<p>Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering.</p><p>Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar.</p><p>Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.</p>

<p>The Swedish Code for Corporate Governance was introduced on July 1, 2005. All companies then listed at OM Stockholmsbörsen A-list and those on the O-list with a market value of more than three billion SKr must implement the rules in the Code. The Code includes rules for corporate governance as a complement to the legislation. The Code is based on the principle comply or explain. This means that the companies are aloud to diverge from the rules if they explain why. The reason for this principle is that it enables a much higher level of ambition in the Code than if it would be legislated.</p><p>The Swedish Code for Corporate Governance has introduced much tougher rules on internal control than the existing legislation demands. The Code demands a good internal control without defining what it means. The idea is that the companies themselves are responsible for developing a standard for good internal control. It also includes that the board should sign an annual report about the companies internal control and establish a special internal audit function for evaluating the internal control system.</p><p>The main purpose with this paper is to study the implementation of the Code in Swedish companies concerning the rules on internal control of the financial reporting.</p><p>The paper is limited to the companies listed at OM Stockholmsbörsen former A-list which apply with the Code. Five companies are being interviewed on their work with internal control. All companies at the former A-list are included in the study of the existence of an internal audit function.</p><p>The paper is based on both secondary and primary data, mainly focused on the latter. The secondary data is collected from literature, journals, internet and annual reports from the companies included in the study. Primary data has been collected via e-mail and telephone contacts. One of the interviews was done via telephone and the others through meetings at the companies head offices.</p><p>The study shows that exactly half of the companies have an internal audit function and the existence of the function is strongly related to the ownership structure. Only companies with a wide spread in ownership and nationalized companies has the function.</p><p>There is a great uncertainty about what good internal control means. A suitable solution to apply with the rules in the Code is therefore to use COSO’s definition and recommendations on internal control. The framework also includes guidelines on how to evaluate and improve internal control.</p>

The Swedish Code for Corporate Governance was introduced on July 1, 2005. All companies then listed at OM Stockholmsbörsen A-list and those on the O-list with a market value of more than three billion SKr must implement the rules in the Code. The Code includes rules for corporate governance as a complement to the legislation. The Code is based on the principle comply or explain. This means that the companies are aloud to diverge from the rules if they explain why. The reason for this principle is that it enables a much higher level of ambition in the Code than if it would be legislated. The Swedish Code for Corporate Governance has introduced much tougher rules on internal control than the existing legislation demands. The Code demands a good internal control without defining what it means. The idea is that the companies themselves are responsible for developing a standard for good internal control. It also includes that the board should sign an annual report about the companies internal control and establish a special internal audit function for evaluating the internal control system. The main purpose with this paper is to study the implementation of the Code in Swedish companies concerning the rules on internal control of the financial reporting. The paper is limited to the companies listed at OM Stockholmsbörsen former A-list which apply with the Code. Five companies are being interviewed on their work with internal control. All companies at the former A-list are included in the study of the existence of an internal audit function. The paper is based on both secondary and primary data, mainly focused on the latter. The secondary data is collected from literature, journals, internet and annual reports from the companies included in the study. Primary data has been collected via e-mail and telephone contacts. One of the interviews was done via telephone and the others through meetings at the companies head offices. The study shows that exactly half of the companies have an internal audit function and the existence of the function is strongly related to the ownership structure. Only companies with a wide spread in ownership and nationalized companies has the function. There is a great uncertainty about what good internal control means. A suitable solution to apply with the rules in the Code is therefore to use COSO’s definition and recommendations on internal control. The framework also includes guidelines on how to evaluate and improve internal control.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken. Resultat: Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen. / Background: During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled. Purpose: The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”. Implementation: The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example. Result: The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen.</p> / <p><strong>Background:</strong> During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”.</p><p><strong>Implementation:</strong> The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example.</p><p><strong>Result:</strong> The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.</p>

Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering. Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar. Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.

BackgroundToday’s competitive market forces companies to focus on their core processes. As a result, the number of outsourcing arrangements has grown and especially transactional processes outsourcing, which is clearly evident in Sweden. The lack of expertise and resources that characterizes SMEs makes outsourcing of transactional processes many times a necessity. However, little attention has been given the possible internal control risks associated with outsourcing (Christ et al. 2015). Moreover, frameworks such as the COSO-framework has also neglected to provide guidelines as to how companies should handle outsourcing arrangements. Although the COSO-framework argues that it can be applied to all companies, no matter the size, organizational structure or the choices management makes (COSO 2013). AimThe aim of this study is to identify and analyze internal control risks within Swedish SMEs when outsourcing transactional processes. Moreover, the study will try to provide recommendations to the COSO-framework about how outsourcing arrangements should be handled in order to maintain an effective internal control. MethodThe study uses a qualitative method where a multiple cases study is conducted. The study consists of three case companies where a total of four participants were interviewed through semi-structured interviews, where all participants has a managerial position at their respective company. ConclusionThe findings within the study indicates that outsourcing transactional processes has made the case companies more effective. Moreover, the performance and relational risks identified within the case companies align with previous research where multiple risks were identified. The authors also highlights the possibility of a new risk when outsourcing transactional processes. Furthermore, the authors suggest that the COSO-framework should be modified such that the outsourcing company is a part of the control environment within companies.

