• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • 33
  • 26
  • 8
  • 8
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 152
  • 152
  • 38
  • 32
  • 26
  • 26
  • 24
  • 23
  • 20
  • 19
  • 18
  • 16
  • 12
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Germany and South Africa : a comparative study of their concepts of contract law and mistake

Otto, Michael 04 1900 (has links)
Thesis (LLM)--Stellenbosch University, 2004. / ENGLISH ABSTRACT: The problem of mistake and its impact on the formation of contract is a central issue in the law of contract of all legal systems. The thesis investigates this area by considering the manner in which it has been dealt with in Germany and South African law. Although both legal systems are of the civilian origin. The German law is a codified system, whereas South African law is an uncodified one in which in the absence of legislation, legal problems are resolved by decisions of the High Court operating under a strict doctrine of legal precedent. German law does not in a formal sense acknowledge that judges can make law, but the thesis demonstrates the considerable weight that is nevertheless attached to judicial decisions in practice. The impact of differences in legal methodology on substantive law is a principal theme of the investigation. It is addressed by means of a systematic comparison between the manner in which the two systems deal with concepts such as heiuristic act and declarations of will, the notion of contract and the relevance of offer and acceptance as its constituent elements. Thereafter the broad topic of mistake as a circumstance that vitiates agreement and other defects of will such as deceit, duress and undue influence are considered. Whereas German law as a codified system presents a comprehensive regulation of the issues, a case law system such as that of South Africa can only deal with matters brought before the courts by parties engaged in a dispute. Because judges also tend to frame decisions as narrowly as possible, such a system characterised by gaps in the law in relations to issues that have not been authoritatively determined. The resultant uncertainty is exacerbated by the fact that different courts might decide the same issue differently and that a considerable period of time might elapse before the issue is settled by the highest court in the judicial hierarchy. In regard to matters of substance, both systems proceed from a common conceptual framework, but often tend to emphasise different aspects in coming to solutions. German law places great store on the notion of the declaration of will, a concept which is analysed in considerable detail in relation to its treatment in South African law. Although South African law recognises the notion of a juristic act, there is no sign of the refined and systematic discussion of the concept along the lines of German law. In consequence, concepts such as offer and acceptance play a less important role in South African law. In relation to the treatment of mistake as well the greater emphasis of German law on the declarations of will is in marked contrast to the more subjective approach of South African law and its resort to a theory of reliance as a corrective liability in cases of disagreement. Both systems adopt an approach with subjective and objective elements. but with a different mix of these elements in each instance. An overriding conclusion is that both systems might have erred in placing too great an emphasis on objective elements in the determination of when contractual liability should be imposed. It is contended that renewed attention to the doctrine of culpa in contrahendo might enable both South African and German law to deal more satisfactorily with the problem of disagreement in contract. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die probleem van dwaling en die uitwerking daarvan op kontraksluiting is 'n sentrale vraagstuk van die kontraktereg van alle lande. Die proefskrif ondersoek hierdie problematiek deur die hantering daarvan in sowel die Duitse as die Suid-Afrikaanse reg te oorweeg. Alhoewel beide hierdie stelsels van romanisriese oorsprong is, is die Duitse 'n gekodifiseerde en die Suid-Afrikaanse 'n ongekodifiseerde stelsel. In die afwesigheid van wetgewing, word regsprobleme in Suid-Afrika aan die hand van die gemenereg deur middel van beslissings van die hoë hof opgelos ingevolge 'n strenge presedentestelsel. Alhoewel die Duitse reg nie formeel erken dat regterlike beslissings regskeppend kan werk nie, toon die proefskrif aan dat daar tog in die praktyk groot gewig aan regterlike uitsprake geheg word. Die uitwerking van hierdie metodologiese verskille is 'n hooftema van die ondersoek. Dit geskied by wyse van 'n sistemariese vergelyking van die hantering in die twee stelsels van begrippe soos die regshandeling en die wilsverklaring. die kontrak en die rol van aanbod en aanname as konstituterende elemente van 'n kontrak. Hierna kom die breë vraagstuk van dwaling aan die orde as 'n omstandigheid war wilsooreenstemming ondermyn, asook die samehangende kwessies van bedrog, dwang en onbehoorlike beïnvloeding. Alhoewel beide stelsels in substantiewe aangeleenthede uitgaan van 'n gemeenskaplike konseptueie raamwerk. word aangetoon dat by die bereik van oplossings, die klem dikwels heel verskillend geplaas word. Van sentrale belang is vir die Duitse reg is die wilsverklaringsbegrip, wat in vergelyking met die behandeling daarvan. In Suid-Afrika in groot besonderhede ontleed word. Alhoewel die Suid-Afrikaanse reg, soos die Duitse reg uitgaan van die begrip regshandeling, ontbreek die genuanseerde en sistemariese behandeling van die Duitse reg. As gevolg hiervan speel die begrippe aanbod en aanname 'n relatief mlnder belangrike rol in die Suid-Afrikaanse reg. Met betrekking tot die dwalingsproblematiek ook is die groter klem op die Duitse reg op die wilsverklaring van die partye opvallend en in skerp teenstelling, tot die meer subjektiewe benadering van die Suid- Afrikaanse reg en die aanwending van die vertrouensteorie as 'n korrektiewe aanspreeklikheid in gevalle van 'n gebrek aan wilsooreesntemming. Alhoewel albei stelsels erkenning gee aan subjektiewe en objektiewe elemente, is daar verskille vir sover dit die relatiewe klem op elkeen aangaan. Die oorkoepelende gevolgtrekking is dat albei stelsels miskien te veel gewig gee aan die objektiewe element by die bepaling van aanspreeklikheid. Die voorstel is dat daar weer met vrug na die leerstuk van culpa in contrahendo gekyk sou kon word.
22

