O registro geológico correspondente à passagem do Cenomaniano ao Turoniano é reconhecido mundialmente por documentar o mais importante fenômeno eustático de elevação do nível dos mares no Cretáceo. Associado a este, ocorreu um evento anóxico oceânico de natureza global, com importantes implicações econômicas na formação de extensos depósitos pelíticos ricos em matéria orgânica e potencialmente geradores de hidrocarbonetos. No Brasil este intervalo é encontrado predominantemente em sub-superfície, em poços de petróleo terrestres e marítimos. A melhor exposição desta seção se encontra na pedreira Votorantim, no município de Laranjeiras, Estado de Sergipe. Através de análises palinológicas semiquantitativas realizadas em testemunhos e exposições de rocha recuperadas pela atividade da mineração, é proposto neste trabalho um arcabouço palinoestratigráfico para a seção estudada, integrando-se ainda dados paleoecológicos que suportaram uma interpretação estratigráfica segundo a metodologia da Estratigrafia de sequências. / The Cenomanian –Turonian boundary is worldwide recognized as the most important eustatic event of the sea level rise in the Cretaceus, correlated with a global oceanic anoxic event, which induced the widespread formation of organic and rich pelitic deposits from the potential source rocks of hydrocarbon. In Brazil this section is predominantly found in the subsurface, onshore and offshore oil wells. One of the best outcrops of this interval is found in the Votorantim/CIMESA Quarry, in Laranjeiras, State of Sergipe, Brazil. Through a semiquantitative palynological study, based on mining cores drilled in the quarry, a palynostratigraphic framework is proposed for the studied section, integrated with additional paleoecological inferences and interpretations based on the Sequence stratigraphy methodology.

Práce se zaměřuje vystínit výchozí podmínky a vývoj transformačního procesu v Mongolsku v období 1990-2005. Rozebírá ekonomické reformy v jednotlivých oblastech hospodářství a jejích výsledky, definuje priority dalšího rozvoje.

Práce systematicky prezentuje poznatky o hromadné kustomizaci. Zabývá se nejprve definicí termínu a obsahem pojmu. Následuje popis základních charakteristik hromadné kustomizace, strategie její aplikace, klíčové faktory úspěchu, problematika komplexity a především komunikace při hromadné kustomizaci výrobků. Hlavním cílem práce je prokázání vztahu mezi pomalým rozvojem hromadné kustomizace výrobků a současným stavem konfiguračních systémů. Práce za účelem naplnění hlavního cíle přináší analýzu konfiguračních systémů a prezentuje výsledky emipirického výzkumu padesáti českých konfigurátorů.

A measured cross section of simultaneously produced Υ(1S) and J/ψ mesons is performed using 20 fb-1 integrated luminosity in proton-proton collisions at √s=8 TeV center of mass energy recorded by the CMS detector. Both mesons are fully reconstructed from their final states, μ+ μ-. To extract the signal yield, an extended maximum likelihood fit is used on two (invariant mass of Υ(1S) and J/ψ) and three (invariant mass of Υ(1S) and J/ψ, cτ) dimensional components. A two-dimensional extended likelihood fit is used for the signal yield of data and a three-dimensional extended likelihood fit is used to know the possibility of displaced J/ψ candidate events arising from a B meson decay. A data embedding method is used to correct the efficiency in the data. The cross section in the fiducial region, defined as |y|<2.0, is determined to be 16.5±3.6(stat)±2.6(syst) pb. In order to improve the physics measurements capabilities for the harsh radiation environments at Large Hadron Collider (LHC), radiation hard detectors are needed. Secondary Emission Method (SEM) is a technique to measure the energy of particles such as e, n, and p in extreme radiation environments. Secondary Emission Ionization Calorimetry is a new technique for high radiation conditions. We designed two different types of test boards to test Hamamatsu single anode R7761 and multi-anode R5900-00-M16 PMTs and compared average gain values for both SE and PMT modes. We found that both values (SE and PMT) were comparable, which means the test boards that were developed perform very well and they could be used at Fermilab Test Beam Facility or in the CERN H2 beam area for the detection of minimum ionizing and showering particles.

