PRESENTATION DES METHODES DE SIMULATIONS NUMERIQUES DES PHENOMENES DE TRANSPORT ET D'EMISSION RADIATIVE DES DISPOSITIFS COMPORTANT UN NOMBRE QUELCONQUE D'HETEROJONCTION. ETUDE DES DIODES ELECTROLUMINESCENTES A SIMPLE HETEROJONCTION ET A DOUBLE HETEROJONCTION. ANALYSE DE L'INFLUENCE DES PARAMETRES GEOMETRIQUES ET TECHNOLOGIQUES. ANALYSE DES COMPORTEMENTS DES DISPOSITIFS LIES AUX PROPRIETES DES MATERIAUX: ICI ON S'INTERESSE A GAAS-GA::(1-X)ALXAS. ANALYSE DE FACON APPROFONDIE DES PHENOMENES D'ELECTROLUMINESCENCE, QUI SONT LES FONDEMENTS DE TOUTE ETUDE DES PERFORMANCES DES DISPOSITIFS. ETUDE APPROCHEE DES PHENOMENES DE REFLEXION ET REABSORPTION

This thesis explores the differences in UI performance between Jetpack Compose, a modern declarative UI toolkit, and traditional XML in the context of UI design for native Android applications. The aim is to provide developers with insights into the potential tradeoffs associated with each approach, particularly in terms of the end user experience. In order to achieve this, a series of benchmark tests were conducted on two prototype applications: one developed with XML and the other with Jetpack Compose, in order to evaluate the UI performance in various scenarios of real-world use cases. The data collected was subsequently analyzed and discussed, in order to evaluate which UI design approach delivers better performance for the end user. The test results indicate that Jetpack Compose and XML excel at different use cases. Jetpack Compose is demonstrated to have faster app startup time and rendering time for navigation and animation, whereas XML delivers smoother and faster rendering time when scrolling through a layout. Notably, Jetpack Compose has also shown an improvement in UI performance since previous works were conducted. / Den här studien utforskar skillnaden i användargränssnitt-prestanda mellan Jetpack Compose, ett modernt deklarativt användargränssnitt verktyg, och traditionell XML i kontexten av användargränssnitt design för nativa Android applikationer. Syftet är att förse utvecklare med insikter om de potentiella avvägningar som är förknippade med varje tillvägagångssätt, särskilt när det gäller slutanvändarupplevelsen. För att uppnå detta genomfördes en serie prestandatester på två prototyp applikationer: en utvecklad med XML och den andra med Jetpack Compose, för att utvärdera användargränssnitt-prestandan inom olika scenarier av verkliga användningsfall. Den insamlade datan analyserades och diskuterades sedan för att utvärdera vilken användargränssnitt-design metod som levererar bättre prestanda för slutanvändaren. Testresultaten indikerar att Jetpack Compose samt XML presterar bättre vid olika användningsfall. Jetpack Compose har visat sig ha snabbare applikations starttid och renderingstid för navigering och animering, medan XML ger smidigare och snabbare renderingstid vid skrollning genom en layout. Framför allt har Jetpack Compose dessutom visat en förbättring i användargränssnitt-prestanda sedan tidigare arbeten utfördes.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna att använda högnivåspråket Swift utanför iOS i webbläsaren och i Android. Detta för att minska mängden kod som skrivs och därmed minska utvecklingstiden för att skapa applikationer för iOS, webbläsaren samt Android. För att hitta lämpliga verktyg som löser frågeställningen har en undersökning av tidigare arbeten och metoder gjorts. Resultatet från undersökningen ledde till användningen av ramverket Tokamak tillsammans med WebAssembly för att återanvända Swift i webbläsaren och verktyget SwiftKotlin för att återanvända Swift i Android. En applikation med designmönstret Model-View-ViewModel (MVVM) skapades i avsikt att testa återanvändbarheten. Resultatet visade att Tokamak tillsammans med WebAssembly möjliggör återanvändning av ursprungliga koden för iOS-applikationen komplett förutom plattformsspecifika funktioner som lokalt sparande och nätverksanrop. SwiftKotlin möjliggör återanvändning av modellklassen i applikationen med små justeringar, medan vymodell och vyklasserna behöver skrivas manuellt. / The purpose of this work was to study the possibilities of using the high-level language Swift outside of iOS in the browser and on Android. This is to reduce the amount of code written thus reducing development time to create applications for iOS, browser, and Android. To find suitable tools to solve the problem, a study on previous works and methods has been made. The results of the study led to the use of the framework Tokamak together with WebAssembly to reuse Swift in the browser and the tool SwiftKotlin to reuse Swift on Android. An application using the Model-View-ViewModel (MVVM) design pattern was created with the intention of testing reusability. The results showed that Tokamak with WebAssembly made it possible to use all the code from the original iOS application except platform-specific functions such as local saving and network calls. SwiftKotlin made it possible to reuse the model class with some small adjustments while the viewmodel and view classes must be manually written.