Contractual justice under English and Shariah law of contract : the case of consumer protection

Alabdulqader, Latifah Abdulmohshen January 2018 (has links)
The modern role of the law of contract imposes a duty on the state to regulate the way individuals treat each other in the marketplace as part of fulfilling its social role. This thesis investigates the situation of contractual justice under Shariah and English law. It tests the extent to which contractual justice is protected under Shariah and English laws of contract. It indicates that the English law of contract is focused on the absolute sanctity of contract (in its classical form) and economic efficiency (in its modern form). On the other hand, the Shariah law of contract is governed by the general principle that gain comes only from labour and stresses the importance of the equivalence of counter-values. It reveals that while contractual justice under the English law of contract is procedurally oriented, it is substantively oriented under the Shariah law of contract. Additionally, the thesis also discusses the role of the law of consumer protection in pursuing contractual justice. While the consumer is protected under the English law by legislative control, the Shariah law of contract, which was the product of the seventh and eighth centuries, does not recognise the concept of the consumer. One would accordingly question the legitimacy of the action of protecting consumers in those states (take for example Saudi Arabia) that adopt Shariah as the law of the state. Most of the states, which adopt Shariah either alongside other normative systems or as the entire code, grant some kind of consumer protection measures within the law of contract. The thesis attempts to fill this gap by testing the viability of consumer protection derived from the Shariah law of contract. In doing so, attention is paid to the theoretical and practical aspects of the law. It is revealed that the Shariah law of contract is fit both from a theoretical and a practical perspective to serve the aims of consumer protection. The outcomes of the research should guide and enhance the legitimacy of consumer protection measures in Shariah-ruled countries.
23

