Ausgehend von der politischen Lage und dem Stand der Forschungs- und Lehrtätigkeit an der TH Dresden am Ende des Zweiten Weltkrieges wird der Widerbeginn an dieser Hochschule unter sowjetischer Kommandantur beleuchtet. Als Indikatoren für personelle und wissenschaftliche Kontinuitäten aber ebenso für einschneidende Umbrüche dienen die Karrieren der Bauingenieure Kurt Beyer und Willy Gehler. Beide hoch angesehen auf ihrem jeweiligen Fachgebiet, zeigen sie markante Differenzen in ihren Karrieren. Als Belege dafür werden ihre Biographien und ihr akademischer Werdegang dargestellt und verglichen. Der Fokus liegt dabei auf ihrem politischen Engagement/Nichtengagement insbesondere in der NS-Zeit sowie dessen Bewertung nach 1945.

Ausgehend von der politischen Lage und dem Stand der Forschungs- und Lehrtätigkeit an der TH Dresden am Ende des Zweiten Weltkrieges wird der Widerbeginn an dieser Hochschule unter sowjetischer Kommandantur beleuchtet. Als Indikatoren für personelle und wissenschaftliche Kontinuitäten aber ebenso für einschneidende Umbrüche dienen die Karrieren der Bauingenieure Kurt Beyer und Willy Gehler. Beide hoch angesehen auf ihrem jeweiligen Fachgebiet, zeigen sie markante Differenzen in ihren Karrieren. Als Belege dafür werden ihre Biographien und ihr akademischer Werdegang dargestellt und verglichen. Der Fokus liegt dabei auf ihrem politischen Engagement/Nichtengagement insbesondere in der NS-Zeit sowie dessen Bewertung nach 1945.:Einleitung 2 Gegenstand und Zielstellung der Arbeit 2 Forschungsstand 3 Der Wiederbeginn an der Technischen Hochschule Dresden 1945 6 Ausgangspunkt: Die TH am Ende des Zweiten Weltkrieges 6 Die TH Dresden nach dem 8. Mai 1945 9 Zusammenfassung 16 Kurt Beyer 18 Curriculum vitae Friedrich August Kurt Beyer 18 Kindheit, Studium, Assistenz und Arbeit im Ausland (1881-1919) 18 Kurt Beyer als Dresdner Hochschullehrer und Ingenieur (1919-1945) 21 Kontinuität im neuen System – Kurt Beyer im „Dritten Reich“ 25 Kurt Beyer und der Neubeginn an der TH Dresden nach 1945 28 Resümee 33 Willy Gehler 35 Das Wirken Gehlers bis zu seiner Berufung an die TH Dresden 35 Willy Gehler in der Zeit des Nationalsozialismus 41 Gehler nach 1945: Entlassung und Bemühen um Rehabilitation 49 Der „Persil-Schein“ vom 9. Mai 1946: Gehler ein Antifaschist? 55 Zwei Facetten des unpolitischen Wissenschaftlers? – Der Versuch eines Vergleiches 62 Exkurs: Entnazifizierung von Hochschullehrern in Ost und West 68 Hochschulentnazifizierung in der SBZ 69 Der Umgang mit NSDAP-Mitgliedern in den westlichen Besatzungszonen 71 Schlussbetrachtung 75 Bibliographie 78 I. Quellen 78 Nicht veröffentlichte Quellen 78 Veröffentlichte Quellen 78 II. Literatur 78 Verzeichnis der verwendeten Abkürzungen 83

The construction sector is an important actor in the work of reducing CO2 emissions, and keeping global warming under 2°C. From 1 January 2022, a new legislation entered into force in Sweden regarding climate declaration for new buildings. The study aims to investigate how the act may impact construction engineers’ daily work, and if they possess the competence the act require. Furthermore, the study explores construction engineers’ and Sweco’s approach towards such change, and identify how Sweco as an organization should manage the change in order for a sufficient implementation.  A qualitative method was applied, primary data were collected through five semi-structured interviews with one sustainability coordinator, three construction engineers, and one project manager. The interviews covered the current project conditions, Sweco’s work with the act of Climate Declaration, the awareness and approach among construction engineers, and their competence for complying with the legislation. A literature review was conducted to identify common obstacles and necessary actions within change management.  The result identified that the implementation of the act will require a change in attitude towards sustainability. Today, construction projects address the factors: quality, time, and cost as measures for success. The ignorance of sustainability targets will not continue as projects must comply with the act. From the perspective of Sweco’s management, it is reasonable that the construction engineers will provide A1-A4 of the act, since the construction engineers’ work will be dependent on the emission limitation the act will require.  