<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>

<p>Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag. Vilken roll spelar legitima förlagor i form av vedertagna ramverk vid företagens val av rapporteringsstruktur?</p><p>Metod: Vi har i vår undersökning studerat 14 finansbolags bolagsstyrningsrapporter och analyserat dessa efter ett vedertaget ramverk för intern kontroll och riskhantering.</p><p>Resultat: Vi fann i undersökningen ett svagt samband med antalet relevanta styrelseuppdrag som ledamöterna i det enskilda företaget är involverade i och företags rapportering i bolagsstyrningsrapporten. Dock förekom indikationer på att faktorer som företagets storlek, hur lång tid man omfattats av Svensk Kod för Bolagsstyrning samt exponering mot regelverk med likartat innehåll kan vara av betydelse. Vidare uppkom frågan om de mindre bolagen på börsen influeras av de större, i arbetet med intern kontroll och risk avseende den finansiella rapporteringen.</p>

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag. Vilken roll spelar legitima förlagor i form av vedertagna ramverk vid företagens val av rapporteringsstruktur? Metod: Vi har i vår undersökning studerat 14 finansbolags bolagsstyrningsrapporter och analyserat dessa efter ett vedertaget ramverk för intern kontroll och riskhantering. Resultat: Vi fann i undersökningen ett svagt samband med antalet relevanta styrelseuppdrag som ledamöterna i det enskilda företaget är involverade i och företags rapportering i bolagsstyrningsrapporten. Dock förekom indikationer på att faktorer som företagets storlek, hur lång tid man omfattats av Svensk Kod för Bolagsstyrning samt exponering mot regelverk med likartat innehåll kan vara av betydelse. Vidare uppkom frågan om de mindre bolagen på börsen influeras av de större, i arbetet med intern kontroll och risk avseende den finansiella rapporteringen.

Syftet med uppsatsen är att klargöra i vilken utsträckning styrelser i svenska noterade bolag i dag ansvarar för bristfällig hantering av ickefinansiella risker, samt utreda om regelverket bör uppdateras och i sådana fall på vilket sätt. I uppsatsen drivs en tes innebärande att det finns ett behov av tydligare regler gällande ickefinansiell riskhantering i aktiemarknadsbolag.   I dag finns bestämmelser som ställer krav på rutiner gällande risker som får konsekvenser för bolagets finansiella rapportering, vilket innebär att lagstiftaren ansett att det finns ett behov av tvingande regler på området. Däremot finns det inga tydliga bestämmelser om risker som inte är finansiella. I uppsatsen ifrågasätts om det verkligen är rimligt att göra denna åtskillnad. Vi ser ofta exempel på företagskriser som beror på bristande ickefinansiell riskhantering – minns de senaste årens mutskandaler i Telia Sonera, turerna kring SCA:s företagsjet och köttfusket inom ICA Gruppen.   Aktieägarna bör ha en rätt att informeras om sådana omständigheter som kan vara till nackdel för företaget, precis som de har en rätt att hållas informerade om de finansiella risker som omger verksamheten. En bättre riskhantering gynnar också bolagsstyrningen i stort, vilket leder till bättre ekonomisk och organisatorisk utveckling för företagen och ökat välstånd för samhället som helhet.

