<p>Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.</p>

<p>Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-</p><p>problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ”träffar”.</p><p>Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ”intrinsic features”</p><p>(gränssnittsegenskaper). Empiriska metoder observerar istället ”payoff features”, för att kunna identifiera användbarhetsproblem och sedan relatera dessa till bristande gränssnitts-egenskaper. Frågeställningen är om analytiska- respektive empiriska metoder utpekar samma bristande ”intrinsic feature” vid identifiering av en ”träff”. Utvärdering av verktyget med respektive utvärderingsmetod har genomförts. Under användartesterna påträffades endast ett fåtal användbarhetsproblem, vilket har medfört att ett litet antal ”träffar” identifierats för att kunna ge svar på frågeställningen. Det finns dock indikationer på en oklar korrespondens mellan metoderna.</p>

<p>Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrådar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan på till exempel precisionsbedömningar gällande avstånd i både virtuella och verkliga miljöer.</p><p>Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utsträckning. Två av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar två virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna ställs mot varandra i en undersökning gällande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avståndsbedömningar mellan och på olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gäller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig. Däremot föreligger ingen signifikant skillnad vad gäller precisionsbedömningar mellan de båda virtuella presentationsteknikerna Desktop och CUBE.</p>

<p>This study investigates the effects of traumatic experiences on emotional content of dreams. The theoretical framework of the present study is both the threat simulation theory and Hartmann’s theory of dreams as a mechanism for handling emotions after traumatic events. Both theories predict an increase in negative emotions after trauma but assign a different function for this increase. The subjects in this study (N = 16) were regularly writing dream diaries which after the 9/11 attack gave the researchers an unique opportunity to study the exact impact of events on dream content. Each subject’s ten last dreams before 9/11, and ten first dreams after 9/11, were analysed according to the emotional content. The results showed no significant differences in the number or tone of emotions in the before dreams compared to the after dreams. Possibly because none of the subjects experienced the event first hand.</p>

<p>Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.</p>

<p>Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt). Efter det kan konkreta ord, till skillnad från abstrakta ord, lättare kodas dubbelt och därför är de bättre återkallade till minnet än abstrakta ord. De tidigare studier som gjorts har enbart varit på visuella stimuli. För detta arbete var det därför intressant att se om samma resultat skulle kunna fås med auditiva stimuli. Hypotesen blev då följande: Auditiv ickeverbal information återkallas bättre till minnet än vad auditiv konkret verbal information görs. Vidare återkallas auditiv konkret verbal information i sin tur bättre än auditiv abstrakt verbal information. Hypotesens riktighet undersöktes med hjälp av ett minnesexperiment. Det resultat som erhölls kunde varken stödja eller motbevisa hypotesen.</p>

<p>Hur påverkas effektiviteten när olika typer av presentationssätt används för att presentera tredimensionell ursprungsdata i ett tvådimensionellt gränssnitt? För att undersöka detta har tre typer av presentationssätt använts i en kvantitativ undersökning. Presentationssättet skiljer sig på hur höjden beskrivs för ett objekt. Där den första presentationstypen som tas upp i rapporten använder sig av djupledtrådar. Den andra typen är abstrakta objekt, den tredje och sista använder sig av siffror för att beskriva höjden.</p><p>Resultaten som framkom i studien pekar på att det finns skillnader mellan de olika typerna av presentationssätt. Den effektivaste presentationstypen är den som använder djupledtrådar för att presentera höjden.</p>

<p>Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.</p>

<p>Denna rapport undersöker huruvida barns förmåga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlättas med hjälp av en konkret matematisk modell (en modell som varken använder sig av siffror eller matematiska tecken) jämfört med det vanliga abstrakta matematiska språket. De två olika betingelserna är implementerade i två olika datorspel. Studien behandlar även om något kön gynnas mer än det andra vid användandet av de två olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lär sig att överföra kunskap bättre om de använt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades däremot, dock gynnades killarna istället för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid användning av de två olika datorspelen.</p>

<p>Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer. De 8-åriga barnen mindes signifikant fler detaljer än de 5-åriga barnen. Det uppvisades inte några signifikanta skillnader mellan hågkomst med hjälp av mentala bilder eller verbala satser. Det fanns heller inte någon signifikant interaktion mellen ålder och intervjuteknik.</p>