<p>David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text “Géricault and ”Masculinity”. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och manligt är själva grunden för denna uppsats. Med hjälp av Norman Brysons teorier gällande manlig och kvinnlig maskerad undersöker jag hur LaChapelle använder sig av denna maskerad, samt hur han använder sig av stereotypa roller för kvinnor och män. Jag undersöker också vem som är objekt för en betraktares blick och varför. Det jag kommer fram till är att LaChapelle i allra högsta grad använder sig av de stereotypa roller som finns och att han iscensätter en manlig och en kvinnlig maskerad genom att använda kulturellt betingade grepp för vad som anses vara kvinnligt och manligt. LaChapelle överdriver manligt och kvinnligt i sina iscensättningar och tar dem ett steg längre vilket gör dem skämtsamma eller lustfyllda. Hans bilder kan verka vulgära och provocerande vid en första anblick men efter att ha tittat noggrannare uppfattas de som mer humoristiska och med ett mångtydigt innehåll. LaChapelle vill provocera och få betraktaren att tänka till om sexuella normer, utseendemässiga ideal och masskonsumtion. Bilderna är inte enbart en glättig yta utan bär på olika budskap.</p><p>Viktiga komponenter i LaChapelles bilder är själva kompositionen och färgerna, vilket jag undersöker. I min undersökning av färg och komposition, där jag bland annat tar hjälp av konstvetarna/konstteoretikerna Ulf af Hård Segerstad och Rudolf Arnheim, blir resultatet tydligt. Kompositionen och färgerna är viktiga för bildernas uttryck och färgerna är en del av kompositionen. Färgen är en mycket viktig beståndsdel och de hjälper till att bygga upp hans bilder. Utan färger skulle hans bilder te sig tråkiga och inte ha samma spänning som de nu har, de hade också uppfattas som mycket mer hårda i sitt uttryck och inte alls med samma humor eller glädje. Bilderna hade förlorat mycket utav sitt uttryck och inte varit lika intensiva. Kompositionen av de olika delarna i bilderna och färgerna förstärker det mångtydiga innehållet i LaChapelles bilder.</p>

David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text “Géricault and ”Masculinity”. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och manligt är själva grunden för denna uppsats. Med hjälp av Norman Brysons teorier gällande manlig och kvinnlig maskerad undersöker jag hur LaChapelle använder sig av denna maskerad, samt hur han använder sig av stereotypa roller för kvinnor och män. Jag undersöker också vem som är objekt för en betraktares blick och varför. Det jag kommer fram till är att LaChapelle i allra högsta grad använder sig av de stereotypa roller som finns och att han iscensätter en manlig och en kvinnlig maskerad genom att använda kulturellt betingade grepp för vad som anses vara kvinnligt och manligt. LaChapelle överdriver manligt och kvinnligt i sina iscensättningar och tar dem ett steg längre vilket gör dem skämtsamma eller lustfyllda. Hans bilder kan verka vulgära och provocerande vid en första anblick men efter att ha tittat noggrannare uppfattas de som mer humoristiska och med ett mångtydigt innehåll. LaChapelle vill provocera och få betraktaren att tänka till om sexuella normer, utseendemässiga ideal och masskonsumtion. Bilderna är inte enbart en glättig yta utan bär på olika budskap. Viktiga komponenter i LaChapelles bilder är själva kompositionen och färgerna, vilket jag undersöker. I min undersökning av färg och komposition, där jag bland annat tar hjälp av konstvetarna/konstteoretikerna Ulf af Hård Segerstad och Rudolf Arnheim, blir resultatet tydligt. Kompositionen och färgerna är viktiga för bildernas uttryck och färgerna är en del av kompositionen. Färgen är en mycket viktig beståndsdel och de hjälper till att bygga upp hans bilder. Utan färger skulle hans bilder te sig tråkiga och inte ha samma spänning som de nu har, de hade också uppfattas som mycket mer hårda i sitt uttryck och inte alls med samma humor eller glädje. Bilderna hade förlorat mycket utav sitt uttryck och inte varit lika intensiva. Kompositionen av de olika delarna i bilderna och färgerna förstärker det mångtydiga innehållet i LaChapelles bilder.