Submitted by Núcleo de Pós-Graduação Administração (npgadm@ufba.br) on 2018-04-05T18:03:32Z No. of bitstreams: 1 Dissertação de Mestrado - José William Gomes da Silva.pdf: 3408431 bytes, checksum: 15b288066df10f5c7f38e4a1a379b794 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Angela Dortas (dortas@ufba.br) on 2018-04-05T18:59:51Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação de Mestrado - José William Gomes da Silva.pdf: 3408431 bytes, checksum: 15b288066df10f5c7f38e4a1a379b794 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-05T18:59:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação de Mestrado - José William Gomes da Silva.pdf: 3408431 bytes, checksum: 15b288066df10f5c7f38e4a1a379b794 (MD5) / Esta pesquisa tem como objetivo apresentar o diagnóstico do nível de maturidade dos Sistemas de Controle Interno de 34 municípios do Estado de Alagoas, em nível entidade, com base na metodologia delineada no modelo de referência que corresponde aos componentes de controle interno do framework COSO 2013: Ambiente de Controle; Avaliação de Riscos; Atividades de Controle; Informação e Comunicação; e Atividades de Monitoramento. Para isso, os municípios foram avaliados por meio da aplicação do Questionário de Avaliação de Controles Internos (QACI) e do Questionário de Diagnóstico da Unidade de Controle Interno (QDUCI), respondidos pela alta gestão (membros integrantes do primeiro escalão da prefeitura) e pelos Controladores Gerais, bem como pela análise documental, por meio de entrevistas e consultas realizadas na rede mundial de computadores. Trata-se de uma pesquisa descritiva e exploratória, com abordagem qualitativa, desenvolvida na forma de estudo de caso. Os resultados da pesquisa revelam que os Sistemas de Controle Interno possuem, como média geral de nível de maturidade, 25,80%, o que os coloca no nível básico (20,1 - 40%) e que as Controladorias Gerais dos Municípios não dispõem de Capacidade Institucional para desenvolver as funções típicas de uma Controladoria no setor público. Portanto, conclui-se que os Sistemas de Controle Interno existentes apresentam um nível de maturidade básico, com várias fragilidades nos componentes do controle interno, somadas à falta de capacidade das Controladorias que não atuam como protagonistas no processo de melhoria dos Sistemas de Controle Interno, fato esse que contribui sobremaneira para aumentar o risco nos processos de trabalhos relativos à gestão dos bens patrimoniais, dos recursos transferidos pela União e de seus recursos próprios, o que gera a necessidade de instrumentos (produtos) que os orientem na melhoria de sua atuação, os quais são propostos neste trabalho, de forma a contribuir para que a gestão municipal consiga ofertar melhores produtos e serviços aos seus cidadãos.

