Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial. Inlärningsmodellen är ingen fulländad metod för undervisning, utan snarare ett verktyg att använda utifrån varje elevs individuella sätt att lära, i kombination med annan metodik, för att skapa motivation, självkänsla och arbetsglädje.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens. Resultatet visar att alla pedagogerna planerar inför elevers olika inlärningsstilar i den mån de själva anser att det behövs, genom att både anpassa sin miljö, sina metoder och sitt innehåll. Inlärningstilar hos eleverna tillgodoses under en hel dag, men inte under varje lektion eller vid varje arbetsmoment. Eleverna i denna undersökning använder sig av olika sinnespreferenser i undervisningen och är själva är medvetna om detta.

<p>Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens. Resultatet visar att alla pedagogerna planerar inför elevers olika inlärningsstilar i den mån de själva anser att det behövs, genom att både anpassa sin miljö, sina metoder och sitt innehåll. Inlärningstilar hos eleverna tillgodoses under en hel dag, men inte under varje lektion eller vid varje arbetsmoment. Eleverna i denna undersökning använder sig av olika sinnespreferenser i undervisningen och är själva är medvetna om detta.</p>

No abstract available. / Thesis (Ph.D.)-University of Natal, Durban, 1980.

Thesis (M.T.S.)-- Vanguard University of Southern California, 2006. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.A.)--Trinity International University, 2006. / Abstract. On t.p., "dikaiosune" is in Greek letters. Includes bibliographical references (leaves 115-123).

Thesis (M.S.)--Oregon State University, 1994. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references (leaves 51-53). Also available on the World Wide Web.

Thesis (M.A.)--Trinity International University, 2006. / Abstract. On t.p., "dikaiosune" is in Greek letters. Includes bibliographical references (leaves 115-123).

Tout au long de ce mémoire, je navigue dans une dualité entre sujet et médium, entre territoire et peinture. Je mets d’abord en lumière la relation que j’entretiens avec les sites miniers de ma ville natale, Thetford Mines. Opposé aux enjeux liés à l’amiante se retrouve un attachement envers le paysage que j’ai côtoyé pendant l’enfance. J’approfondis ensuite mon utilisation de la photographie, outil qui me permet de faire le pont entre l’expérience du territoire et l’atelier. Je me penche finalement sur une sélection de tableaux réalisés ces dernières années. Tout en soulevant des questionnements sur la représentation de l’image en peinture, j’explore le rapport entre les photographies choisies et les choix formels qui s’en suivent.

Tout au long de ce mémoire, je navigue dans une dualité entre sujet et médium, entre territoire et peinture. Je mets d'abord en lumière la relation que j'entretiens avec les sites miniers de ma ville natale, Thetford Mines. Opposé aux enjeux liés à l'amiante se retrouve un attachement envers le paysage que j'ai côtoyé pendant l'enfance. J'approfondis ensuite mon utilisation de la photographie, outil qui me permet de faire le pont entre l'expérience du territoire et l'atelier. Je me penche finalement sur une sélection de tableaux réalisés ces dernières années. Tout en soulevant des questionnements sur la représentation de l'image en peinture, j'explore le rapport entre les photographies choisies et les choix formels qui s'en suivent.