Spelling suggestions: "subject:"öva barn"" "subject:"döva barn""
1 |
Läsinlärning för döva barn : ur ett lärarperspektivFlyrén, Veronica, Jacobsson, Ylva January 2005 (has links)
No description available.
|
2 |
Läsinlärning för döva barn : ur ett lärarperspektivFlyrén, Veronica, Jacobsson, Ylva January 2005 (has links)
No description available.
|
3 |
Syssna : döva barns rätt att lyssnaLarsson, Beryl, Källström, Malin, Ericson, Lise-Lott January 2004 (has links)
No description available.
|
4 |
Syssna : döva barns rätt att lyssnaLarsson, Beryl, Källström, Malin, Ericson, Lise-Lott January 2004 (has links)
No description available.
|
5 |
Döva och hörselskadade barn och musik : Musikundervisning för döva och hörselskadade barn i förskolan. Vad, hur och varför.Ku Moon, Paweh January 2021 (has links)
Denna studie kommer att belysa musikens betydelse för döva och hörselskadade barns utbildning och estetiska/sensoriska upplevelse. Syfte med denna studie är att undersöka om förskollärare arbetar med musikundervisning i förskolan och hur arbetar de med musikundervisning med döva och hörselskadade barn. Metoden som använts i studien är en kvalitativ och semistrukturerad intervjuform.Teorin som studien utgår ifrån är didaktik och analysmetoden som studien har använts sig av är abduktiv som innebär att analysen har genomförts genom att växla mellan empirin och teorinI resultatet sammanfattades intervjun med förskollärarna och kopplade samman med de didaktiska frågorna vad, hur och varför som är centralt för resultatet. I resultatet får man även ta del av hur pedagogerna jobbar med döva och hörselskadade barn och på vilket sätt dem gör det på. Studien kom fram till att pedagogerna arbetar med musik genom sång, rytmik och rörelse. Pedagogerna fokusera mer på musiken som lärande akt än musik som lärandeobjekt. Alltså pedagogerna använde sig av musik som stöd för att utveckla andra fokusområde.
|
6 |
”Så vill råtta fantastisk inte har den” : Stavningen hos döva och hörselskadade elever i årskurs fyra och femGärdenfors, Moa January 2016 (has links)
Man kan misstänka att döva, hörselskadade och hörande barn har olika slags problem med rättstavning eftersom de har olika förutsättningar när de lär sig skriva. I denna studie har därför felstavningar hos döva och hörselskadade elever från årskurs fyra och fem undersökts och jämförts med en kontrollgrupp av hörande. Studiens material består av 53 återberättelser av en tecknad serie med 19 döva, 14 hörselskadade och 20 hörande informanter. Alla felstavade ord har markerats och förts till en (eller ibland flera) kategori(er) av nio olika typer. Felstavningarna har också analyserats utifrån vad som är fonetiskt acceptabelt, för att få en uppfattning om i hur stor utsträckning barnen ljudar orden. Resultaten indikerar att de döva och hörande grupperna är varandras motpoler vad gäller felstavningar. De döva gör i första hand morfologiska fel såsom felaktiga böjningar, utelämningar av bokstäver samt har problem med diakritiska tecken. Resultaten tyder också på att bokstäver och ord som liknar varandra kan vara svåra att hantera för dövgruppen. Dövgruppen gjorde bara cirka en tredjedel så många fel jämfört med de andra grupperna men har i gengäld överlag svag grammatisk morfologisk medvetenhet (böjer ord felaktigt). Hörselskadade hade mest problem med utelämningar, dubbelteckningsfel och utbyte av grafem och på det stora hela liknade deras resultat kontrollgruppens. Resultaten indikerar att de hörselskadade ljudar orden hälften så ofta som de hörande barnen vilket tyder på att de hörselskadade delvis också har en visuell inlärning. Skillnaderna mellan grupperna kan alltså bero på att visuell respektive audiell inlärning ger upphov till olika typer av felstavningar. Studien visar också att man skulle kunna definiera två nya kategorier som här kallas övergeneralisering av böjningar respektive visuellt munbaserade ord.
|
Page generated in 0.0523 seconds