Submitted by Aline Amarante (1146629@mackenzie.br) on 2017-03-27T23:16:25Z No. of bitstreams: 2 WILSON DE MORAES.pdf: 1079542 bytes, checksum: 6099360007d99844eac2e5ab5365e283 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2017-04-03T13:15:33Z (GMT) No. of bitstreams: 2 WILSON DE MORAES.pdf: 1079542 bytes, checksum: 6099360007d99844eac2e5ab5365e283 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-03T13:15:33Z (GMT). No. of bitstreams: 2 WILSON DE MORAES.pdf: 1079542 bytes, checksum: 6099360007d99844eac2e5ab5365e283 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-02-01 / Risk management is one of the most important features for the survival of organizations. In a background in which transparency and reliability are fundamental cornerstones in financial statements, appropriate management of operational risks is a growing concern. As a result, risk management is increasingly necessary and a vital tool to reduce the opportunities for deviations from the route plan. However, the literature on the subject addresses, mainly, companies in the financial sector, showing a lack of data for organizations in other industries. Within this context, this study aims to present the implementation of operational risk management in the Integrated Receiving (IR) area of a National Publisher. The analysis of this study was based on the concepts of COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) methodology and made possible using Control Self Assessment (CSA) methodology, in addition to the interventionist approach. CSA methodology provides the identification of risks by managers of the area under analysis. However, in order to develop a theoretical contribution, this study analyzed data referring to employees in IR area. After data were collected, the implementations of the necessary corrective actions were discussed and negotiated with the concerned manager. The result was a success throughout the whole process of implementation; in addition, the participation of all employees were beneficial and constructive for the company in order to determine weaknesses of the area. The main benefit observed was the dissemination of the risk culture among the participants of this work and an improvement in the control environment for the company. Results should be analyzed considering the limitations of this work, as the company studied belongs to a specific sector. Therefore, as a suggestion for future research, there is a need to expand the number of companies and internal areas to be studied, comparing the conclusions with those of this study. / A gestão de riscos é um dos mais importantes recursos para a sobrevivência das organizações. Em um cenário de demanda por transparência e confiabilidade nas demonstrações financeiras, o adequado gerenciamento de riscos operacionais é preocupação cada vez mais presente. Em razão disso, a gestão de riscos torna-se um instrumento de extrema importância para minimizar as ocorrências de perdas nas organizações. Porém, a literatura sobre o assunto aborda, principalmente, empresas do setor financeiro, havendo uma carência de dados para organizações pertencentes aos demais setores do mercado. É nesse contexto que o presente estudo teve como objetivo principal a implementação do gerenciamento de riscos operacionais na área de Recebimento Integrado (RI) de uma Editora Nacional. As análises deste trabalho tiveram por base os conceitos da metodologia COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) e foram viabilizadas com a utilização da metodologia CSA (Control Self Assessment) e da abordagem intervencionista. A metodologia CSA estabelece a identificação dos riscos pelos gestores da área em análise, porém, nesse trabalho, com o intuito de se obter contribuição para a teoria, foram apurados dados referentes a todos os funcionários da área de RI. Posteriormente ao levantamento de dados, as implementações das ações corretivas necessárias foram discutidas e negociadas junto ao gerente da área. O resultado apurado demonstrou sucesso no processo de implementação, destacando que a participação de todos os funcionários da área para apuração de fragilidades é benéfica e salutar para o negócio. O principal ganho verificado foi a disseminação da cultura de riscos entre os participantes deste trabalho e uma melhoria no ambiente de controle para a empresa. Os resultados devem ser analisados considerando-se as limitações deste trabalho, que estudou uma empresa em um setor específico. Para tanto, como sugestão de pesquisas futuras, há a necessidade de se ampliar o número de empresas e áreas internas a serem estudadas, comparando-se as conclusões com as do presente trabalho.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-01-10T11:33:37Z No. of bitstreams: 1 Débora de Fátima Domingues.pdf: 1458320 bytes, checksum: 1be484475700367f8a680320ff9225fb (MD5) / Made available in DSpace on 2017-01-10T11:33:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Débora de Fátima Domingues.pdf: 1458320 bytes, checksum: 1be484475700367f8a680320ff9225fb (MD5) Previous issue date: 2017-12-13 / The internal control environment through the COSO methodology contributes to the organization seeking to mitigate its business risks and for this, establishes guidelines for the organization, senior management, leadership and employees. At the heart of the issue of the control environment, it is the intellectual capital that, in the condition of an intangible asset, is considered the age of the knowledge and information, the great differential of competitive advantage to achieve results. Referring to intellectual capital as a competitive differential, it is only considered if it manifests in the organizational environment the skills needed for this contribution to the organization. In this sense, this research aimed to conduct a study on Internal Controls in companies and the improvement and engagement of intellectual capital in the control environment. The data collection was done through a questionnaire sent by email using structured questionnaire with closed questions, which was applied to employees of large companies. During the processing and analysis of the result, the correlation matrix was performed, which consists of the existence or not of a correlation between variables, which in this work, refers to the COSO elements with the Intellectual Capital and the control environment and the Individual Competences. The results show the strong correlation between the blocks of questions, especially regarding the intelligent controls, those that attend to the mutations and uncertainties to which they are submitted to the current organizations and being respected and valued. Moreover, the environment promotes human competence in practice, aimed at constant improvements of the controls, justifying the interdependence of the control environment with the improvement of intellectual capital / O ambiente de controles internos, através da metodologia do COSO, contribui para a organização na busca de mitigar riscos para os seus negócios e, para isso, estabelece diretrizes à organização, à alta administração, à liderança e aos colaboradores. No centro da questão do ambiente de controles, encontra-se o capital intelectual que, na condição de ativo intangível, é considerado na era do conhecimento e da informação, o grande diferencial de vantagem competitiva para atingir resultados. Referindo-se ao capital intelectual como diferencial competitivo, ele só é assim considerado se manifestar no ambiente organizacional as competências necessárias para a contribuição à organização. Nesse sentido, esta pesquisa objetivou conduzir um estudo sobre os controles internos nas empresas e o aprimoramento e engajamento do capital intelectual no ambiente de controle. A coleta de dados foi realizada por meio de pesquisa enviada por e-mail com a utilização de questionário estruturado com questões fechadas, o qual foi aplicado aos colaboradores de empresas de grande porte. Durante o processamento e as análises do resultado, foi realizada a matriz de correlação, que consiste na existência ou não de correlação entre variáveis, que neste trabalho, diz respeito aos elementos do COSO com o capital intelectual e o ambiente de controle e as competências individuais. Os resultados mostram a forte correlação entre os blocos de questões, principalmente no que tange aos controles inteligentes, aqueles que atendem às mutações e incertezas à que estão submetidas às organizações da atualidade e sendo respeitados e valorizados, e o ambiente que promove colocar a competência humana em prática, voltada para melhorias constantes dos controles, justificando a interdependência do ambiente de controle com o aprimoramento do capital intelectual