Syftet med denna avhandling var att undersöka och utvärdera vilka val utvecklare bör göra vid skapandet av mobila applikationer. Vidare var målet att hitta lämpliga ersättare för Android delen i kursen HI1033 Mobila applikationer och trådlösa nät på Kungliga Tekniska Högskolan. För att åstadkomma detta utvärderades de mest populära plattformsoberoenderamverken på marknaden, Flutter och React, tillsammans med traditionella och nya ’native’ alternativ som Jetpack Compose. Granskningen av mobilapplikationerna inkluderade utvärderingar av utseende, tidsåtgång, komplexitet, dokumentation, stabilitet, kodlängd samt genomförbarhet bland många. Applikationerna utvecklades med dessa i åtanke, men krävdes också att följa de obligatoriska kraven för mobila applikationskursen. Detta för att ge svar på om dessa varianter kunde anpassas i kursen för framtida klasser. Om applikationerna inte kunde följa kursens krav var tillvägagångsättet sannolikt inte ett genomförbart alternativ. Resultaten visade att, tillskillnad från Jetpack Compose är Flutter betydligt svårare och mer komplicerat att implementera. Det har potential, men det saknar komplex funktionalitet till Blåtand-sensorer och mer specifika ’native’ funktioner.  I jämförelsen med Jetpack Compose och traditionell Android utveckling i denna fråga visades det att Jetpack Compose var både enklare och mindre tidskrävande, kortare i kodlängd men även kunde replikeras på utseendet. Därför är Jetpack Compose ett bra alternativ för att bygga ’native’ applikationer samtidigt som det uppfyller kraven för HI1033 Mobila applikationer och trådlösa nät. / The purpose of this thesis was to study and evaluate what choices developers must make when creating mobile applications. Further, the aim is to find a suitable replacement for the Android part of the course in HI1033 Mobile Applications and Wireless Networks at the KTH Royal institute of Technology. To accomplish this, the most popular cross-platform frameworks on the market, Flutter and React, along with traditional and new native alternatives such as Jetpack Compose, were evaluated.  The examination of the mobile applications included evaluations of appearance, time consumption, complexity, stability, and feasibility among many. The applications were developed with this in mind, however, they needed to also follow the mandatory requirements of the mobile application course to provide answers as to whether these variants could be adapted in the course’s future classes. If the applications could not meet the course's requirements, then the approach was likely not a viable one. The results indicated that, unlike Jetpack Compose, Flutter is significantly more difficult and cumbersome to implement. It has potential, but it’s missing complex functionality for Bluetooth sensors and more specifically certain native functionalities. Comparing Jetpack Compose with traditional android development in this question proved that the newer Jetpack Compose was both easier, less time-consuming, and more stable to use. Therefore, Jetpack Compose is a good alternative for building native mobile applications, but also for the future classes in HI1033 Mobile Application and Wireless Networks.

Целью работы является разработка приложения для подбора пары домашним животным. Объектом исследования являются мобильные приложения на базе операционной системы Android. Методы исследования включают: анализ, сравнение и обобщение данных о существующих веб-сервисах по уходу и разведению домашних животных; апробация современных технологий мобильной разработки. Результатом работы является разработанное приложение, включающее в себя серверную часть с автоматической обработкой PDF-файлов и клиентской в виде Android-приложения. / The goal of the work is to develop an application for matching pets. The object of the study is mobile applications based on the Android operating system. Research methods include: analysis, comparison and synthesis of data on existing web services for the care and breeding of pets; testing of modern mobile development technologies. The result of the work is a developed application, which includes a server part with automatic processing of PDF files and a client part in the form of an Android application.

