Thesis--Basel. / Cover title. Text on p. [3] of cover. Curriculum vitae. "Literaturverzeichnis": p. 99-102.

Inaugural-Dissertation--Philosophie--Marburg, 1962.

Inaug.-Diss.--Breslau. / At head of title: Geschichte. Lebenslauf. "Quellen und Literatur": p. 7-12.

Thesis--Basel. / Cover title. Text on p. [3] of cover. Curriculum vitae. "Literaturverzeichnis": p. 99-102.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1969. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Techn. Hochsch., Diss., 2003--Aachen.

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:58:50Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo4730_1.pdf: 1803717 bytes, checksum: dc74518aee32c5757aeb57c3b0776021 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2003 / XML (eXtensible Markup Language) tem sido um padrão bastante usado para armazenar, manipular e trocar dados. Mas para serem úteis, esses dados precisam estar disponíveis de alguma maneira para a aplicação. Existem duas APIs (Application Programming Interface) que disponibilizam dados XML para as aplicações, uma baseada em objetos e outra baseada em eventos. Essas são representadas, respectivamente, por DOM - Document Object Model e por SAX - Simple API for XML. A escolha de qual API utilizar será baseado nos requisitos das aplicações e nas características das APIs. Estas APIs são implementadas por ferramentas chamadas parsers. Cada parser possui suas próprias características. A escolha do parser é um importante critério para o desempenho das aplicações, pois grande parte do processamento ficará concentrada nele. Este trabalho tem como objetivo realizar um estudo comparativo entre as APIs DOM e SAX, mostrando as características destas APIs, suas vantagens e desvantagens, onde cada uma obtém melhor desempenho, e seu comportamento em uma aplicação. Adicionalmente é feita uma análise de algumas ferramentas de processamento de documentos XML encontradas no mercado, mostrando as características e a performance de cada uma

No description available.

Syftet med denna studie är att med hjälp av metoden Photovoice undersöka de processer som utmärker unga kvinnors identitetsskapande i förorten Botkyrka i Stockholm. Genom egen fotografering och kvalitativa intervjuer med metoden Photovoice har kvinnorna gets möjlighet att gestalta och kritiskt reflektera över vardagens villkor. Bilder som visar kvinnornas vardagsliv avser att ge sammanhang och förståelse som kompletterar den kunskap som är möjlig att tillhandahålla genom samhällsvetenskapliga metoder. Fyra kvinnor från Botkyrka i åldrarna 19-22 valde att delta i studien. Resultatet presenteras i två delar, en i form av en skriftlig rapport samt en utställning tillsammans med deltagarna i studien. Materialet i den skriftliga rapporten analyserades utifrån tre teman som berör identitetskapandeprocesser: modernitetsteorin, reflexivitet samt individualiseringen, även delar av empirin analyserades utifrån ett "vi och dom" - tänkande. Slutsatsen är att unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som stora delar av samhället ser som avvikande och icke önskevärt. Den samhälleliga bilden av hur en ungdom ska vara eller hur en ungdom ska se ut påverkar i sin tur ens självbild, medias porträttering av förorten spelar således en central roll i formandet av kvinnornas identitet. / <p>2015-06-08</p>

Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.