Submitted by Aline Amarante (1146629@mackenzie.br) on 2017-03-29T22:11:36Z No. of bitstreams: 2 ZAKI NAMOUR.pdf: 1146650 bytes, checksum: 06c9ae82bd5ed9e1999d5aeda7d5c029 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2017-04-29T16:15:53Z (GMT) No. of bitstreams: 2 ZAKI NAMOUR.pdf: 1146650 bytes, checksum: 06c9ae82bd5ed9e1999d5aeda7d5c029 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-29T16:15:54Z (GMT). No. of bitstreams: 2 ZAKI NAMOUR.pdf: 1146650 bytes, checksum: 06c9ae82bd5ed9e1999d5aeda7d5c029 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2016-02-11 / Brazil has witnessed a significant increase of government programs in the last years. They aimed to transform Brazil into a country without poverty, trying to enhance social inclusion and reduce inequality.The National Program for Technical Access Education and Employment (Pronatec), it is the subject of this research. It aims to expand and democratize courses offers for Vocational and Technological Education (EPT) to the Brazilian population, especially to promote the training of young people based on the foregoing throughout a series of programs , projects , technical and financial assistance measures. The courses have been funded by the Federal Government and have been offered free of charge by Institutions of the Federal Vocational Education , Science and Technology ‘s Network, likewise from the State , District and Municipal ‘s networks, vocational and technological education. It is also offer by S Institutions from the S System, including Senac São Paulo, object of this study. Throughout a scholarship “ Bolsa-Formação” Senac São Paulo has received transfers from the National Department due to the execution of hours which requires an internal control in compliance with a proper management, accounting and financial transfers. The aim of this study was to determine whether there were impacts on the management of the internal control at Senac São Paulo for the offer of the Scholarship Exchange Training “ Bolsa-Formacao under the Pronatec and accordingly a case study was conducted. Data collection was done through interviews with managers involved in the operation of Pronatec , reading documents such as management and audit reports. For data analysis, we used the technique of content analysis. The results of this research permitted to make some inferences about the Pronatec offer at Senac São Paulo. There have been changes regarding the internal control practices. The “FIC” and technical courses offers in Senac São Paulo demanded differentiation of internal controls involving mainly the cost of student assistance, inputs required for participation in the courses of the Scholarship Exchange Training and performed hourly load control. / O Brasil assistiu a um aumento significativo do número de programas governamentais nos últimos anos, que visavam transformá-lo em um país sem miséria, aumentar a inclusão social e reduzir a desigualdade. O Programa Nacional de Acesso ao Ensino Técnico e Emprego (Pronatec), assunto desta pesquisa, é um deles. Este visa expandir, interiorizar e democratizar a oferta de Cursos de Educação Profissional e Tecnológica (EPT) para a população brasileira, especialmente, para promover a capacitação de jovens através da ampliação dessa oferta por meio de uma série de programas, projetos e ações de assistência técnica e financeira. Os cursos, financiados pelo Governo Federal, são ofertados de forma gratuita por instituições da Rede Federal de Educação Profissional, Científica e Tecnológica e das redes estaduais, distritais e municipais de educação profissional e tecnológica. Também são ofertantes as entidades S, inclusive o Senac São Paulo, objeto deste estudo. Pela oferta da Bolsa-Formação o Senac São Paulo recebe repasse dos recursos de Departamento Nacional em razão da execução das horas, que exige controle interno adequado à gestão dos recursos, contabilização e repasse financeiro. O objetivo desse trabalho foi verificar se houve impactos no ambiente do controle interno do Senac São Paulo pela oferta da Bolsa-Formação no âmbito do Pronatec por intermédio de um estudo de caso. A coleta de dados foi feita por meio de entrevistas com gestores envolvidos na operacionalização do Pronatec e pela leitura de documentos, como relatórios de gestão e de auditoria. Para a análise de dados utilizou-se a técnica de análise de conteúdo. Os resultados desta pesquisa permitiram fazer algumas inferências sobre a oferta Pronatec no Senac São Paulo. Houve mudanças em relação às práticas de controle interno. A oferta de cursos FIC e de cursos técnicos no Senac São Paulo demandou diferenciação de controles internos principalmente envolvendo o custeio da assistência estudantil, os insumos necessários para a participação nos cursos da Bolsa-Formação e o controle de carga horária executada.

No description available.

No description available.