A revised role of good faith in the law of contract and employment contracts

Mgweba, Asiphe January 2019 (has links)
Magister Legum - LLM / Good faith is an open ended concept which refers to fair and honest dealings. The function of this concept is to give expression to the community’s sense of what is fair, just and reasonable. The concept of good faith has and continues to acquire a meaning wider than mere honesty or the absence of subjective bad faith. It is an objective concept that includes other abstract values such as justice, reasonableness, fairness and equity. There is competition between the two underlying values or cornerstones of the law of contract, namely that of sanctity of contract (pacta sunt servanda) and fairness. Y Mupangavanhu holds that ‘it is becoming axiomatic that sanctity of contract and fairness are competing values that need to be balanced by courts’. Differently put, Hutchison holds that: ‘The tension between these competing goals of contract law is quite evident…every time a court enforces an unreasonably harsh contractual provision, a price is paid in terms of the ordinary person’s sense of what justice requires; conversely every time a court allows a party to escape liability under what is thought to be a binding contract, a price is paid in terms of legal and commercial certainty’. Courts are often called upon to assess the abovementioned tension. South African courts have, however, shown reluctance in balancing the competing principles and have instead been opting to uphold the principle of sanctity of contract in the spirit of preserving certainty in the law of contract. Public policy, ubuntu and good faith are all mechanisms that are aimed at achieving fairness in contract law. The apparent preference of the courts to uphold the sanctity of contract above all else, falls short of achieving fairness and reasonableness. Public policy functions as an alternative doctrine of equity, fairness and good faith in contract law. As such, the idea is that a contract that is contrary to public policy is illegal and should not be enforced. Although there is no clear definition of public policy, B Mupangavanhu opines that the ‘doctrine of public policy, while difficult to comprehensively define, can be understood to refer to courts consideration of what is in the interest of society or community when interpreting contracts’. In other words, it represents the legal convictions of the community or the general sense of justice of the community and the values that are held most dear by the society.
24

A revised role of good faith in the law of contract and employment contracts

Mgweba, Asiphe January 2019 (has links)
Magister Legum - LLM / Good faith is an open ended concept which refers to fair and honest dealings. The function of this concept is to give expression to the community’s sense of what is fair, just and reasonable. The concept of good faith has and continues to acquire a meaning wider than mere honesty or the absence of subjective bad faith. It is an objective concept that includes other abstract values such as justice, reasonableness, fairness and equity. There is competition between the two underlying values or cornerstones of the law of contract, namely that of sanctity of contract (pacta sunt servanda) and fairness.
25

Elektronisk signatur : Hur säkra är elektroniska signaturer ur avtalsrättslig synpunkt?

Levén, Malin January 2005 (has links)
Communication between parties in an important process in their relationship can be based on a contract. This communication can for exemple be composed by a handwritten contract or an electronic contract. Contract law makes no difference between these two forms. to create more favourable requirements for commencing a contract or an ongoing contract there are possibilities to use standard agreements. Therefore a contract can be based on the will of the parties or on a standard agreement. An electronic signature shall secure that electronic transferred information has not been altered and also to identify the sender of the information. By way of encryption information in a document is guarded from unauthorized acess. Electronic signatures are produced by using encryption technology which is devided into two groups, symmetrical and asymmetrical encryption. It is possible to secure this encryption in a "smart card" which functions like a charge card. To verify a signature is just as important as using encryption to secure information. A third party can be engaged by both parties. A company or a public authority can be engaged as long as they have no interest in the intermediary information. Who this third party is can be confirmed in a certificate. This certificate can also consist of details about the sender confirming that it is the right party. Existing legislation is available since swedish contract law is applicable on electronic contracts and signatures. Two EC-directives concerning this area are also available for the parties to apply when using electronic contracts. Both directives are acknowledging electronic contracts and signatures the same legal effect as other forms of contracts, like handwritten and oral ones. Further they do not accept national laws that are making it difficult or that are forbidding the use of electronic communication.
26