<p>Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens.</p>

Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic autoimmune disease characterized by joint inflammation eventually leading to the destruction of cartilage and bone. The aetiopathogenesis is not completely understood, but previous studies have shown that the disease is multifactorial with genetic, environmental and hormonal factors involved. Immune cells, e.g., T- and B-cells, and macrophages, migrate into the joints, with increased expression of numerous soluble factors such as cytokines, chemokines and adhesion molecules functionally active both locally and systemically. Analyses of blood samples from the Medical Biobank in Umeå from individuals before the onset of symptoms of joint disease showed that anti-citrullinated protein/peptide antibodies (ACPA) preceded the development of disease by years and this finding has been confirmed by other studies.                                         The aim of this thesis was to identify signs of activation of the immune system analysed as up-regulation of pro- and anti-inflammatory cytokines, sero-positivity for autoantibodies, and genetic factors identified as relevant for the development and disease progression of RA. The concentrations of 30 cytokines and chemokines were measured in blood samples from individuals before the onset of symptoms, and when diagnosed with RA, together with population-based matched controls using a multiplex system. The predictive value of different isotypes (IgG, IgA, and IgM) of ACPA and rheumatoid factor (RF) before onset of symptoms and different types of ACPA (e.g., mutated citrullinated vimentin, MCV) were analysed for disease development and progression in patients with early RA and controls from Northern Sweden. These factors were related to the genetic markers, HLA- shared epitope (SE) alleles and the 1858C/T polymorphism of the protein tyrosine phosphatase non-receptor type 22 (PTPN22) gene.                            In paper I, it was shown that in individuals who later developed RA (i.e., pre-patients) the levels of several cytokines and related factors that represent the adaptive immune system (Th1, Th2, and T regulatory cell related factors) were significantly elevated compared with controls, whereas, after the onset of disease the involvement of the immune system was more general and widespread. In paper II, the presence of different isotypes (IgM, IgA and IgG) of ACPA in pre-patients, patients and controls was evaluated showing that both the IgG and IgA isotype predicted the onset of RA by years with the IgG isotype having the highest predictive value. In paper III, the association of the 1858T variant of PTPN22 with RA was confirmed. Furthermore, the association was restricted to autoantibody positive disease and this variant was correlated with an earlier age for disease onset. In paper IV, anti-MCV antibodies were identified as being associated with a more severe disease course of RA, measured by disease activity score, erythrocyte sedimentation rate, and swollen joint count over time compared with anti-CCP2, anti-CCP3, and anti-CCP3.1 antibodies.                                                                                                In conclusion, individuals who later developed RA had increased concentrations of inflammatory markers reflecting an activation of the immune system years before the clinical symptoms of the disease developed. Also, the presence of ACPA of IgG and IgA isotype prior to disease onset predicted the development of RA. The PTPN22 1858T variant was associated with sero-positive RA and anti-MCV antibodies were associated with a higher inflammatory activity compared with anti-CCP2, -CCP3 and -CCP3.1 antibodies. These findings together present a possibility to better predict the development and progression of RA.

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens.

