The results of faunistical and ecological research on beetles (Coleoptera) of Curonian Spit were presented in this work. A species composition of different habitats: Baltic sea coastal area and the foredune ridge,wooded dunes, humid dune slacks, white and grey dunes and Curonian lagoons was established on the basis of research. The greatest species diversity was established in humid dune slacks (234 species), the lowest species diversity was established eudominant, dominant, subdominant and accessory species in the four Curonian Spit habitats: wooded dunes, humid dune slacks, grey dunes and littoral Curonian lagoons. The distribution and diversity of rare and protected insects species in Curonian Spit were established. There were found 10 species of beetles new for Lithuanian fauna:Elaphropus parvulus, Pterostichus ovoideus (Carabidae), Enochrus bicolor (Hydrophilidae), Lomechusa emarginata, Quedius infuscatus (Staphylinidae), Negastrius arenicola, Cardiophorus asellus (Elateridae), Obrium brunneum (Cerambycidae), Dicranthus elegans, Glocianus moelleri (Curculionidae). The beetles of 4 species: Cicindela maritima, Calosoma inquisitor (Carabidae), Polyphylla fullo (Scarabeidae), Stenagostus rufus (Elateridae)wee included in Red Data book of Lithuania and the beetles of 11 species - in List of Key forest habitats species.

<p>Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.</p><p>Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.</p><p>Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.</p><p>Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.</p><p>En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.</p>

Darbo objektas: turizmo klasterio formavimas Kuršių nerijoje. Darbo tikslas: išanalizuoti turizmo klasterio formavimo prielaidas Kuršių nerijoje. Darbo uždaviniai: 1. Išanalizuoti turizmo svarbą regiono plėtrai. 2. Pateikti klasterių formavimosi prielaidas. 3. Atskleisti klasterių vaidmenį regiono konkurencingumui. 4. Įvertinti turizmo klasterio formavimo(si) Kuršių nerijoje galimybes. 5. Sukurti Kuršių nerijos turizmo klasterio modelį. Tiriamasis klausimas: kokios yra turizmo klasterio formavimo prielaidos Kuršių nerijoje? Hipotezė: rekreacijos plėtros procesai Kuršių nerijoje suformuoja prielaidas atsirasti turizmo klasteriui šiame regione. Svarbiausios išvados: • Siekis tapti produktyvesne ir pelningesne įmone bei turėti ilgalaikę veiklos perspektyvą yra svarbiausia priežastis, kodėl įmonės stengiasi tapti klasterio narėmis. Glaudūs klasterio narių tarpusavio ryšiai padidina atskirų narių veiklos efektyvumą, todėl ir galutinis bendras rezultatas yra didesnis nei tas, kuris būtų, jei kiekvienas narys veiktų atskirai. Klasteriai įvairiais aspektais padeda spręsti kvalifikuotų ir motyvuotų darbuotojų stygiaus ar kitų specializuotų išteklių problemą, sukuria prielaidas koncentruoti narių finansinius išteklius bendriesiems projektams, be to, klasterizuotuose regionuose formuojasi informaciniai tinklai, kuriais sklinda visa įmonėms aktuali tiek formalaus, tiek neformalaus pobūdžio informacija, specializuotos žinios. • Klasteriai regionų konkurencingumą veikia padidindami... [toliau žr. visą tekstą] / The object of the study: tourism cluster in the Curonian Spit. The aim of the study: analyze assumptions of tourism cluster in the Curonian Spit. The objectives of the study: 1. To analyze the importance of tourism to the region's development. 2. To present assumptions of cluster formation. 3. To reveal the role of clusters to regional competitiveness. 4. To rate tourism cluster formation opportunities in Curonian spit. 5. To create tourism cluster model of Curonian spit. Research question: what are the preconditions for the emergence of the tourism cluster in Curonian spit? Hypothesis: recreation development processes in Curonian spit forms the preconditions for the emergence of a tourism cluster in the region. Main conclusions: Desire to become more productive and more profitable company and have a long term business perspective is the main reason why companies are trying to become cluster members. The close ties between members of the cluster increases the efficiency of the individual members, so the final total result is greater than that which would be provided by each member alone. Clustering helps to deal with various aspects of qualified and motivated staff shortages or other specialized resources problem. It creates preconditions for members to concentrate financial resources for common projects, by the way in addition to clustered regions forming of the information networks, which is spreading all relevant enterprises in both the formal and informal information... [to full text]

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden. Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts. Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt. Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation. En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.