<p>Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populära. Trots detta finns det begränsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gällande samarbete. Det här arbetet har därför riktat in sig på hur interaktion och kommunikation gällande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.</p><p>Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbättringar gällande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det här fallet speciellt på World of Warcraft.</p><p>Genom att använda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. Enkätundersökning som var av typen webbenkät med både öppna och stängda frågor. Deltagarobservationen innefattade även kontextuella intervjuer med mer erfarna spelare som tillsammans med enkätundersökningen stödde och bekräftade resultatet från deltagarobservationen.</p><p>Med hjälp av frågeställningar som innefattade interaktion och kommunikation tog uppsatsen reda på viktiga faktorer som att erfarenhet var av avgörande betydelse för hur mycket kommunikation det behövs för ett lyckat samarbete. Textkommunikation var generellt det populäraste verktyget, men som nybörjare tog det längre tid att skriva längre meddelanden samt att förstå alla förkortningar som återkommande förekommer. Erfarenhet och awareness, eller medvetenhet på svenska, hade stor betydelse vid flera situationer. Awareness handlar om att samarbetet bygger på erfarenhet och kunskap, vilket leder till förståelse för hur man ska agera i olika situationer. I spelet handlade det främst om kunskap om de olika karaktärerna och de olika delarna av spelet som till exempel, dungeons. Det var en stor fördel att ha spelat dungeons tidigare annars kan det kännas att man som nybörjare inte har där att göra. Det fanns möjligheter att utveckla samarbetet, speciellt när det gäller spelsituationer där erfarenhet nästan var ett krav, vilket resulterar i en konflikt mellan vana och ovana spelare.</p><p> </p>

Engineers Talk Be it through conversations, meetings, informal discussion, phone calls or E-Mail, Engineering Design Communication is the main tributary for the sharing of knowledge, thoughts and ideas, and therefore, fundamental to Engineering Work. An engineer spends a significant portion of their day communicating as they 'fill in the gaps' left by formal documentation and processes. It is thereby, an inherent source of explicit design rationale that relates to (and very often supplements) Engineering Records and their generation. Engineering Design Communication is not only central for Engineering Work and Records but also offers potential - through aggregation - to reveal underlying features, patterns and signatures that could aid current and future Engineering Project Management. As Engineering Design Communication plays such a pivotal role, it comes as no surprise that there is much extant research. The majority of this is descriptive and has focused on identifying patterns in engineers' communication behaviour as well as analysing the utility of currently employed communication tools/mediums (such as, E-Mail and meetings). However, little prescriptive research - through either a tool or process - has been undertaken. This may be due to the considerable challenges facing research in this field such as the need to maintain a high-level of Engineering Context, ensure the right engineers are able to participate and associate the communication with its respective Engineering Records. All of which, has to be achieved within an Engineering Context where teams are becoming larger, more mobile, multi-disciplinary & distributed, and often performing variant or incremental design. Although, it is argued that Social Media has the potential to militate these challenges through the use of technologies that provide agile development, support for ubiquitous computing and sharing of multimedia. Therefore, this thesis investigates how Social Media can be used to support Engineering Design Communication. This is achieved through the elicitation and synthesis of the requirements for supporting Engineering Design Communication, and consideration of the effective application of the Social Media. This forms the basis from which a Social Media approach to support Engineering Design Communication is created and then instantiated within a tool called PartBook. PartBook has been developed iteratively and involved an industrial study to evaluate and improve functionality. It has since been used within an eleven week Formula Student project involving thirty-four students from multiple engineering disciplines in a distributed working environment. The analysis of which addresses the validation of the requirements that has led to amendments and generation of new requirements as well as evaluation of the Social Media approach that has led to insights into the potential impact such a tool could bring to Engineering Work, Records and Project Management.

No description available.

No description available.

Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.

No description available.

No description available.

Tightly-coupled interaction is shared work in which each persons actions immediately and continuously influence the actions of others. Tightly-coupled interaction is a hallmark of expert behaviour in face-to-face activity, but becomes extremely difficult to accomplish in distributed groupware. The main cause of this difficulty is network delay even amounts as small as 100ms that disrupts peoples ability to synchronize their actions with another person. To reduce the effects of delay on tightly-coupled interaction, I introduce a new technique called Feedback-Feedthrough Synchronization (FFS). FFS causes visual feedback from an action to occur at approximately the same time for both the local and the remote person, preventing one person from getting ahead of the other in the coordinated interaction. I tested the effects of FFS on group performance in several delay conditions, and my study showed that FFS substantially improved users performance: accuracy was significantly improved at all levels of delay, and without noticeable increase in perceived effort or frustration. Techniques like FFS that support the requirements of tightly-coupled interaction provide new means for improving the usability of groupware that operates on real-world networks.

<p>Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.</p>

<p>Vid möteshantering används många olika groupware, några av de groupware som används är intranät och e-post. Något som blir allt vanligare är att integrerade intranät och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) används vid möteshantering. Det behövs fler jämförelser om hur användbara olika informationssystem är vid möteshantering. Den här studien syftar till att jämföra hur användbart integrerat intranät och e-post är jämfört med separat intranät och e-post vid möteshantering. För att besvara frågan så har groupware walkhtrough och enkäter använts. Studien har skett på Stena Line i två olika grupper. Resultatet pekar mot att integrerat intranät och e-post är mer användbart vid möteshantering än separat intranät och e-post. Det krävs dock fler liknande undersökningar på andra arbetsplatser för att kunna generalisera resultatet.</p>