Turismprodukten kan sägas vara en sammansättning av en rad olika produkter och tjänster. Denna produkt levereras ofta inom en turismdestination och är den sammanlagda upplevelsen av de enskilda aktörernas insatser. En avgörande faktor är att skapa ett samarbete mellan aktörerna som verkar inom destinationen. Detta bör göras för att kunna förbättra leveransen av turismprodukten. Här finns det en problematik, då de aktörer som bör ingå i samarbetet, även på ett eller annat sätt är konkurrenter. För att de skilda aktörerna skall kunna se destinationen som en helhet behöver verktyg och metoder för att skapa interaktion, personliga relationer och feedback utformas. Enligt de befintlig teoretiska resonemang framgår att system för interaktion, personliga relationer och feedback måste skapas, men få svar finns på hur dessa system skall utformas. Genom att titta på teoretiska resonemang om hur organisationer anpassar sig till förändringar i omvärlden har jag så gjort en ansats att applicera dessa inom området för destinationsutveckling. Här har jag fokuserat på källor som behandlar lärande organisationer och dragit paralleller inom detta område. Genom att ha en förmåga att skapa, förvärva och förmedla kunskap samt sedan anpassa sitt handlande genom ny kunskap blir organisationen en lärande organisation. Genom att skapa en helhetsbild hos dem som arbetar inom organisationen, blir det här lättare att förstå de mål som satts upp. För att skapa engagemang kring att nå målen, presenteras hur det underlättar om individerna kan se hur de samtidigt som de strävar mot de kollektiva målen, även kan se hur detta kan hjälpa dem att nå individuella mål. Inom destinationen Åre har ett destinationsbolag nyligen bildats, fokus för detta bolag kommer bland annat att ligga på dessa frågor. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer från fem olika branscher inom destinationen, samt med destinationsbolaget, har jag fått en bild av hur uppfattningarna om kunskapsdelning inom destinationen ser ut idag. Genom att identifiera befintliga problemområden, och förslag på åtgärder beträffande dessa, har jag i denna studie gjort en sammanställning över metoder för att göra destinationen till en lärande destinationen. I denna studie vill jag skapa en förståelse för hur företagarna inom turismbranschen kan förhålla sig till kunskaps- utbyte/förmedling/generering. Min ambition är att hitta metoder för att få igång lärprocesser och skapa plattformar för samverkan inom turistbranschen. I resultatet av min studie framkommer att helhetsbilden av destinationen tydligare behöver förankras hos aktörerna inom destinationen. Det blir här viktigt att samtliga aktörer kan känna personligt ansvar i att uppnå de gemensamma målen. När insikten om det personliga ansvaret infunnit sig, ser jag hur aktörerna i större utsträckning är benägna att dela med sig av information och kunskap till varandra. Analysen i min studie visar på att det finns det stora vinster i att utforma uttalade strukturer och mötesplatser för samverkan. Enligt mitt sätt att se på det ligger en avgörande faktor i leveransen av den samlade turismprodukten, och att ge ett gott gästbemötande, i att skapa personliga relationer.

This research studied a possible strategy to attract Nicaraguan people to visit Taiwan as tourists. Taiwan is known as East Asia’s sole island bisected by the Tropic of Cancer. Undoubtedly, it is rich in tourism resources; it’s developing its destinations, theme and lifestyle as well as health and fitness tourism. Taiwan has great potential in ecological travel such as bird watching, and whale and dolphin watching, and theme travel like festival tourism, cultural tourism and medical/recuperative tourism. Now with firsthand experience, Taiwan has shown me fascinating places of unique splendor, beauty and traditions. As a Nicaraguan citizen, I have sympathized and shared similar experiences with my countrymen (Nicaraguans) while living and studying in Taiwan. They have manifested great interest in traveling. Undoubtedly, Nicaraguan people are willing to visit, know, and explore places, especially Asian countries. As a result, we did interviews to a focus group of Nicaraguan students, first-time Nicaraguan visitors and a diplomat to study whether my countrymen would choose to travel to Taiwan as tourists. In the interviews, we found common themes, categories and patterns that suggest to us that Nicaraguans would choose Taiwan as a tourist destination. Providing affordable tourist packages to these visitors would give the opportunity to have access and channels to travel to Taiwan. This in turn, led us to suggest a way to attract Nicaraguan visitors to travel to Taiwan as tourists. Keywords: Tourism, Nicaragua, Tourist attraction, Tourist destination, Destination image