La presente tesis fue desarrollada con el objetivo de identificar el impacto financiero que un modelo de gestión de riesgos bajo el ISO 9001: 2015 tiene en las empresas del sector servicios prestados a empresas en términos de la información contable financiera que es inherente en los procesos y en los indicadores financieros, específicamente en cómo influirá en la implementación de modificaciones y/o publicaciones de nuevas normas contables (NIIF´s y NIC’s). EL motivo de la presente tesis no radica en implementar propiamente una NIIF o sistema COSO ERM en la empresa sino evaluar el impacto que tiene la gestión de riesgos en el proceso de transición hacia la adopción de una actualización de normas NIIF, es por ello que se hace énfasis en el desarrollo del modelo de gestión de riesgos, el cual nos ayudará a identificar los riesgos propios y evaluar la materialización del más relevante y su impacto en las finanzas-Dimensión 1 (influencia en los ratios financieros pertinentes) y en la información contable financiera-Dimensión 2 (atributos de ésta). Esta tesis se desarrolla en el sector de servicios prestados a empresas, localizándose en las empresas que realizan actividades profesionales, científicas y técnicas siendo estas relevantes debido a un crecimiento constante. Para ello se decidió evaluar una actividad en particular, a partir de la CIIU 74914-Obtención y dotación de personal es que se profundiza en el resultado financiero de la gestión de riesgos empresariales. De esta manera, se desarrolla la presente tesis, confiando en que sirva como aporte de una nueva perspectiva de cómo evaluar las ventajas de desarrollar estándares internacionales, como la ISO 9001:2015 o el COSO ERM 2017, en un sector relevante para el desarrollo del país. Es por ello por lo que contribuye en el fortalecimiento del avance empresarial en términos de gestión empresarial integral, preventiva y fáctica. Finalmente, con el fin ilustrar la problemática detectada, y siendo importante para el sector, se expondrá el proceso de ingresos provenientes de servicios prestados a terceros en el que se evaluará la transición hacia la NIIF 15; cabe mencionar que no es motivo de esta tesis evaluar el impacto propio de la NIIF 15. / This thesis was developed with the objective of determining the financial impact that a risk management model under the ISO 9001:2015 has in the companies of the service sector provided to companies in terms of the financial accounting information that is present in the Processes and financial indicators, settling specifically on how it will influence the implementation of modifications and/or publications of new accounting Standards (NIIF´S and IAS). The reason for this thesis is not to properly implement an IFRS or COSO ERM System in the company, but to evaluate the impact that risk management has on the transition process makes the adoption of an IFRS norm update. This thesis is developed in the sector of services provided to companies, being in companies that carry out professional, scientific and technical activities being relevant due to constant growth. It was decided to evaluate a particular activity, from ISIC 74914-Obtaining and equipping personnel is that the financial result of the management of business risks is deepened. In this way, the present thesis is developed, trusting that it serves as Contribution of a new perspective on how to evaluate the advantages of developing international standards, such as ISO 9001:2015 or COSO ERM 2017, in a sector relevant to the development of the country. This is the main reason why it contributes to the strengthening of business advancement in terms of comprehensive, preventive and factual business management. Finally, in order to illustrate the problem detected, and being important for the sector, the income process will be exposed in which the transition to IFRS 15 is assessed; It is worth mentioning that there is no reason This Thesis Evaluate the own impact of IFRS 15. / Tesis

Sweden is a main extractor of natural resources, leading the exploitation of forestry in Europe. Forestry counts for ten percent of exported goods from Sweden and has the most significant trade balance of all industrial categories. Forestry is a branch that has remained traditional for a long time and has not actually been the focus for research in this field. Internal control is implemented in all Swedish companies to protect company assets and minimise risk. The aim of International business strategies is mainly to achieve success on the international market. Through a qualitative single case study, with empirical data extracted from interviews and observations, conclusions were drawn. The interaction between the two terms internal control and international business strategy are investigated, and results show that they do indeed relate to each other. Another finding was that the sampled forestry company, SCA centralised administrative functions to improve Internal control had affected their International business strategy positively and their international subsidiaries could focus on remaining main tasks. In conclusion, the forestry benefit from having centralised administrative functions to improve efficiency and decentralise departments such as sales to drive revenue abroad.