Java is one of the more recent programming languages that in runtime free applications from manual memory management by using automatic Garbage collector (GC) threads. Although, at the cost of stop-the-world pauses that pauses the whole application. Since the initial GC algorithms new collectors has been developed to improve the performance of Java applications. Still, memory related errors occurs and developers struggle to pick the correct GC for each specific case. Since the concept of microservices were established the benefits of using it over a monolith system has been brought to attention but there are still problems to solve, some associated to garbage collectors. In this study the performance of garbage collectors are evaluated and compared in a microservice environment. The measurements were conducted in a Java SpringBoot application using Docker and a docker compose file to simulate a microservice environment. The application outputted log files that were parsed into reports which were used as a basis for the analysis. The tests were conducted both with and without a database connection. Final evaluations show that one GC does not fit all application environments. ZGC and Shenandoah GC was proven to perform very good regarding lowering latency, although not being able to handle the a microservice environment as good as CMS. ZGC were not able to handle the database connection tests at all while CMS performed unexpectedly well. Finally, the study enlightens the importance of balancing between memory and hardware usage when choosing what GC to use for each specific case.

Smartphones have become indispensable in modern life, largely due to the vast array of apps that aim to simplify and enrich our daily experiences. Given the vast number of apps available, it's crucial to have a unique and user-friendly UI to stand out from the crowd. This thesis explores the processes of mobile application UI development, contrasting the traditional declarative programming approach with the Android toolkit Jetpack Compose and the use of a web based low-code tool, FlutterFlow, for cross-platform applications. The goal is to provide valuable insights for those seeking to develop competitive, modern UI. This is achieved by examining the advantages and disadvantages of each approach, focusing on their ability to create non-standard custom components, the scalability of the apps developed, and potential differences in UI responsiveness, animation smoothness, and overall fluidity. To address these questions, a case study was conducted where an application was developed using both approaches. In addition, a qualitative user survey was conducted to assess whether users could discern any difference between the two applications. The findings suggest that while users did not perceive a significant difference, Jetpack Compose outperformed in terms of app scalability and the creation of non-standard custom components. On the other hand, FlutterFlow proved advantageous in implementing standard functionalities and animations, as well as offering a considerably faster development time when only standard components were required. / Smartphones har blivit oumbärliga i det moderna livet, till stor del på grund av det stora utbudet av appar som syftar till att förenkla och berika våra dagliga upplevelser. Med tanke på det stora antalet tillgängliga appar är det avgörande att ha ett unikt och användarvänligt gränssnitt för att sticka ut från mängden. Syftet med denna avhandling är att jämföra processen vid utveckling av användargränssnitt för mobila applikationer, specifikt genom att kontrastera det traditionella tillvägagångssättet med deklarativ programmering med Jetpack Compose och användningen av ett lågkodverktyg, FlutterFlow, för cross-platform applikationer. Avsikten är att erbjuda värdefulla insikter för intressenter som strävar efter att utveckla moderna och konkurrenskraftiga applikationer. Detta mål uppnås genom att förtydliga fördelarna och nackdelarna med vardera tillvägagångssätt, särskilt när det gäller deras flexibilitet i att skapa icke-standard komponenter, skalbarheten hos de utvecklade applikationerna, och potentiella skillnader i responsivitet, smidighet och fluiditet mellan applikationen. För att besvara dessa frågor genomfördes en fallstudie där en applikation utvecklades med båda tillvägagångssätten. Dessutom genomfördes en kvalitativ användarundersökning för att bedöma om användarna kunde upptäcka skillnader mellan de två applikationerna. Resultaten tyder på att medan användarna inte uppfattade någon märkbar skillnad, visade Jetpack Compose vara överlägsen när det gäller applikationens skalbarhet och skapandet av icke-standard komponenter. Däremot uppvisade FlutterFlow en fördel i implementeringen av standard funktionaliteter och animationer, samt erbjuder betydligt snabbare utvecklingstid när applikationen endast kräver standardkomponenter.

