Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn. Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag. Efter att kodningen genomförts gjordes ett reliabilitetstest där 30 redan undersökta kommentarer analyserades en gång till för att stärka resultatets validitet. Huvudresultatet visar att det 2011 pågår en mer aktiv diskussion mellan de som kommenterar och att kvinnorna har tagit mer plats i kommentarsfälten än tidigare. Detta kan ha sin förklaring i att det är mer lättillgängligt att kommentera via ett Facebook-konto förutsatt att man redan har ett registrerat konto. Språkbruket är i princip det samma båda åren, men kommentarerna har blivit längre och mer sakliga. / This study compares reader comments on articles displayed on Aftonbladet.se, in terms of content and language. Between these years the system for commenting on Aftonbladet.se has changed from a registration, when the user could choose their own alias, to commenting using their already existing Facebook-account with the user’s real name. This study answers the question how and if the reader comments change when the option of being anonymous disappears. This study analyses readers’ comments of two articles every day during two weeks, October 14th to October 20th 2010 and 2011, with a total of 14 articles each year. The selection of articles was based on the articles placement in the printed newspaper Aftonbladet the same day. 1452 comments have been studied through 28 variables. Some of the most important variables were; whether the comment is critical, whether the comment answers another comment and if it contains spelling mistakes. In order to strengthen the validity of the study a test of the reliability was made and 30 comments were re-analysed one more time. The main results of the study indicates that the debate was more active between the users in 2011 than in 2010 and that women to a higher extent started to take place in the commenting area. These results are probably an effect of using the Facebook account for commenting, which is accessible and easy to use.

The main purpose of this study has been to explore and determine how the journalistic work was used by internet users to start and keep a discussion on the internet going. We started in the aftermath of a local arson in a town of Sweden, where a discussion on the internet forum Flashback and the local newspapers commentary fields was raised. We have used these discussions to study what part the journalistic work play in these events. To do that we used a critical discourse analysis and a rhetoric analysis to investigate how these discussions use news articles to make their point. We divided the comments into four different categories, which are comments about understandings of the event, comments that talked about the matters of fact, criticism pointed at the newspaper and comments that identify the offenders. The result of the analysis shows that both forums use journalistic work as facts in their discussions. Both also use earlier articles that were written before the arson, to make their point in the discussion.