Mikroföretag vänder sig ofta till banken vid kreditbehov på grund av begränsade möjligheter till extern kapitalförsörjning. Dock har kreditgivningen till mikroföretag visat sig vara riskfylld. Kredithandläggare behöver säkerställa företagets återbetalningsförmåga vilket sällan är en enkel uppgift eftersom banken många gånger har mindre detaljerad information om verksamheten än vad företaget har. Denna utmaning kan underlättas genom extern konsultation i form av revisorns granskning eller redovisningskonsultens upprättande av kvalitetstämplad finansiell information, vilket får kredithandläggare att känna sig tryggare i kreditbedömningen. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse om kvalitetsstämpelns betydelse för kredithandläggare vid kreditgivning till mikroföretag. Betydelsen av denna information har visat sig vara relativt outforskad ur en svensk kontext. Genom en kvalitativ studie baserad på̊ besöksintervjuer hos kredithandläggare från svenska affärs- och sparbanker besvarades studiens problemformulering: Vilken betydelse har kvalitetstämplad årsredovisning/bokslut för att finansiering skall kunna beviljas till mikroföretag från banker och vilken påverkan har sådan information på låneräntan? Studien visar att kredithandläggare i svenska banker värderar revisorns kvalitetsstämpel högre än kvalitetsstämpeln som redovisningskonsulten genererar. Däremot saknar kvalitetstämplad information många gånger betydelse vid beviljandet av krediter till mikroföretag. En förklaring till detta är att kreditgivningsprocessen är mer förtroenderelaterad och det är oftast först när osäkerhet uppstår vid investeringskrediter, avvikande resultatutveckling eller osäkra balansposter som kvalitetsstämpeln ökar i värde och extern granskning av revisor kan inkrävas. En annan slutsats är att låneräntan inte påverkas av kvalitetstämplad information, utan det är främst företagets riskklass och säkerhetsbild som kan påverka räntesatsen. / <p>Betyg VG</p>

The objective of this research is to investigate the existence of structural changes in unsecured lending time series data and analyse the impact thereof on trends in consumer demand for unsecured credit spanning the years from 2008 to 2015. This is achieved by identifying dates when structural changes occurred over this period. The identified structural break date is linked to an influential economic event or monetary policy change that took place in South Africa of which the impact on three unsecured credit categories are analysed. Unsecured credit growth in South Africa has been subjected to intensive scrutiny since the inception of the National Credit Act (Act No. 34 of 2005) by various regulatory bodies. In 2012 the National Credit Regulator (NCR) commissioned a research study into examining the impact that the National Credit Act (Act No. 34 of 2005) has had on the consumer credit market. The empirical part of this study involved the gathering of time series data on unsecured loans approved, unsecured credit granted per income category and unsecured credit granted from the National Credit Regulator (NCR) database and performing descriptive and econometric analysis. The Zivot-Andrews (1992) and augmented Dickey-Fuller tests determined the break dates which were linked to a significant economic event while the one sample t-test of means compared average loan values before and after the break date. Results of the study indicate that the break dates determined coincided with economic events and monetary policy changes in South Africa, such as the collapse of African Bank, the implementation of the National Credit Amendment Act, prime interest rate movements and the introduction of a debt counselling program by the government. These events, coupled with stricter lending criteria and no further loans being granted to customers already more than three months in arrears, restrained the uptake of unsecured loans to lower and middle income groups. The introduction of new affordability criteria and increasing interest rates in 2014 further negatively impacted demand for unsecured loans. However, higher income earners had the advantage of being able to apply for higher loan amounts. Findings could be used by monetary policymakers and financial institutions to constantly monitor credit trends, improve credit assessment techniques and review lending criteria. / Business Management / M. Com. (Financial Management)