Skydd för näringsidkare : inom avtalsrätten

Karlsson, Helena January 2009 (has links)
I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda. Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger. Ett rättsskydd kan antingen ges preventivt genom att förebygga att skada sker, eller repressivt genom gottgörelse när skada skett. Inom avtalsrättens område finns det ett antal lagar vars regler syftar till att skydda näringsidkare som intar en underlägsen ställning. Det finns ett antal principer i både lag och doktrin som ger uttryck för ett skyddssyfte. Inom avtalsrättens område kan tre typer av skydd utläsas. Rättviseskydd är det tydligaste skyddet, vars syfte är att skapa en balans mellan parterna och hindra att den ena parten kan erhålla oskäliga fördelar. Ett rättviseskydd finns uttryckt i de lagar som anger att hänsyn skall tas till part som intar en underlägsen ställning och i de lagar som anger att villkor som är till nackdel för en viss part är ogiltiga eller skall jämkas. Dessa skydd återfinns främst i 36 § AvtL och AVLN, men även bland annat i transportlagarna, räntelagen och lag om handelsagentur. Ett ekonomiskt skydd bygger på att skydda part mot förluster. Ekonomiskt skydd finns uttryckt i de lagar som ger part rätt till ersättning för uppkommen skada. Det återfinns bland annat i 36 § AvtL, lag om avtalningsköp och KL med flera. Ändamålet med det sociala skyddet är att ge part en trygghet. Genom det sociala skyddet skall part skyddas mot oförutsedda händelser. Det sociala skyddet ges repressivt, efter att en avtalsstörning har skett. De lagar som innehar ett socialt skydd förstärker parts trygghet. Detta syns bland annat i JB, räntelagen och lag om avbetalning. AVLN är en av de tydligaste skyddslagstiftningarna. Dess syfte är att skydda part som intar en underlägsen ställning mot oskäliga avtalsvillkor. AVLN ger främst ett rättviseskydd genom sitt ändamål att förhindra orättvisa avtalsvillkor.  Men genom att skapa rättvisa och förhindra tillämpningen av oskäliga avtalsvillkor ges även ett ekonomiskt skydd. De missförhållanden lagstiftaren vill skydda näringsidkare från och förebygga genom skydd i form av rättsregler är ekonomiskt förlust, onödigt betungande åtgärder, oskäliga avtalsvillkor och förhindra att andra sociala missförhållanden uppstår. De tre skydden går in i varandra och det är inte möjligt att klart skilja dem åt.
27

The Empirical Research of Taiwanese Enterprises¡¦ HRM Policy in accordance to China¡¦s Economic Transition.

Chen-Huang, Hisu-Hsueh 09 September 2011 (has links)
Since Mainland China opened its market, its strengths and low-cost labor appeals to foreign investors and manufacturers, resulting in rapid growth of overall economics. Several investment factors in Taiwan, including rising land price due to economic growth, rising costs of labor, and shortage of labor force, drive Taiwanese firms to base manufacturing plants in Mainland China because of its cheap labor and massive scale of labor force. The aim of this research is to investigate the way in which human resource department adjusts its strategy as a part of enterprise transformation from labor orientation to marketing orientation under the influences of China¡¦s policy of economic transformation. The case study in this research is an outstanding enterprise, having three oversea plants, in southern Taiwan. The analysis and research results are shown as follows. (1) The introduction of the Labor Contract Law of the People¡¦s Republic of China and the Social Insurance Law of the People¡¦s Republic of China brings more disadvantages than benefits to enterprises. The laws improve Chinese laborers¡¦ basic rights at the expense of increasing management risks and labor management costs from Taiwanese firms. (2) Under the influences of global economic crisis, policies to downsize organization structure lead to a loss of talents, but enterprises should enhance its education training, reinforce organizational culture and vision, and speeding up the process of localizing talents. (3) Propelling domestic demand is a policy to sustain economic growth; however, as farmers¡¦ income increases, it is more difficult for enterprises to recruit laborers. Enterprises should be cautious on designing long-term plans of human resources. (4) The Foxconn incident is not an individual case. It shows that an enterprise should provide material assurance as well as spiritual concerns to employees. The butterfly effect of pay raise will speed up enterprise transformation and reach the long-term goal of paralleling Chinese plants to global market. (5) It is crucial for enterprises to provide material assistance to expatriates as well as mental well-being of the employees and the families.
28