Den här magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen fastställde att Microsoft genom användningen av kopplingsförbehåll, missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. Kopplingsförbehållet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sålde två separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillämpades inom EG-rätten ett per se-förbud mot kopplingsförbehåll, vilket innebar att de automatiskt ansågs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehållet utreddes. Kopplingsförbehållet i Microsoft-fallet ansågs däremot ha en så komplicerad karaktär att en vidare utredning var nödvändig. Därför gjordes en övergång från per se-förbudet till en bedömning med inslag av rule of reason. Den nya bedömningen innebar bland annat en granskning av den effekt som kopplingsförbehållet hade på marknaden. Det var också möjligt för Microsoft att visa att kopplingsförbehållet hade konkurrensfrämjande effekter och effektivitetsvinster som övervägde kopplingsförbehållets konkurrenshämmande effekter, vilket skulle anses som sakligt skäl. Om det bedömdes att det fanns sakliga skäl till kopplingsförbehållet, skulle det kunna tillåtas. I ett närmast identiskt fall av kopplingsförbehåll i USA, även det gällande Microsoft, ansågs en bedömning enligt rule of reason vara bättre än tillämpningen av ett per se-förbud. Det fanns dock betydande skillnader mellan den rule of reason-bedömning som förespråkades i USA och den europeiska bedömningen som hade inslag av rule of reason. I USA ansågs exempelvis testet som användes för att fastslå att kopplingsförbehållet bestod av två separata produkter som alltför tillbakablickande och riskerade att hämma teknologisk utveckling och innovation. Det synsättet fanns inte i Europa och därför tillämpades testet vid bedömningen av Microsofts kopplingsförbehåll. Den europeiska metoden för att bedöma kopplingsförbehåll ställde överlag betydligt hårdare krav på svaranden än den amerikanska motsvarigheten. I det europeiska fallet var det upp till Microsoft att visa att kopplingsförbehållet var ”indispensible”, det vill säga nödvändigt för att effektivitetsvinsterna och de konkurrensfrämjande effekterna skulle erhållas. Något krav på svaranden att visa att kopplingsförbehållet var nödvändigt ställdes inte i USA. Trots att vi ställer oss positiva till avsteget från ett per se-förbud, anser vi att det nya sättet att bedöma kopplingsförbehåll har svagheter. Metoden att fastslå effekterna av kopplingsförbehållet är mycket spekulativt och kravet på att svaranden måste visa att kopplingsförbehållet är nödvändigt för att uppnå konkurrensfrämjande effekter är alltför hårt. Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka konsekvenser den nya europeiska metoden kommer att få i framtiden vid bedömningen av kopplingsförbehåll enligt artikel 82 i EG-fördraget. Sedan Microsoft-fallets avgörande har det inte tagits upp något annat fall av kopplingsförbehåll, varken av Kommissionen eller EG-domstolen. Det är därför än så länge oklart om per se-förbudet är avskaffat och en rule of reason-inriktad bedömning kommer att göras i fortsättningen.

Tidigare utförda servicebulletiner och luftvärdighetsdirektiv på flygplanet SE-KOL finns nedförda och redovisade i handskrivna dokument. För att på ett enkelt och smidigt sätt kunna ta fram status avseende SB och AD har innehållet i handskrivna originalhandlingar överförts till ett digitalt system i vilket utförda åtgärder blivit överskådliga och sökbara. Rapporten beskriver det överföringsarbete som legat till grund för den digitala listan samt det granskningsarbete som gjorts mellan utförda åtgärder och originaldokument från luftfartsmyndigheter och tillverkare, för att fastställa SB/AD-status för flygplan SE-KOL. Utifrån tidigare utrustningslistor, datalistor och tekniska dokument har en uppdaterad utrustningslista sammanställts med ökad överskådlighet samt sökbarhet, ur vilken information om flygplanets fortlöpande utrustningsstatus kan tas fram. Utrustningslistan som skapats är det underlag som senare tänkt användas vid överföring av flygplanets utrustning till ett bättre uppföljningssystem.

