Naturreservat är en form av områdesskydd som kan användas för att ge värdefulla naturområden ett långsiktigt skydd. När ett naturreservat bildas är tanken att det ska finnas kvar mycket länge och att upphäva ett reservat kräver väldigt starka skäl. Naturreservat är den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste årtiondena och anledningen till detta är att man inom miljö- och naturvårdspolitiken har satt upp tydliga mål som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns är praktiskt tillämpbar. Att bilda ett naturreservat är en process med många steg. Syftet med denna uppsats är att utreda denna bildandeprocess, och jämföra tillvägagångssättet hos kommunerna och hos länsstyrelsen. Denna jämförelse begränsar sig till Stockholms län och reservat som vunnit laga kraft under de senaste tre åren. I undersökningen har skillnader i reservatens storlek, utformning, syften samt tidsåtgång noterats. De kommunala reservaten som ingår i undersökningen är större än länsstyrelsens. De kommunala reservaten är också mer spridda i sin utformning och har flikigare gränser. Tidsåtgången för en bildandeprocess varierar, naturreservaten som har bildats under de senaste tre åren i Stockholms län har tagit från drygt 1 år till 18,5 år att bilda. För de reservat som ingår i undersökningen har länsstyrelsens reservat i genomsnitt tagit längre tid att bilda än vad kommunernas reservat har tagit. Naturreservat kan bildas på fastigheter som ägs av andra än staten, då kan värdering och förhandling om marken bli ett tidskrävande moment. Tidsåtgången kan därför påverkas kraftigt av vem som äger marken som man ska bilda naturreservat på. En annan faktor för tiden det tar att bilda ett reservat är resursbrist, detta har framgått tydligast för reservaten bildade av länsstyrelsen där flera av reservatsärendena legat vilande under någon period på grund av personalbrist. / Establishing nature reserves is a long-term way of protecting valuable environments. A nature reserve is meant to last for a very long time and revoking one takes strong and valid reasons. Nature reserves are the most occurring type of nature protection in Sweden. The amount of reserves and the areal of protected estates have been increasing for the latest decades, due to clear goals and programs from the political field and a practically applicable legislature. The creating of a nature reserve is a multistep procedure. The purpose with this thesis is to investigate this procedure and to compare the method used by the municipalities and by the County Administrative Board. This comparison is limited to reserves that have won legal force during the past three years. In the comparison we have seen differences in the reserves size, shape, purposes and timescale. The nature reserves constituted by municipalities are larger than those created by the County Administrative Board. They are also more fragmented and uneven when it comes to shape and boundaries. The time that passes during the process can vary, for example the reserves in our review have taken from just over 1 year to 18.5 years to finish. The average timespan for the making of the nature reserves has been larger in the County Administrative Boards reserves than in the municipalities’. Nature reserves can be constituted on estates owned by others than the Government. When that is the case, valuing the property and negotiating with the owner may take a lot of time. The timescale can thus be largely influenced by who owns the land that is to be protected. Another factor of the timescale is lack of assets. This is most clear with the County Administrative Board, where several matters have been resting some time during the procedure, due to shortage of human resources.

The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose. The theoretical starting points used in this study was organizational theories with discussion of concepts such as institutional isomorphism, rationalized myths, organizational hypocrisy, parallel processes, and especially the theory of loosely coupled systems. The conclusion of this study is that the municipalities within the county of Stockholm handle demands from the environment in different ways. Some municipalities loose couple their system as a temporary solution to deal with various demands placed on the municipality. The result is that there is a lack of coordination within municipalities and their various governments, which in turn results in many municipalities working with the gender issue in parallel processes, hence they lack an overview of the activities in the municipality. These factors are common barriers to gender mainstreaming efforts in the studied municipalities.

Environmental work at different societal levels has different prerequisites and responsibilities. The aim of the thesis is to describe and compare the environmental strategies, programs, and indicators on the international regional (European Union), national (Sweden), sub national regional (County of Stockholm) and municipal (Upplands Väsby) levels, and see if there is consistency between the societal levels. The organization behind the environmental strategies, program, and indicators is large. Communication, distribution of data and information, as well as feedback are important aspects of the environmental work. This has also been studied in the thesis. All type of work has its obstacles, for the environmental work the main obstacles are, lack of: resources, political will, dedicated civil servants; and also the organization itself. There is consistency between environmental aims, but not between the environmental indicators used on the societal levels. Creating a common indicator system would improve this. Economic aspects play an important part in the environmental work. / Alla samhällsnivåer har olika förutsättningar och ansvar för miljöarbetet. Den här rapporten undersöker miljöarbetet och dess indikatorer på fyra samhällsnivåer, nämligen: internationellt regionala (Europeiska Unionen, EU), nationella (Sverige), nationellt regionala (Stockholms län) och den kommunala nivån (Upplands Väsby). Målet är att beskriva de strategier, program och indikatorer som finns inom miljöområdet på dessa nivåer, samt att jämföra dem och se om de är konsekventa. Dessutom studerar rapporten om det finns några hinder i miljöarbetet och hur kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna fungerar. På EU-nivån har Lissabon strategin, Strategin för hållbar utveckling och det sjätte miljöhandlingsprogrammet studerats och beskrivits. När det gäller indikatorer har fokus lagts på de så kallade ”Structural Indicators”. På den nationella nivån har fokus lagts på miljökvalitetsmålen, arbetet med dessa och tillhörande indikatorer. Detta för att dessa mål ska ha den högsta prioriteringen i svenskt miljöarbete. Även på den nationellt regionala nivån har miljökvalitetsmålen stor betydelse. I Stockholm finns även ett regionalt miljöhandlingsprogram, med fokus på vatten och avlopp, samt resor och transporter. När det gäller den kommunala nivån har det först beskrivits generellt hur miljöarbetet kan gå till och om indikatorer. Sedan har fokus lagts på Upplands Väsby och deras specifika miljöarbete och indikatorer. När det gäller svårigheter i miljöarbetet har detta främst påträffats på kommunal nivå, de största svårigheterna är brist på: resurser (ekonomiska, personal och tid), politisk vilja och engagerade tjänstemän, samt att själva organisationen kan vara ett hinder. Kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna har brister, det är främst den kommunala nivån som inte känner sig tillräckligt informerad. Dessutom är det liten efterfrågan på kommunens resultat. När det gäller likheten mellan samhällsnivåerna, så är målen för de olika strategierna och programmen jämförbara mellan de olika nivåerna. Däremot är det stor skillnad mellan indikatorerna. Detta leder antagligen till att mycket extraarbete görs för att samla data till alla dessa indikatorer. Ett sätt att förbättra detta är att skapa ett gemensamt indikatorsystem. Förslaget för systemet är ett indikatorset som består av indikatorer som är samma på alla samhällsnivåer, system indikatorer, sedan indikatorer som bestäms på varje samhällsnivå och används på bara den, nivå indikatorer. Tillsist finns det även indikatorer som kan beslutas om och används i enskilda kommuner eller län, enhets indikatorer. / <p>www.ima.kth.se</p>