for implementing NETs. The empirical material was collected from interviews with experts from each country. Concepts in long-term climate targets can have various interpretations and there are uncertainties about what emissions that are covered within the different concepts. NETs are crucial for achieving any type of net-zero target however they are in nascent stages, except for forest management, and there are several factors affecting the possibilities to implement NETs. It is important not to focus too much on NETs to comply with the long-term climate targets, NETs should function as a complement to emissions reduction and target the unavoidable emissions. We recommend that countries clarify what emissions are included within their concept, set out specific targets for NETs and lastly put a great effort into clarifying policy instruments related to NETs. / Ländernas långsiktiga klimatmål beskrivs av olika begrepp som är beroende av negativa utsläppstekniker för att målen ska nås. Denna avhandling är en jämförelse mellan sju länder där ländernas likheter och skillnader undersöks genom deras val av begrepp och även deras planer för att implementera tekniker för att nå negativa utsläpp. Det empiriska materialet samlades in från intervjuer med experter från varje land. Begrepp i de långsiktiga klimatmålen kan ha olika tolkningar och det råder osäkerhet om vilka utsläpp som täcks upp inom de olika begreppen. Negativa utsläppstekniker är avgörande för att uppnå alla typer av netto-nollmål men de befinner sig i väldigt tidiga faser av utveckling, förutom skog som redan finns på plats och det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna att implementera negativa utsläppstekniker. Det är viktigt att inte fokusera för mycket på negativa utsläppstekniker för att uppfylla de långsiktiga klimatmålen, de bör fungera som ett komplement till utsläppsminskning och rikta in sig på de oundvikliga utsläppen. Vi rekommenderar att länder klargör vilka utsläpp som ingår i begreppen, fastställer specifika mål för negativa utsläppstekniker och slutligen satsar mycket på att klargöra policyinstrument relaterade till negativa utsläppstekniker.

Svenskarna är ibland de som konsumenterna konsumerar mest nötkött i världen, de äter 26 kg per person och år. Matkonsumtionen generellt står för en tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser, och g. Globalt sett står djuruppfödningen till köttproduktion för 14,5 % av utsläppen av alla växthusgaser. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas vilket bidrar mer till växthuseffekten jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. För att minska de utsläppen kan antalet nötboskap reduceras. SamtidigtMen, å andra sidan bidrar betande djur till öppna landskap och biologisk mångfald,. och Ddet finns marker som inte lämpar sig för odling ochdär betesdjur kan vara det enda sättet att få avkastning, och hur ., men bBlir dock mängden djur på en bestämd areal för stor tar naturen istället skada. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas som vilket bidrar till ökad växthuseffekt jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. Hur stor miljöpåverkanmycket djuruppfödningen påverkar miljön har varierar emellertid beroende medpå vilka metoder som används i jordbruket. Djurfoder har bland annat identifierats som den största utsläppskällan i produktionssystemet. För att minska miljöpåverkan från jordbruket generellt  och nötköttskonsumtionen speciellt kan ny teknik användas som effektiviserar produktionen. Den framtida utmaningen kommer också att vara handla om att säkra mattillgången för hela världens befolkning. Flertalet studier konkluderar med att en förändring av våra matvanor är ett nödvändigt komplement till andra klimatåtgärder, ändå vidtas inga åtgärder för att minska nötköttskonsumtionen i Sverige.. I den här studien har olika intressenter fått svara på hur de ser på nötköttskonsumtionens påverkan på miljön. De intervjuade var ett urval av politiker och intresseorganisationer. De fick också svara på frågor om hur viktigt de anser det vara att minska konsumtion av nötkött, hur man kan gå till väga för att uppnå det, när och hur stor minskningen bör vara samt hur lång tid det kan ta för att uppnå en förändring.   De tillfrågade erkännervar väl införstådda med att djuruppfödningen påverkar klimatet men lyfte också även andra miljöaspekter lyfts fram. Resultatet visar att viljan var stor att minska klimatpåverkan med hjälp av minskad nötköttskonsumtion. De tillfrågade erkänner att djuruppfödningen påverkar klimatet men även andra miljöaspekter lyfts fram. Många av respondenterna uttalade en oro för att den svenska produktionen skulle drabbas om politiska styrmedel infördes. Gällande storleken på reduktionen av nötköttskonsumtionen rådde relativt stor enighet kring en siffra mellanpå 20 tilloch 50 %. När det kom till hur detta kan uppnås gick dock åsikterna isär. Samtliga respondenter förespråkade informativa styrmedel och fortsatt forskning, några kunde tänka sig ekonomiska styrmedel men ingen var villig att införa