Gymnasieskolor har fått kritik av Skolinspektionen (2010) för avsaknad av individanpassning av matematikundervisningen och det saknas tid för elever till reflektion över olika matematikfenomen och inlärningssätt. Det här Syftet med detta examensarbete är att sammanställa aktuell forskningslitteratur som behandlar elevers individuella inlärningsstilar (här kallad lärstilar) för att öka kunskapen hos lärare och blivande lärare huruvida lärstilar har betydelse för elevers inlärning och lärastilars betydelse för organisation av matematikundervisningen. Följande frågeställningar analyseras utifrån litteraturen: Hur kan olika lärstilar klassificeras? Vilka tester används för att fastställa olika lärstilar? På vilket sätt kan olikhet i lärstilar få konsekvenser för hur lärare bör planera och organisera matematikundervisningen? Mina resultat pekar på att det finns en mängd av konkurreande lärstilsteorier men visar trots det på att det går att hitta gemensamma nämnare för klassificering av de olika teoriernas lärstilar. De tester som har identifierats är LSI (Kolb´s lärstilsteori) och PEPS (Dunn´s lärstilsteori), vilkas validitet kritiseras och kontinuerliga omarbetningar av testerna utförs. Lästilsteorierna baserar sig på att elever lär sig bäst genom undervisning anpassad efter elevernas olika lärstilar, vilket betyder att läraren behöver ta hänsyn till anpassning i form av olika faktorer såsom miljöfaktorer, emotionella faktorer, sociala faktorer osv. En klass består oftast av elever med olika lärstilar och en konsekvens är att läraren behöver använda olika undervisningsmetoder och matematikundervisningen kan i och med det bli mer omväxlande och därigenom öka lusten för matematikstudier. Min studie pekar också på att lärstilsteorierna ger matematiklärare möjlighet att reflektera över individanpassning av matematikundervisningen.

<p>The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.</p>

The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren.</p> / <p>The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.</p>

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren. / The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.

Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.

The first chapter provides some basic definitions and results from the theory of convex analysis and nonlinear mappings related to our work. Some sufficient conditions for the existence of a solution of problem (GVIP) are also recalled. In the second chapter, we first illustrate the scope of the auxiliary problem procedure designed to solve problems like (GVIP) by examining some well-known methods included in that framework. Then, we review the most representative convergence results for that class of methods that can be found in the literature in the case where F is singlevalued as well as in the multivalued case. Finally, we somewhat discuss the particular case of projection methods to solve affine variational inequalities. The third chapter introduces the variational convergence notion of Mosco and combines it with the auxiliary problem principle. Then, we recall the convergence conditions existing for the resulting perturbed scheme before our own contribution and we comment them. Finally, we introduce and illustrate the rate of convergence condition that we impose on the perturbations to obtain better convergence results. Chapter 4 presents global and local convergence results for the family of perturbed methods in the case where F is singlevalued. We also discuss how our results extend or improve the previous ones. Chapter 5 studies the multivalued case. First, we present convergence results generalizing those obtained when there is no perturbations. Then, we relax the scheme by means of a notion of enlargement of an operator and we provide convergence conditions for this inexact scheme. In Chapter 6, we build a bundle algorithm to solve problem (GVIP) and we study its convergence.

Law Ka Lung. / The "works of the law" in the title also in Greek alphabet. / Thesis (M.Div.)--Chinese University of Hong Kong, 2004. / Includes bibliographical references (leaves 54-55). / Abstracts in English and Chinese. / Chapter Chapter 1: --- Introduction / Chapter Chapter 2: --- "The traditional intrepretation of ""works of the law""" / Chapter 2.1 --- "The interpretation of “ works of the law"" by Martin Luther" / Chapter 2.1.1 --- The doctrine of justification by faith / Chapter 2.1.2 --- "Antithesis of law and gospel, works and grace" / Chapter 2.1.3 --- The function of the law / Chapter 2.1.4 --- Works of the law by Luther / Chapter 2.2 --- "The interpretation of “ works of the law"" by Rudolf Bultmann" / Chapter 2.2.1 --- Anthropology of Paul from the view of Bultmann / Chapter 2.2.2 --- The view of law from Bultmann / Chapter 2.2.3 --- Works of the law by Bultmann / Chapter Chapter 3: --- "The new perspective interpretation of ""works of the law""" / Chapter 3.1 --- The work of E.P.Sanders inspiring James D.G.Dunn / Chapter 3.2 --- The influence of K. Stendahl / Chapter 3.3 --- The situation of Luther in the 16th century / Chapter 3.4 --- The work of F. Weber / Chapter 3.5 --- "The ""covenantal nomism"" of Judaism from the Sanders" / Chapter 3.6 --- "The interpretation of ""works of the law´حby James D.G.Dunn" / Chapter 3.7 --- The interpretation of Galatian2:16 / Chapter 3.8 --- The interpretation of Galatian 3:10-14 / Chapter 3.9 --- The interpretation of Romans 3:20;3:28 / Chapter Chapter 4: --- The response to James D.G.Dunn / Chapter 4.1 --- The response by Heikki Raisanen / Chapter 4.1.1 --- Not both noun and verb have covenant meaning / Chapter 4.1.2 --- "Not a particular attitude to the law, but the law itself" / Chapter 4.1.3 --- Too much the continuity between Judaism and Paul / Chapter 4.2 --- The response by Stephen Westerholm / Chapter 4.3 --- The response by Charles Cranfield / Chapter 4.3.1 --- Romans 3:20 is related to 1:18 not2:1 / Chapter 4.3.2 --- All human boasting not Jewish pride in Romans3:28 / Chapter Chapter 5. --- My opinion on the debate

The 134-year old Frantz-Dunn House in Hoskins. Oregon is an intact, well-preserved example of rural Gothic architecture in the Willamette Valley. The old farmstead sits on a former Civil War Fort site and represents a link in the history of the region to the larger patterns of expansion in America during the nineteenth century. This study focuses on the family history of three generations of occupants of the historic dwelling. The information was gathered from extant materials and official documents, historic publications, local museum collections, visual observation of the house and from interviews with the relatives of the pioneer families and selected Hoskins residents. Special interest was paid to the interior furnishings and finishes in the interest of the material culture of the house. Interior furnishings were discussed from interview and extant elements. Recommendations for further study of this and other historic houses with focus on the interior material culture of are given. / Graduation date: 2006 / Best scan available for photos.

Denna uppsats behandlar Paulus syn på lagen vilket är ett mycket omdebatterat område inom paulusforskningen. Frågan om Paulus lagsyn är så central för den övergripande paulustolkingen att alla som vill förstå Paulus och hans texter måste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits många hyllmeter och diskussionen verkar långt ifrån avslutad. Frågan kräver dock tydliga avgränsningar för att kunna behandlas i denna relativt korta uppsats. Därför kommer jag fokusera på en perikop i ett av Paulus brev som behandlar denna fråga. Min frågeställning blir då: Vad menar Paulus med ”lagen” i Rom 3:21-31?