This thesis is aimed to study the paleoecology of the southern Gran Sabana region (GS; SE Venezuela) since the Late Glacial to the present. This region is characterized nowadays by the occurrence of large extent of savannas in a climate suitable for rainforests. For this purpose, three sequences (two from peat bogs and one from lake sediments) have been analyzed for pollen and spores, non‐pollen palynomorphs (NPP), and microscopic charcoal particles. Among the sequences analyzed, two of them are located currently within treeless savannas (Lakes Chonita and Encantada); whereas the third one is placed in the boundary between GS savannas and Amazon forests (El Paují). The Late Glacial interval of Lake Chonita was characterized by a shrubland that was replaced by a treeless savanna at the end of Younger Dryas (YD) and the onset of the Holocene, linked to the occurrence of regional fires since ca. 12.4 cal kyr BP. The beginning of local fires was dated synchronous with the vegetation replacement, ca. 11.7 cal kyr BP. A similar shrubland, though not identical, is located nowadays around 200 m elevation above the lake, so the replacement by surrounding savannas was interpreted as a probably upward displacement of the former vegetation and an increase in average temperatures of approximately 0.7 ‐ 1.5ºC. This section represents the oldest interval analyzed for GS so far, and the presence of fires during the Late Pleistocene is among the oldest fire records documented for northern South America. The peat bog records of Lake Encantada and El Paují showed the main vegetation trends of the last 8 cal kyr BP, which were characterized by the continuous occurrence of regional fires. In Lake Encantada, the presence of treeless savannas was reported during the whole interval analyzed as the dominant vegetation type, despite variations in forest abundance and composition taxa of the community also occurred. The vegetation changes in this record were interpreted as mainly due to climatic shifts until the Late Holocene. At El Paují, the occurrence of forests and savanna/forest mosaics was reported during the same interval, and fire was postulated to have been the major driver of the vegetation shifts. In this sequence, a treeless savanna was not recorded as the dominant vegetation of the landscape until the last millennia, and the presence of two different indigenous cultures was postulated as responsible of the shifts in fire regime registered, with an interval of human land abandonment between them. This interval was characterized by the cessation of fires, and the establishment of a secondary dry forest. The Late Holocene was characterized, in the three sequences studied, by a sudden increase of fires, which likely favored the expansion of savannas and the establishment of the present GS landscape. The join interpretation of the records presented in this thesis, together with previous analyses in the region, highlighted some key aspects for understanding the main trends of GS landscape and vegetation, e.g., the appearance and establishment of morichales (Mauritia palm stands typical of current southern GS landscapes) has been restricted to the last two millennia, synchronous with the increase in fire incidence. Moreover, it has been possible to gather empirical evidence for testing some previous hypothesis regarding GS. For example, the proposal of an extended aridity prior the Holocene has been rejected, whereas the hypothesis about the post‐glacial expansion of morichales has been supported. In this sense, with all the available information to date, some suggestions have been proposed: (i) Climate and fire have been the major forcing factors operating in the GS; (ii) During the Late Glacial and the beginning of the Early Holocene, the landscape of southern GS was likely formed by a mosaic of forests, shrubs, and savannas, without the current supremacy of the last vegetation type, which only established during the last 2 cal kyr BP onwards; (iii) Some general climatic trends have been inferred for the study area, as for example an increase in average temperatures around the Late Glacial/Early Holocene transition, a dry interval from 8 to 5 cal kyr BP, and a wetter phase during the Mid‐Holocene centered around 4 cal kyr BP; (iv) The establishment of Mauritia in the region has been likely driven by a synergism between biogeographical, climatic and anthropogenic factors, as well as the likely pyrophilous nature of this palm given its synchronous appearance with the increase of fires; (v) The settlement of the modern indigenous culture (Pemón) occurred at least since around ca. 2000 cal yr BP onwards, 1500 yr earlier than previously thought, but previous human presence in the region has been also documented; and (vi) The fire activity observed in the long‐term has caused a huge impact on GS landscape. / El presente trabajo está centrado en