The tourism industry is one of the fastest growing industries in the world. Destinationcompetitiveness emphasizes the need to link competitiveness to a destination's ability to delivergoods and services better than other destinations on those parts of the tourism experience regardedas being important by tourists. The phenomenon of using events to strategically build andstrengthen a destination's brand identity has received very little attention. This study aims to investigate how the Destination Management Organisations in Helsinki arebuilding a brand identity, and how events may be used strategically in this process. Interviews havebeen undertaken with few organisations of various sizes and characteristics. Two distinct divisionsformed the base of the thesis; the first with a clear focus on how the DMO is working to create abrand identity, while the latter concentrated on the same topic from a focused perspective; how thebrand identity may be created with the use of events. After this, the research phase is entered, whichinvolves gathering the necessary data required for determining the current identity of thedestination. Once the research phase was completed, the process moved into a phase of shaping thebrand identity. Through the interviews the writer was able to get better perceptions of how the cityis merged with views and objectives of where the city wants to be, or where they desire to be in the future.

The increase in tourism for as well Sweden and Stockholm’s archipelago leads to a heightened competition between the different destinations in the archipelago. There’s also an increase in branding cities and places around the word as well as creating an identity for tourist to recognize themselves in a destination. The creation of a place brand and identity may be one of the most important factors for destinations competitiveness. This study examines how Vaxholm tries to create an identity to influence the destinations current image. The aim of the study is to examine how a destination brands itself to mediate an unified image. The aim is answered by three different question formulations, which contains how Vaxholm brands itself by the cooperation between different stakeholders and how this cooperation is working. The data has been gathered by seven different interviews in a qualitative fashion with members from the organisation “Destination Vaxholm”. The respondents where both members in the destination as well some of them hade a more leading role. The empirical evidence has later been analysed through previous theories written in the field, which makes the study deductive. The results show that Vaxholm is branding their destination through the organisation “Destination Vaxholm”. Through this forum the different stakeholders are allowed to develop and reinforce events and activities, which currently exist on the destination. The members have a will to create an identity and image, which tells a visitor that, its possible to travel to the destination all year around, not just during the summer. The organisation is newly created which makes the cooperation between stakeholders new and the trust between them hasn’t been questioned yet. The result also shows that the organisation is democratic and the will to cooperate between the different members is vital. / Turismen till Sverige och Stockholms skärgård ökar vilket leder till en ökad konkurrens när de olika destinationerna inom Stockholms skärgård vill locka turister. Det har även blivit en ökning i att skapa varumärken för städer och platser runt om i världen samt att skapa en identitet för turister att känna igen sig i. Att en plats skapar ett starkt varumärke och identitet kan vara den viktigaste konkurrerande faktorn för destinationen. Denna studie undersöker Vaxholm och hur destinationen bygger upp sitt varumärke genom olika aktörer. Studien innefattar även hur Vaxholm försöker att skapa en identitet för att påverka imagen destinationen har i dagsläget. Syftet med studien är att undersöka hur en destination bygger upp ett varumärke för att på så vis förmedla en gemensam image. Studiens syfte har besvarats genom tre olika frågeställningar vilka innefattar hur Vaxholm bygger upp sitt varumärke genom samarbetet mellan olika aktörer på destinationen samt hur detta samarbete ter sig. Studiens empiri har samlats in på ett kvalitativt sätt genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med medlemmar från organisationen “Destination Vaxholm”. Respondenterna var såväl inom styrgruppen som vanliga medlemmar inom organisationen. Empirin har sedan analyserats mot tidigare skrivna teorier inom forskningsämnet vilket gör studien deduktiv. Resultatet visar att Vaxholm bygger upp sitt varumärke genom den ekonomiska föreningen “Destination Vaxholm”. Här samlas det aktörer från olika sektorer för att utveckla och förstärka evenemang samt aktiviteter som finns på Vaxholm. Destination Vaxholms medlemmar vill skapa en identitet och image över destinationen att det är en året om destination istället för en ”sommardestination”, vilket präglar destinationen i dagsläget. Organisationen är nyskapad vilket gör att samarbetet mellan de olika aktörerna är nytt vilket resulterar i att tilliten mellan aktörerna inte har behövts ifrågasättas än. Resultaten visar även på att det är en demokratisk organisation vilket endast fungerar om medlemmarna har en vilja att samarbeta med varandra.