Nevertheless, although, all interviewees understand the importance of the sustainable transition the industry need, the construction engineers feel rejection towards providing what the act require. This is founded in the identified limited knowledge the construction engineers possess regarding LCA and emissions related to materials. The result indicates, however, that it is possible to change their mindset and achieve readiness with direct and right communication. Yet, the lack of knowledge remains even if readiness is achieved. Hence, the result show that Sweco with a favorable organizational structure needs to improve their sustainability work and provide obligatory education for the engineers.  It is moreover concluded that the communication regarding the change and sustainability in general within construction projects must be prioritized, to solve the implementation hindrances that may arise. First, the construction engineer has to entry projects in an early stage, which is not always the case. Second, construction projects’ time and cost budgets are interpreted as tight. Hence, it is important to make a sufficient time estimation of the time the construction engineers require in order to comply with the act, and further include it in the budget.  All interviewees have, however, high trust that the industry will solve the implementation of the act as it is today, but the future limitations of emissions that will be implemented is perceived to be the major obstacle. Luckily, there is still time to anchor the change within the industry, but it is important to start working for it now, as change takes time. / Byggsektorn är en viktig aktör i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid, och hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Från den 1 januari 2022 trädde en ny lagstiftning i kraft i Sverige om klimatdeklaration av nya byggnader. Studien syftar till att undersöka hur den nya lagstiftningen kan komma att påverka byggingenjörers dagliga arbete och om de besitter den kompetens lagen kräver. Vidare utforskar studien konstruktörers och Swecos förhållningssätt till sådan förändring, och identifierar hur Sweco som organisation bör hantera förändringen för att få en tillräcklig implementering.  En kvalitativ metod användes, primärdata samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en hållbarhetskoordinator, tre konstruktörer och en projektledare. Intervjuerna omfattade de aktuella projektförutsättningarna, Swecos arbete med klimatdeklarationen, medvetenheten och förhållningssättet bland konstruktörer och deras kompetens att följa lagstiftningen. En literturundersökning genomfördes för att identifiera vanliga hinder och nödvändiga åtgärder inom förändringsledning.  Resultatet identifierade att genomförandet av lagen kommer att kräva en förändring i attityden till hållbarhet. Idag används faktorerna: kvalitet, tid och kostnad som mått på byggprojektets framgång. Ignoransen av hållbarhetsmål kommer i och med lagstiftningen inte att kunna fortgå. Från Swecos lednings perspektiv är det rimligt att konstruktörerna tillhandahåller A1-A4 av lagen, eftersom konstruktörernas arbete kommer att vara beroende av den utsläppsbegränsning lagen kommer att kräva.  Trots att alla ingenjörer i studien förstår vikten av den hållbara omställning som branschen behöver, är konstruktörerna avvisande mot att tillhandahålla vad handlingen kräver. Detta bygger på den identifierade begränsade kunskap konstruktörerna besitter om LCA och materialrelaterade utsläpp. Resultatet tyder dock på att det är möjligt att förändra sitt tänkesätt och uppnå beredskap med direkt och rätt kommunikation. Men bristen på kunskap kvarstår även om beredskap uppnås. Resultatet visar därför att Sweco med en gynnsam organisationsstruktur behöver förbättra sitt hållbarhetsarbete och tillhandahålla obligatorisk utbildning för ingenjörerna.  Det dras vidare slutsatsen att kommunikationen kring förändringen och hållbarhet generellt inom byggprojekt måste prioriteras, för att lösa de genomförandehinder som kan uppstå. Först och främst måste konstruktören komma in i projekt i ett tidigt skede, vilket inte alltid är fallet. För det andra tolkas byggprojekts tids- och kostnadsbudgetar som snäva. Därför är det viktigt att göra en god tidsuppskattning av den tid konstruktören behöver för att följa lagen, och vidare inkludera den i budgeten.  Alla intervjupersoner har dock hög förtroende för att branschen kommer att lösa genomförandet av lagen som den ser ut idag, men de framtida begränsningar av utsläpp som kommer att genomföras, uppfattas vara det största hindret. Som tur är finns det fortfarande tid att förankra förändringen inom branschen, men det är viktigt att börja jobba för det nu, eftersom förändring tar tid.