Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt?  För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.

Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka modaliteters samspel i tre SO-läroböcker för årskurserna 1–3 i avsnitt avsedda för religionskunskap.  SO- läroböckerna är utgivna under läroplanerna Lpo94, Lgr11 och Lgr22. Studien har även som syfte att analysera eventuella likheter och skillnader som förekommer i samspelet mellan läroböckernas utvalda modaliteter med avsikt att diskutera och synliggöra eventuella förändringar som skett under revideringarna av läroböckerna. Studien diskuterar ytterligare den didaktiska potentialen utifrån analysens resultat. De två forskningsfrågorna som används för att besvara studiens syfte är: Hur samspelar textens olika verbala delar med varandra och med bilderna? Och Hur har samspelet mellan texters verbala delar och bilder i läroböcker, med tre olika utgivningsår, förändrats?   Studiens utgångspunkt är andra steget i Danielsson och Selanders Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (2014). Det andra steget i modellen behandlar samspel mellan textens delar i läroböcker. Studien har även det sociosemiotiska samt det designteoretiska multimodala perspektivet som utgångspunkt.  Studiens resultat visar att samtliga läroböckerna innehåller semiotiska modalitet som samspelar med varandra. Verbala textslag som exempelvis rubriker, faktarutor, brödtexter, teckningar, symboler och fotografier återfinns i samtliga läroböcker och dessa samspelar väl sinsemellan. I de tre utvalda läroböckerna framgår det exempelvis av resultatet att fotografier, teckningar och symboler tillför information och samspelar med tillhörande bildtexter och brödtexter. Brister i samspelet har tilläggsvis observerats i samtliga läroböcker. Dessa brister är exempelvis rubriker och brödtexter som inte samspelar med varandra samt dekorativa bilder som inte tillför information till de verbala textslagen. Det förekommer likheter i de modaliteter som läroböckerna innehåller samt i hur dessa modaliteter samspelar med varandra. Skillnader i modaliteternas samspel mellan samtliga läroböcker är emellertid inte lika påtagliga. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att samtliga böckers modaliteter samspelar väl och att det inte skett en signifikant förändring i de använda modaliteterna och dess samspel i de reviderade läroböckerna. Studiens resultat och analyser är följaktligen av relevans då lärare bör medvetandegöras om vilka modaliteter som samspelar med varandra, hur lärare kan använda sig av dessa modaliteter i undervisningen för att möjliggöra lärandet hos eleverna.

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner. / New digital open universitites with free access to knowledge change the conditions of how learning occurs. This is a study into the new conditions of learning through the digital humanities. A designtheoretical multimodal perspective as well as hermeneutic thoery have been deployed to problematize the digital humanities. The study has been performed with the open method of literature analyses and the anthology Digital Humanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics has been the object of study. The study questions the digital humanities from knowledge creating activities within learning and, at the same time, how learning may benefit from interacting with the digital. The study concludes what the effects of the digital humanities may be on theories of learning, on the student and on the institutions