<p>Rollen som ledare är dynamisk och krävande, inte minst inom fotbollen. De värderingar som tränaren respektive spelarna har formar ledarskapet. Majoriteten av ledare inom dam- och herrfotbollen i de högre serierna är män och deras ledarskap kan ses utifrån olika perspektiv. Syftet med denna studie är att beskriva mäns upplevelser av att träna damlag jämfört med herrlag i fotboll.Med intervjuer som var halvstukturerade intervjuades fem män som har tränat kvinnor i damallsvenskan samt män i lägst division 3. Induktiv tematisk analys användes som bearbetningsmetod. Det framkommer i studien att ledarna upplever sig mer demokratiska när de tränar ett damlag jämfört med ett herrlag, att kommunikationen med damspelare jämfört med herrspelare delvis är olika samt att tävlingsinriktningen, självförtroendet och grupperingar i lagen kan variera beroende på om det är ett herrlag eller ett damlag som tränas. Resultatet väcker frågor kring värderingar som baseras på individens kön och om vad som är faktiska skillnader respektive skillnader som beror på stereotypiska föreställningar.</p>

Rollen som ledare är dynamisk och krävande, inte minst inom fotbollen. De värderingar som tränaren respektive spelarna har formar ledarskapet. Majoriteten av ledare inom dam- och herrfotbollen i de högre serierna är män och deras ledarskap kan ses utifrån olika perspektiv. Syftet med denna studie är att beskriva mäns upplevelser av att träna damlag jämfört med herrlag i fotboll.Med intervjuer som var halvstukturerade intervjuades fem män som har tränat kvinnor i damallsvenskan samt män i lägst division 3. Induktiv tematisk analys användes som bearbetningsmetod. Det framkommer i studien att ledarna upplever sig mer demokratiska när de tränar ett damlag jämfört med ett herrlag, att kommunikationen med damspelare jämfört med herrspelare delvis är olika samt att tävlingsinriktningen, självförtroendet och grupperingar i lagen kan variera beroende på om det är ett herrlag eller ett damlag som tränas. Resultatet väcker frågor kring värderingar som baseras på individens kön och om vad som är faktiska skillnader respektive skillnader som beror på stereotypiska föreställningar.

Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent. / Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.