Made available in DSpace on 2016-08-26T15:19:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_9234_A fotografia manipulada de DLC.pdf: 9640305 bytes, checksum: 1c8649bdcb26a415cd97f679603e73f5 (MD5) Previous issue date: 2015-09-03 / Este trabalho propõe uma investigação sobre a manipulação de fotografias. Durante a pesquisa pretendeu-se estudar e refletir sobre o assunto como meio de expressão artística na contemporaneidade e de linguagem fotográfica atual, a qual não é focada somente na captura da imagem e sim em toda a construção anterior e posterior ao momento da foto. Com a análise de fotografias do americano David LaChapelle, pretende-se evidenciar como o artista utiliza-se da manipulação para criar imagens que questionam a sociedade e, ao mesmo tempo, despertam ambiguidade. Também se procurou entender quais são as relações que se estabelecem com o espectador que é convidado a ver essas imagens, nas quais são acrescentadas camadas de ilusão e que, mesmo alteradas, são a prova de algo que existiu no passado. Com recursos de teatralização e carnavalização, entre outras formas de manipulação, o fotógrafo cria fantasias e desperta desejos nos espectadores. Palavras-chave: Manipulação fotográfica, David LaChapelle, teatralização, carnavalização, paródia.

Syftet med undersökningen är att analysera hur svensk dagspress framställer Fotografiska museets utställning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framställer konsten och konstnären som person. Undersökningsmaterialet består av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nättidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utställningen. Jag har genom att närläsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utställningen, konstnären och konsten. Konstkritikerna framställer utställningen som välgjord och ett unikt tillfälle att få se en konstnärskarriär under ett och samma tak då den innehåller över 250 bilder från 1980-talet fram till 2012. Det är den största utställningen som Fotografiska museet visat och den största utställningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbåge som följer väggarna på Fotografiska. LaChapelles bilder är ofta fyllda med budskap och detaljer och då Fotografiska visar bilderna i enorma format framgår dessa tydligare menar man. Vad gäller konsten så framställs den som pastischer på kända verk ifrån renässansen och barocken. Kritikerna menar att kända konstnärer som Michelangelo och Botticelli har inspirerat LaChapelles konst. Jag har kommit fram till att kritikerna delvis oreflekterat recenserar bilder från två helt olika typer av produktion utan att särskilja dem. De två olika produktionerna är de kommersiella bilderna innan 2006 och de civilisationskritiska bilderna efter 2006. Han slutade då att ta kommersiella uppdrag vilket har resulterat i en mer civilisationskritisk konst med konstnärlig frihet som följd. Vissa kritiker skildrar hela vidden av konstnärskarriären medan vissa kritiserar de tidigare verken. Den civilisationskritiska konsten har möjliggjort en plats på gallerierna för LaChapelle. Kritikerna är skeptiska inför den civilisationskritiska konstnären och ifrågasätter att han skulle ha ett genuint engagemang i de frågor som LaChapelle lyfter. Han lyfter ämnen som konsumtion, människohandel och religion. Kritikerna anser att han har för stor del av konsumtionskulturen genom sina kommersiella bilder för att kunna kritisera konsumtionskulturen på ett trovärdigt sätt. Genom att studera uppkomsten av vissa kändisporträtt framgår det tydligt att LaChapelle fortfarande 2012 tar kommersiella uppdrag. Skillnaden är friheten i att kunna välja de jobb han vill ha. LaChapelle har som konstnär uppnått stjärnstatus. När han fotograferar kändisar räknas detta som ett kvitto på ytterligare stjärnstatus. Han kan alltså glorifiera kändisar genom att fotografera dem. Detta gäller både i de kommersiella bilderna såväl som i de konsumtionskritiska. Han har uppnått ekonomisk frihet och kan själv välja vilka uppdrag han vill göra. Kritikerna har svårt att koppla honom till de färgsprakande bilder han producerar och till det liv han fört. De framställer honom som en timid och lågmäld 45-åring. Han har sedan länge ansetts vara Hollywoods favoritfotograf och sägs ha levt nattklubbsliv under merparten av sin karriär. Den person som står framför kritikerna under invigningen av Burning Beauty motsvarade inte deras förväntningar.