administrativa styrmedel. Det står klart att konsumtionen av nötkött har en stor miljöpåverkan och att vi måste minska den för att nå klimatmålen. Med information och fortsatt forskning kan normer brytas och konsumtionsmönster förändras i grunden. Om det behövs kraftigare åtgärder kan ekonomiska styrmedel vara nästa steg. Det finns utrymme för en fortsatt nationell produktion av nötkött samtidigt som konsumtionen minskar. Eftersom alla respondenterna var överens om att en minskning av nötköttskonsumtionen är viktig kan konkreta, nationella mål sättas upp och åtgärder vidtas omgående.Till trots för kunskapen om att nötköttsproduktion är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser globalt och att konsumtion måste minska för att vi skall kunna uppfylla klimatmålen. De flesta av respondenterna var intresserade av att jobba för en minskning av nötköttskonsumtion men visade mindre vilja till mer omfattande åtgärder, vilket kan bero på en oro för att förlora medlemmar eller väljare. Miljö och konsumtion är politiska frågor och risken kan vara större att politikerna mister väljare i generationen miliennials eftersom en förändring mot minskad köttkonsumtion generellt redan är igång bland dem. / About one third out of the greenhouse gases produced by the Swedish households come from food consumption, with Sswedes being among the worlds’ larbiggest consumers of beef; consuming roughly, 26 kg per person and year. Beef consumption accounts for approximately 7 % of the Swedish greenhouse gas emissions which is not negligible. While the consumption of beef has been identified in many previous studies to impact the environment negatively,G grazing animals can contribute to a healthy environment by keeping landscapes open, thereby supporting biodiversity. , and there is land more suitable for grazing than for growing crops. However, if the number of animals is too large it will lead to environmental damage., and ruminants contribute to greenhouse gas emissions by producing methane whilst digesting. The magnitude of the environmental impact from agriculture depends on what methods are used, but the cultivation of feed has been identified as the greatest cause of environmental damage in the production system of livestock. New technology could be used to reduce the environmental impacts from agriculture and the consumption of beef. Food security will be a challenge for the future, with the rising global population and changing conditions for agricultural practices in many areas. Several studies have concluded that adapting our diets is necessary to complement other climate mitigation measures. Yet, not much is done to reduce the beef consumption. Thise study was performed by interviewing different stakeholders regarding their views on beef consumption, where the interviewees respondents were a sample of politicians and relevant organization representatives. They were asked about the importance of reducing beef consumption in order to reach environmental targets, and methods ofor doing so; how great the reduction ought to be, as well as within what time perspective we ought to see changes in consumption. The results showed a willingness to change and reduce the beef consumption due to its environmental impacts. The climate effects from livestock were recognised and other environmental aspects were also highlighted. Most respondents were able to quantifypresent a number of how much they believed meat consumption ought to be reduced, with suggestions ranging from 20 to 50 per cent. Furthermore, all the respondents agreed upon using informational policy instruments and continued scientific work to achieve the suggested aims. A few were additionally in favour of implementing economic policy instruments, but none advised administrative policy instruments as an appropriate measure. It is clearDespite the knowledge that the beef consumption has an extensively negative environmental impact and needs to be addressed, and though most respondents expressed willingness to work for a reduction of the consumption they were still hesitant to introduce any vast measures. This could be due to concerns of losing members or votes. Environmental as well as consuming issues are political matters and the risk of losing votes might be greater if not acting as the young adults, millennials, have already initiated a change toward a more plant based diet.

One thing the European Union and Germany have in common is their self-imposed role as forerunners in the field of climate policy. Therefore, this thesis explores whether this may be all the two have in common in this area, or whether they are pursuing the same objectives. For this purpose, a framework based on the theory of differentiated integration has been created to examine the extent to which German climate targets harmonize with those defined by the EU. Over a period from 2009 until the acceptance of the European Green Deal in 2020, I conclude that the German climate policy along its climate targets is, with minor exceptions, increasingly harmonized with the EU guidelines.