Détermination des indices de réfraction extraordinaire et ordinaire et déduction de ces mesures de la densité du nématique et de son paramètre d'ordre, calcule en fonction de la température et pour plusieurs longueurs d'onde. Détermination des angles d'orientation correspondant a un ancrage oblique et homogène des molécules du cristal liquide au voisinage d'une interface.

Le remplacement de la fibre monomode a maintien de polarisation par de la fibre monomode standard dans les gyroscopes a fibre est un véritable enjeu économique. En effet, il permettrait a ces systèmes d'être compétitifs au niveau du coût sur le marche des centrales de navigations inertielles actuellement domine par les gyroscopes laser. Cependant, les problèmes de non réciprocités et d'effondrement du signal provoqués par l'utilisation de ce type de fibre n'ont pas été résolus de façon satisfaisante à ce jour. C'est a ce niveau que l'utilisation de la double conjugaison de phase apparaît comme une solution intéressante. L'objectif de ce travail consistait à valider cette solution d'une part en mettant au point un cristal photoréfractif adapte à cette application et d'autre part en insérant un miroir a double conjugaison de phase dans un gyroscope commercial fonctionnant a 850 mn. Dans un premier temps, nous avons donc etudie un nouveau cristal photorefractif : le titanate de barium calcium (bct) dont l'interet repose sur le fait qu'il ne subit pas de transition de phase de 120\ a 98\ c, contrairement au cristal de titanate de baryum dont il est dérivé. Ce cristal, généralement utilise pour la conjugaison de phase en raison de sa bonne efficacité est en effet détruit si sa température devient inférieure a 10\ c. Notre étude a permis de démontrer les bonnes propriétés photorefractives de ce matériau (coefficients electro-optiques élevés, sensibilité proche infrarouge) et de comprendre les différences de comportement par rapport au titanate de baryum. Dans un second temps, nous avons étudié et optimise un miroir a double conjugaison de phase réalisé avec un cristal de titanate de baryum que nous avons ensuite insere dans un gyromètre a fibre. Ainsi, nous avons pu montrer que le gyrometre a double conjugaison de phase permet de mesurer des rotations et n'introduit pas de non-reciprocités supérieures a la précision du montage que nous avons utilise (200 \/h).

Ce mémoire concerne l'étude de systèmes laser utilisant le cristal de cr3+:lisaf comme milieu amplificateur. Ce dernier posséde une large bande d'émission entre 800 et 1000 nm, ainsi qu'une large bande d'absorption entre 600 et 700 nm. Depuis 1993, des diodes laser de puissance sont disponibles a ces longueurs d'onde (670 nm). Malgre leurs mauvaises qualites spatiales, il est possible, en choisissant correctement les systèmes optiques, de realiser un pompage efficace de ce cristal. Nous avons développé des oscillateurs cr3+:lisaf pompes par diodes et délivrant quelques centaines de mw en regime continu, entre 800 et 900 nm. Nous avons teste differentes configurations de pompage et de cavite, et recueilli des informations sur ce cristal, en particulier sur son efficacite comme materiau laser. Les résultats étant satisfaisants, nous avons teste le fonctionnement de ce laser pour deux régimes impulsionnels différents. Le premier oscillateur impulsionnel réalise nous a permis d'obtenir des impulsions de quelques dizaines de picosecondes, limitées par la transformée de fourier et accordables sur 100 nm. Ces impulsions sont produites par blocage de modes actif a l'aide d'un modulateur acousto-optique. Le deuxieme oscillateur realise, nous a permis d'obtenir des impulsions femtosecondes en utilisant l'effet kerr optique. Ainsi nous avons obtenu des impulsions de 50 fs pour une puissance moyenne de 40 mw. Les caracteristiques obtenues placent cet oscillateur parmi les premiers sur la scene internationale. Les energies produites par ces oscillateurs etant faibles, il est necessaire d'utiliser un amplificateur. Pour optimiser les performances de ce dernier, nous avons développé une simulation theorique permettant de calculer le gain disponible dans le laser, en tenant compte de facteurs limitant tels que l'upconversion ou les effets de l'échauffement du cristal (quenching). Cette modelisation, permet d'evaluer l'influence de divers paramètres, et en particulier du pompage, sur le gain. Sa validite a ete confirme par la realisation d'un oscillateur déclenche délivrant quelques j.