Skydd för näringsidkare : inom avtalsrätten

Karlsson, Helena January 2009 (has links)
<p>I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.</p><p>Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger. Ett rättsskydd kan antingen ges preventivt genom att förebygga att skada sker, eller repressivt genom gottgörelse när skada skett.</p><p>Inom avtalsrättens område finns det ett antal lagar vars regler syftar till att skydda näringsidkare som intar en underlägsen ställning. Det finns ett antal principer i både lag och doktrin som ger uttryck för ett skyddssyfte. Inom avtalsrättens område kan tre typer av skydd utläsas. Rättviseskydd är det tydligaste skyddet, vars syfte är att skapa en balans mellan parterna och hindra att den ena parten kan erhålla oskäliga fördelar. Ett rättviseskydd finns uttryckt i de lagar som anger att hänsyn skall tas till part som intar en underlägsen ställning och i de lagar som anger att villkor som är till nackdel för en viss part är ogiltiga eller skall jämkas. Dessa skydd återfinns främst i 36 § AvtL och AVLN, men även bland annat i transportlagarna, räntelagen och lag om handelsagentur. Ett ekonomiskt skydd bygger på att skydda part mot förluster. Ekonomiskt skydd finns uttryckt i de lagar som ger part rätt till ersättning för uppkommen skada. Det återfinns bland annat i 36 § AvtL, lag om avtalningsköp och KL med flera. Ändamålet med det sociala skyddet är att ge part en trygghet. Genom det sociala skyddet skall part skyddas mot oförutsedda händelser. Det sociala skyddet ges repressivt, efter att en avtalsstörning har skett. De lagar som innehar ett socialt skydd förstärker parts trygghet. Detta syns bland annat i JB, räntelagen och lag om avbetalning.</p><p>AVLN är en av de tydligaste skyddslagstiftningarna. Dess syfte är att skydda part som intar en underlägsen ställning mot oskäliga avtalsvillkor. AVLN ger främst ett rättviseskydd genom sitt ändamål att förhindra orättvisa avtalsvillkor.  Men genom att skapa rättvisa och förhindra tillämpningen av oskäliga avtalsvillkor ges även ett ekonomiskt skydd.</p><p>De missförhållanden lagstiftaren vill skydda näringsidkare från och förebygga genom skydd i form av rättsregler är ekonomiskt förlust, onödigt betungande åtgärder, oskäliga avtalsvillkor och förhindra att andra sociala missförhållanden uppstår. De tre skydden går in i varandra och det är inte möjligt att klart skilja dem åt.</p>
29

Viljeförklaring vid elektroniska avtal : Utredning av lagmodellens tillämplighet

Bromander, Sandra January 2010 (has links)
<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.</p><p>Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.</p><p>För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande.</p><p>Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar.</p><p>De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant.</p><p>Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.</p></strong></p>
30

UNIDROIT Principles, PECL och DCFR i svensk rättspraxis

Mahal, Mandip January 2010 (has links)
<p>International Contract Law presently offers three sets of principles: the UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts (the UNIDROIT Principles), the Principles of European Contract Law (the PECL) and the Draft Common Frame of Reference (the DCFR). These sets of principles contain general principles which are intended to serve as model rules. The three sets of principles have been published, but they have not been adopted. The UNIDROIT Principles and the PECL are not meant to be adopted either. There are different opinions as to whether the sets of principles can be considered to be a source of legal status at all.</p><p>The sets of principles have been referred to in Swedish law. Swedish case law – in which the principle collections are mentioned – serves as guidance to when these sets can be expected to be part of Swedish law since the UNIDROIT Principles, the PECL and the DCFR <em>not</em> are regulations.</p><p>Four cases from the 21<sup>st</sup> century have been found in which the sets of principles have been mentioned. A principle from the DCFR was applied by the Swedish Supreme Court in the case <em>NJA 2009 s. 672</em> – which was one of the four cases that were found. An analysis was made in order to identify similarities and differences as to when the UNIDROIT Principles, the PECL and the DCFR previously have been mentioned in Swedish case law.</p><p>It has been difficult to find similarities in the four cases that were found. Neither the form of contract, the contract-type, nor the presence of any international dimension in the proceedings were common denominators. One common denominator was however the Justice Council named <em>Torgny Håstad</em>. <em>Håstad</em> being one of the judges in each of the four cases – he was also one of the judges in the case <em>NJA 2009 s. 672</em>. It is particularly noteworthy since <em>Håstad</em> has been involved in the European project which resulted in the DCFR.</p><p>The absence of a clear pattern on when the principle collections are mentioned in Swedish case law shows that the legal certainty might be at risk. The legal certainty is endangered since it in present time seems to be necessary to see to which judges and referees are ruling in the case and their respective personal attitude towards the UNIDROIT Principles, the PECL and/or the DCFR.</p>

Page generated in 0.0819 seconds