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2015-05-07T17:30:17Z No. of bitstreams: 1 Marcia Molina.pdf: 8152668 bytes, checksum: a2e1979eb243f7c05f7d3c60f0fbabeb (MD5) / Made available in DSpace on 2015-05-07T17:30:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marcia Molina.pdf: 8152668 bytes, checksum: a2e1979eb243f7c05f7d3c60f0fbabeb (MD5) Previous issue date: 2013-05-09 / Nenhuma / Compreender o contexto da imagem e refletir sobre suas possibilidades de interpretação têm sido uma busca permanente na área da Comunicação Social. O presente trabalho procura compreender a relação da fotografia com outros campos do conhecimento e propõe-se a discutir e refletir sobre estas relações que se criam entre a imagem técnica e o espaço das artes visuais, perpassando pelos vários movimentos que contribuíram para a legitimação da fotografia contemporânea e suas consequentes reverberações. Sob a influencia dos estudos da performance, fotografia e encenação assumiram juntas um importante papel no processo de significação imagética. Por essa razão, a fotografia é o lugar do seu acontecimento, pois é pensada como parte constitutiva das ações, além de contribuir para a formação de uma audiência. Tomaremos a obra de David LaChapelle, fotógrafo surrealista, que consideramos ser, atualmente, o maior herdeiro de uma linha de fotógrafos-artistas que sustentaram as artes visuais do século XX. O objetivo central deste trabalho é o de analisar como LaChapelle redimensiona e redefine uma proposta performática em função dos conteúdos midiáticos que nos cercam. Decifrar o que se esconde por trás destas imagens é sem dúvidas, um desafio, principalmente de natureza metodológica. Por essa razão, a importância de conhecer o processo criativo e as técnicas fotográficas empregadas por LaChapelle nos ajuda a entender os elementos utilizados na construção, origens e motivações pontuais em suas fotografias. Dentre os principais elementos identificados, nossa observação concentrar-se-á na temática, técnicas de edição, nas cores ultra saturadas e nas poses de seus personagens. Estes elementos são atuantes de uma dimensão performática, a qual será delimitada, para um melhor entendimento, em teatral, audiovisual e cromática. / Understanding the context of the image and reflect on their possible interpretations have been an ongoing search in the media area. This work seek s to comprehend the relationship between photography and other fields of knowledge. Besides, we propose to discuss and reflect on this scenario, going through the various movements that contributed to the legitimization of contemporary photography. Under the influence of performance studies, photography and acting together assumed an important role in the process of signification imagery. For this reason, photography is the place of its event and i s thought as part of the actions and contributes to build an audience. We will study the work of David LaChapelle, surrealist photographer, we consider to be currently the largest heir of a line of photographers and artists that supported the visual arts of the twentieth century. The aim of this dissertation is to analyze how LaChapelle redefines a proposal in terms of performance. What is behind these images is undoubtedly a challenge, mainly methodological. For this reason, the importance of knowing the creative process and the photographic techniques employed by LaChapelle helps us to understand the elements used in his photographs. Among the main elements identified, our observation will focus on the theme, editing techniques, the ultra-saturated colors and the poses of his characters. These elements are active in a performative dimension, which is bounded to a better understanding, in theatrical, audiovisual and chromatic.

The thesis Intentions of art photography. Possibilities and limits of Eco's reception aesthetics on the example of the exhibition "Thus Spoke LaChapelle" is dedicated to photographs of a significant advertising and art photographer David LaChapelle, a theory of reception of Umberto Eco. LaChapelle's photographs serve as a means in which will be analyzed the limits and possibilities of Eco's reception aesthetics. Also there will be used three different interpretations of selected photos (the photo Deluge and the photographic series Museum).