la paleoecología de la región sur de la Gran Sabana (GS; SE Venezuela) desde el Tardiglacial hasta el presente. Esta región se caracteriza hoy en día por la presencia de sabanas en un clima propicio para el desarrollo de bosques. Para ello, se llevó a cabo el análisis de 3 secuencias (dos de turberas y una de sedimentos lacustres), basado principalmente en la identificación de polen y palinomorfos no polínicos (NPP), y en el análisis de microcarbones. Dos de las secuencias analizadas (Chonita y Encantada) se encuentran actualmente emplazadas en sabanas, mientras que la tercera (El Paují) pertenece a una localidad fronteriza entre sabanas de GS y bosques amazónicos. El intervalo Tardiglacial de la secuencia del Lago Chonita se caracterizó por la presencia de una comunidad arbustiva, que fue reemplazada por una sabana de manera sincrónica con el final del Younger Dryas (YD) y el comienzo del Holoceno. Se documentó la presencia de fuegos regionales desde ca. 12.4 cal kyr BP, mientras que el comienzo de los fuegos locales ocurrió sincrónico con el reemplazamiento de la vegetación, ca. 11.7 cal kyr BP. En la actualidad, un arbustal similar está presente a unos 200 m del lago, por lo que el cambio de vegetación se interpretó como resultado de un desplazamiento altitudinal, proponiéndose un aumento de las temperaturas medias alrededor de 0.7 ‐ 1.5ºC. Esta secuencia es la más antigua hasta la fecha para GS, y la presencia de fuegos supone uno de los registros de incendios más antiguos para el norte de Sudamérica. Las secuencias de la Laguna Encantada y El Paují mostraron las principales variaciones de la vegetación desde los últimos 8 cal kyr BP hasta el presente, que estuvieron caracterizadas por la presencia de fuegos regionales desde el principio. En la Laguna Encantada se observó la presencia continua de sabanas como vegetación dominante, a pesar de que también se registraran variaciones en la abundancia de taxones forestales. Las variaciones de la vegetación parecieron responder principalmente a las condiciones climáticas hasta el Holoceno Tardío. En El Paují, se observó la presencia de bosques y mosaicos bosque/sabana, siendo el fuego el agente que ejerció una mayor influencia en los cambios de vegetación registrados. En esta secuencia la presencia de sabana como vegetación dominante no se observó hasta los últimos milenios, y se propuso la existencia de dos culturas indígenas diferentes con un lapso de abandono intermedio, como responsables del régimen de incendios. Este intervalo de abandono se caracterizó por un cese de incendios y la aparición de un bosque seco secundario. El Holoceno Tardío estuvo caracterizado en las tres secuencias por un aumento drástico del régimen de fuegos, lo que favoreció la expansión de sabanas y el establecimiento del paisaje actual. La interpretación conjunta de estas secuencias y otras analizadas previamente ha puesto de manifiesto varios aspectos claves para el entendimiento de las tendencias de la vegetación de la región, como por ejemplo, que la aparición y establecimiento de los morichales (comunidades casi monoespecíficas de Mauritia) se haya producido durante los últimos dos milenios, y de manera sincrónica con el aumento de fuegos. A su vez, ha servido para evaluar algunas hipótesis existentes sobre el origen y evolución del paisaje de GS. Por ejemplo, la existencia de climas áridos antes del Holoceno ha sido cuestionada, mientras que la hipótesis acerca de una expansión post‐glacial de los morichales parece reforzarse. De este modo, con la información obtenida hasta el momento se han sugerido varias hipótesis: (i) Los principales agentes causantes de las variaciones de la vegetación en GS han sido el clima y el fuego; (ii) El paisaje del sur de GS estuvo probablemente formado durante el Tardiglaciar y el principio del Holoceno por un mosaico entre bosques, arbustales y sabanas, sin la predominancia actual de este último tipo de vegetación, estableciéndose el paisaje actual hace alrededor de 2000 años; (iii) Se han inferido algunas tendencias climáticas regionales, como un posible aumento de las temperaturas medias al comienzo del Holoceno, un intervalo seco entre 8 y 5 cal kyr BP, y una fase más húmeda durante el Holoceno Medio centrada ca. 4 cal kyr BP; (iv) El establecimiento de Mauritia en la región es posiblemente el resultado de la interacción entre factores biogeográficos, climáticos y antrópicos, y se ha propuesto la probable naturaleza pirófila de esta palmera debido a su aparición sincrónica con el aumento del régimen de incendios; (v) El asentamiento del actual grupo indígena que puebla la zona (los Pemón) se debió producir, como mínimo, hace unos 2000 años, unos 1500 años antes de lo propuesto hasta ahora, aunque han sido documentadas presencias antrópicas anteriores; y (vi) La incidencia de fuegos a largo plazo observada ha provocado un gran impacto en el paisaje de GS.