As we move towards a low-carbon economy, environmental sustainability drives corporate performance and strategy to a greater extent than a decade ago. Hence, there is a growing importance among actors with long-term ownership interests to recognize climate-related issues in investment decisions. Meanwhile, the real estate and construction industry account for approximately one fifth of the territorial greenhouse gas emissions in Sweden. In endorsement of national and international climate policies, many companies have developed climate strategies and targets focusing on dramatically reducing their carbon footprint within the next couple of years. However, previous research shows that there are significant challenges to reach these goals, which is also confirmed by a focus group discussion that was carried out as a pre-study for this thesis. A literature review shows that life-cycle cost analysis (LCCA) and shadow pricing of carbon (SPoC), are two tools that can support increased decarbonization and thus reduce negative climate impact from construction corporations. LCCA aims to take into account investments from a life-cycle perspective, which in combination with SPoC can facilitate identification of decisions that are the most beneficial from both an economic and environmental perspective. However, there is currently a research gap on how these tools are used in a Swedish context. Therefore, the aim of this study is to investigate how these tools, as innovative means for more climate oriented decision-making, are used in the Swedish context. By applying a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with ten of the leading companies in the real estate sector, this study complements previous research through more in-depth insights into decision-makers’ attitude towards these tools. The research design is inspired by the Technology Acceptance Model, which is a theoretical framework that suggests a positive attitude towards perceived usefulness and ease of use as fundamental variables for an innovation to be applied in practice. The results of the study show a generally positive attitude among the surveyed companies, both in terms of usefulness and ease of use of these tools. Through the theoretical framework, it is shown that there is a high level of user acceptance within the Swedish real estate sector, which is also confirmed by the current degree of implementation. All surveyed companies use some type of LCCA, with some difference in terminology, while eight out of ten companies use some type of SPoC or intend to implement it within the near future. The study concludes that the use of LCCA and SPoC as support for decision-making in early project stages contribute to achieving corporate climate targets, and constitute support for decision-makers in dialogue with both internal and external stakeholders. In light of this conclusion, there is a probability that this may become a new industry standard, which may affect property valuation principles, rental levels and financing conditions in the longer term. / Under det senaste decenniet har klimatrelaterade frågor blivit en allt mer central del av fastighetsägares investeringsstrategier, där framförallt bolag med långsiktiga ägarintressen inser betydelsen av att bidra till en hållbar utveckling. Samtidigt står fastighets- och byggbranschen för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. För att stödja nationella och internationella klimatdirektiv har många fastighetsägare tagit fram klimatmål- och strategier som syftar till att kraftigt reducera sitt koldioxidavtryck inom de närmaste åren. Tidigare forskning visar dock att det föreligger betydande utmaningar för att nå dessa mål, vilket även bekräftas av en fokusgruppsdiskussion som genomfördes som en förstudie till denna rapport.  En litteraturgranskning visar att livscykelkostnadsanalys (LCCA) och skuggpris på koldioxid (SPoC) är två verktyg som kan effektivisera koldioxidreducering, för att minska negativ klimatpåverkan från bygg- och fastighetsbolag. LCCA syftar till att ta hänsyn till investeringar ur ett livscykelperspektiv, vilket i kombination med SPoC kan underlätta identifiering av beslut som är fördelaktiga ur både ett ekonomiskt- och klimatperspektiv. Däremot saknas det idag forskning kring hur dessa verktyg används inom den svenska fastighetssektorn. Denna studie syftar därför till att undersöka hur LCCA och SPoC används som beslutsunderlag inom den kommersiella fastighetssektorn, och hur de kan användas för att proaktivt minska klimatavtrycket i projekt. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer med tio av de ledande fastighetsägarna inom sektorn, kompletterar denna studie tidigare forskning genom mer djupgående insikter kring branschens inställning till dessa verktyg. Studien är baserad på en vedertagen modell för användaracceptans, där användbarhet och användarvänlighet är centrala aspekter för att en innovativ modell eller ett nytt verktyg ska tillämpas i praktiken.  Studiens resultat visar på en generellt positiv inställning hos tillfrågade företag, både avseende användbarhet och användarvänlighet av dessa verktyg. Med stöd av studiens teoretiska ramverk visar detta på en hög användaracceptans inom den svenska fastighetssektorn, vilket även bekräftas av nuvarande implementeringsgrad. Samtliga tillfrågade företag använder någon typ av LCCA, med viss skillnad i terminologi, medan åtta av tio företag använder någon typ av SPoC eller avser att införa detta inom en snar framtid. Studien konkluderar även att användningen av LCCA och SPoC som stöd för beslutsfattande i tidiga projektskeden bidrar till att uppnå fastighetsägares klimatmål, och utgör stöd för beslutsfattare i dialog med både interna och externa intressenter. Mot bakgrund av denna slutsats är det sannolikt att detta kan bli en ny branschstandard, vilket kan komma att påverka fastighetsvärderingsprinciper, hyresnivåer samt finansieringsvillkor på sikt.