Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket? Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats. Resultatet är analyserat med inspiration från en hermeneutisk ansatsoch utifrån Passer och Smiths teoretiska modell gällande copingstrategier. Utifrån dennaansats har teman analyserats fram som anses vara stressorer och på arbetsplatsen och därefterhanterandet av dessa. Diskussion och resultat kan kopplas samman med teoretisk referensramsamt tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin arbetssituation som något stressande.Följande stressorer är märkbara i arbetssituationen och är också de som behöver hanteras:administrativt arbete, mentorskap, pedagogiskt arbete samt förutsättningar. De nyexamineradelärarna i idrott och hälsa hanterar dessa stressorer genom att använda olika copingstrategierutifrån Passer och Smiths teoretiska modell, det vill säga: problemfokuserad coping,emotionsfokuserad coping och sökande efter socialt stöd. Inga större skillnader i hur mererfarna lärare i idrott och hälsa använder för copingstrategier är anmärkbara. Dock verkar mererfarna lärare i idrott och hälsa reflekterat mer över deras arbetssituation och också erfarafrånvaron av socialt stöd från ledning i högre grad. Arbetssituationen upplevs alltså inte blibättre med åren, resultatet tyder snarare på att det är användandet av rätt copingstrategier fördet stimuli som personen utsätts för som är avgörande för hur lärare i idrott och hälsaupplever sin arbetssituation. Slutsats: Slutsatser efter avslutad studie är att lärare i idrott och hälsa upplever arbetssituationen somrolig och inspirerande, men samtidigt stressig under vissa perioder. De nyexaminerade lärarnai idrott och hälsa hanterar sin arbetssituation genom att använda olika copingstrategier utifrånPasser och Smiths modell, i vilka den medvetna återhållsamheten, accepterande ochkänslomässigt stöd verkar vara de viktigaste från varje kategori. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine how Physical Education teachers in upper secondaryschool experience their working situation and what strategies they use in order to deal with it.This was approached through the following research questions: Which type of stressorsexperience Physical Education teachers? How do the teachers deal with these stressors? Whatdifferences and similarities are evident between newly graduated Physical Education teachersand those with more experience in the dealing of stressors? Does the working situationexperienced as becoming better after some years within the profession? Method: The method used is a qualitative approach through interviews, which was chosen because thefield of interest was to study the experienced, that is, the reality of the individual. The study isbased on eight semi-structured interviews in which four respondents have less than two yearsexperience in the teacher profession and the other four have at least seven years of experience.The interviews were recorded on a Dictaphone and later transcribed. The results are analyzedwith inspiration from a hermeneutic approach and through Passer and Smith’s theoreticalmodel concerning coping strategies. By using this method it was possible to take out andanalyze different themes that are seen as stressors in the working situation and thereafteranalyzing the dealing of these stressors. Furthermore, the discussion and the results can becorrelated with theoretical framework and previous research. Results: The results show that Physical Education teachers experience their working situation assomewhat stressful. The following stressors are evident in their working situation and need tobe dealt with: administrative work, the coaching of students, the pedagogical work and theconditions of the school. The newly graduated Physical Education teachers deal with thesestressors by using different types of coping strategies according to Passer and Smith’stheoretical model, that is: Problem- focused coping, Emotion-focused coping and seekingsocial support. Furthermore, no greater differences are evident in the coping strategies that areused between more experienced teachers. Although more experienced teachers appear to bereflective and experience absence of social support from the leading in a higher degree. Inother words, the experienced working situation does not seem to become better after someyears. Rather, it is the using of suitable coping strategies for the stimuli the person exposes forwhich determines how Physical Education teachers will experience their working situation. Conclusion: In conclusion, Physical Education teachers experience their working situation as fun andinspiring, however somewhat stressful at some periods. The newly graduated teachers dealwith their working situation by using different types of coping strategies according to Passerand Smith’s model, in which exercising restraint, acceptance and emotional support seem tobe of most value from each category.

Sammanfattning Bakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visar på olika slags copingstrategier som föräldrar till barn med AST an vänder sig av. Resultatet visade att den mest vanligt förekommande copingstrategin var sökandet av socialt stöd. I resultatet kunde även en skillnad ses vad gäller mödrar och fäders olika användande av copingstrategier. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om AST samt förståelse för de känslor och copingstrategier som föräldrarna använder. Det för att kunna möta föräldrarna utifrån den upplevelse de har och därefter kunna ge dem stöd och råd i sitt föräldraskap.

Stress in sport is complex and can lead to a number of undesirable consequences such as burnout, performance difficulties, interpersonal problems, and injury. Lazarus’s (1991, 1999) Cognitive-Motivational-Relational model holds that stress is best understood as a transactional relationship between a person and their environment. Stress is a process which is influenced by appraisals and coping. Appraisals are influenced by personal factors as well as environmental demands and the availability of external resources. Coping involves constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage the perceived external and internal demands of a stressful situation (Lazarus & Folkman, 1984). The present study examined how appraisal processes mediated (or were possibly moderated by) the effects of social anxiety and perceptions of teammate social support on how high school female soccer players thought they would cope with a hypothetical interpersonal stressor. The study also examined simple relationships among variables. The participants were 181 female high school soccer players from Greater Vancouver. The athletes first completed two questionnaires designed to measure social anxiety (Interaction Anxiousness Scale; Leary, 1983a) and perceived social support from teammates (modified Social Provisions Scale; Weiss, 1974). After reading the scenario, the athletes indicated their appraisal of threat and challenge (Stress Appraisal Measure; Peacock & Wong, 1990) and how they thought they would cope (Coping Functions Questionnaire; Kowalski & Crocker, 2001). . The initial findings indicated that challenge appraisals were moderately correlated with both emotion-focused (r = .41) and problem-focused coping (r = .51), whereas threat had a weak association with avoidance coping (r = .19). Using mediation analysis, the results indicated that challenge fully mediated the relationship between social support and emotion-focused coping, and partially mediated the relationship between social support and problem-focused coping. Threat appraisals mediated the relationship between social anxiety and avoidance coping. Contrary to hypotheses, there was no evidence that social anxiety or threat were related to emotion-focused coping. There was also no support that person variables (social anxiety, social support) moderated the effects of appraisal on coping. The findings suggest that challenge appraisals and social support were key predictors of coping with interpersonal stress in this population.