De religiösa institutionernas makt har minskat och människor letar i andra medier för att skapa sig en världsbild och införskaffa sig värden om gott och ont. Ett av dessa medier är film. Film påverkar människors identitetsskapande och konkurrerar i allt högre utsträckning med religiösa institutioner om att förmedla traditioner. I uppsatsen analyseras The Conjuring och The Conjuring 2 ur ett teologiskt perspektiv. Uppsatsen utgår från frågor som berör religionens funktion och gestaltningen av gott och ont. Analysen utgår från Douglas E. Cowans kategorier rörande religionens funktion inom skräckfilm för att göra analysen av religionens funktion i filmerna, samt gestaltningen av kampen mellan gott och ont. Analysen visar att religionens funktion i filmerna tillhör kategorierna rädsla för ändring i den heliga ordningen, rädsla för att dö, dö hemskt och att inte förbli död och rädsla för övernaturlig ondska som är förkroppsligad och internaliserad. Ondskan gestaltas i de okontrollerbara krafter som stör ordningen och förändrar världsbilden. Dessa övernaturliga krafter gestaltas genom andar som är oförmögna att gå vidare. De goda krafterna gestaltas genom de människor som återställer ordningen och frigör andarna. Kampen mellan ont och gott beskrivs vid ett tillfälle som en mobbare som man tillsammans måste stå upp mot. Samtidigt beskrivs det som att människorna hamnar i mitten av kampen och riskerar att där bli besatta av onda andar. Det är om människans själ och kontrollen över människan som de motsatta krafterna kämpar. Det är ett sekulärt samhälle som speglas i filmerna där den institutionella kyrkan är svag men den individuella religiositeten är stark och kan även fungera som ett vapen i kampen mellan gott och ont.

Vi har analyserat två filmsekvenser ur skräckfilmerna The Conuring 2 och IT med en multimodal analys för att undersöka hur de audiovisuella elementen används för att förmedla rädsla. Undersökningen kom fram till att antydandet till hotet skapar en större effekt av en klimax i en skräckfilmsscen. Något vi anser att The Conjuring 2 gjorde bättre med hjälp av en mer dynamisk ljudbild som användes som en starkare berättarkomponent.

Charles W. Chesnutt has long been regarded as one of the most influential African American writers of the 19th-century, and his works have been lauded for their skillful maneuvering of language, audience, and cultural forms. The The Conjure Woman and Other Conjure Tales has often been considered Chesnutt's most influential work and has attracted great interest from readers and scholars alike. Though Chesnutt scholarship often focuses on new ways of reading the works or the effectiveness of the author's subversive techniques, one focus that has been mostly overlooked is the work's ability to challenge racist medical dialogues prevalent throughout the 19th-century. This project uses a lens of conjuring, one of the most powerful and compelling forces in Chesnutt's work, to examine ways that The Conjure Woman and Other Conjure Tales can be read as a subversion of 19th-century medical doctrine. / Master of Arts

The Jaguar Baby vessels belong to a large corpus of Late Classic Maya pictorial ceramics dubbed Codex-style pottery and originating from archaeological sites, such as El Mirador and Nakbe, in the north-central area of Peten, Guatemala, where they were made for a brief period shortly before and/or after the turn of the eighth century AD. Through strategic juxtapositions of images and words, the vessels convey the story of a rain god and a death spirit who, in the darkness between the sun’s setting and dawn, sacrifice an infant, a jaguar, or an infant with jaguar traits on a mountain in the midst of water, as an offering during the conjuring of an elderly deity. New evidence from a fragmentary Codex-style vessel recovered from the site of Calakmul in the southern half of Campeche, Mexico, suggests that the sacrifice is part of a pre-accession ritual serving to endow royal heirs with the ability to conjure, which, in turn, was integral to assuming the throne. / text

This essay aims to explore and answer if the horror movies about exorcism stays true to the historical practices of the ritual. Or if the creators of these films made it all up. But also to see how the ritual has been portrayed in these movies over the years. Therefore I chose to analyse four different movies that is in different historic periods of the horror movie genre. Among these movies is the classic movie that started it all, The Exorcist. The other movies is representing periods that came after, with this essay we can also gather how society sees the rite of exorcism. The essay is going to present the history of the ritual, the various symptoms of possession and the classifications of getting an approved exorcism. We will focus on the roman-catholic tradition of this ritual, mainly because it is the version that the movies take most of their inspiration from.

Accusations and persecution of witchcraft have been embedded in global culture for centuries. For as long as these persecutions have occurred, women have found themselves accused most frequently. Older women with herbal knowledge were often called on to assist with childbirth or termination of pregnancies and this “secret knowledge” often led them to be suspected of supernatural abilities, often of a satanic nature. Intrigued by these wise women who appeared to have mysterious powers and a penchant for arousing the ire of men in the legal, medical, and religious communities, I began to notice their frequent appearance in novels. Does the presence of actual or perceived magic serve to improve the women’s status in their community? I reviewed several examples of YA literature, two picture books, and four Toni Morrison novels to determine if magic, conjuring, and witchcraft were more powerful threats than sexism and racism.