Notre recherche porte sur un réseau territorialisé d’organisations (RTO) pour développer l’attractivité d’une destination touristique de réunions et de congrès. Le concept de cluster, en tant que forme spécifique de RTO, a retenu notre attention, car il partage un certain nombre de caractéristiques avec une destination touristique.Pour cette dernière, les relations inter organisationnelles sont essentielles au développement de son attractivité. Afin de questionner les mécanismes sous-jacents à la structuration d’un réseau, notre méthodologie se compose d’une analyse structurale et d’une étude qualitative. La première nous permet de représenter graphiquement la structure du réseau et d’appréhender ses propriétés. La seconde, qui repose sur l’approche par la proximité, nous permet de comprendre la stratégie des acteurs à partir des relations inter organisationnelles.Les résultats de cette étude de cas menée dans la région Provence-Alpes-Côte d’Azur soulignent l’importance de la proximité de ressources matérielles et immatérielles, et de la proximité de médiation pour activer les coopérations autour de la promotion de la destination. / Destination planners and managers put all their efforts and resources to elaborate adequate plans to reach destination attractiveness in a very competitive market. Our research highlights the importance of cooperation in order to promote the brand and the image of the destination. In this frame, the concept of cluster is relevant as it shares common features with tourism destination.This study aims at identifying the most salient factors activating the inter-organizational relationships. Using structural analysis and proximities approach, we attempt to consider all the factors influencing the cooperation between organizations to reach destination attractiveness.We analyze tourism from the perspective of travel motives. Meetings and congresses tourism experts in the region Provence-Alps-French Riviera have answered a questionnaire and have been interviewed. Our results show that the most important categories for an attractive destination are the proximities of immaterial and material resources, and proximities of mediation. Findings indicate that the region Provence-Alps-French Riviera might not be the most relevant area to implement a cluster.

M. Tech. (Tourism and Hospitality Management, Faculty of Human Sciences)|, Vaal University of Technology. / Tourism is regarded as a modern-day engine of growth and one of the largest industries globally. In 2012, the G20 heads of state recognised tourism as a driver of growth and development as well as an industry that has the potential to spur global economic recovery. South Africa is currently receiving a higher number of first time visitors with the number of return visitors for leisure purposes very low. It is thus the aim of the study to identify the predictors of tourist’s intention to return to South Africa. Specifically, this study will focus on demographic characteristics, travel behaviour, travel motivations and satisfaction intention to return. This information can contribute to adjusting marketing and product strategies to enhance visitors’ intention to return. A quantitative survey was done at Aerial Cable Way (Table Mountain National Park) where 800 respondents were requested to participate in the study. The Cable Way attracts a high number of international visitors who was the population for this study. The questionnaire was distributed by fieldworkers who returned 720 completed questionnaires. The data was captured, analysed and interpreted to identify the predictors of visitor’s intention to return to South Africa as a tourism destination. The respondents were on average 40 years of age, mostly male, from the USA and UK respectively and married. They hold either a degree or a diploma and serve in professional or management occupations. When visiting South Africa these respondents stay on average 16 days, travel in groups of 3.71 and they prefer hotels and lodges. It was evident in this research that respondents were mainly first-time visitors, emphasizing the problem that this research assess. These respondents travel to enjoy Relaxation and Novelty, Social motivations, Cultural motivations, Personal Motivations and Product motivations of which Relaxation and Novelty and Cultural motivations were rated as the most important. These travel motivations were influenced by gender, occupation and accommodation preferences. Core to this study and addressing the main aim of the study was the finding that Communication, Experience, Safety and the Tourism offering contributes to willingness to return of which the Experience and Safety were the most important aspects. These willingness were also influenced by gender and occupation. Ultimately it is about the experience in South Africa. The relationship between willingness to return and travel motivations were also evident highlighting the inter- dependence of these variables. It was evident that marketing campaigns should be adjusted and more value-added products should be provided to increase intention to return. Continuous communication is needed with people that visited this country and showing new products, discount offers and unique products. Clearly the importance of intention to revisit is evident an aspect that needs attention in South Africa.

<p>Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna. Utö präglas av ett starkt samarbetsklimat där aktörer, med turistbyrån som samordnande funktion, skapat en gemensam identitet och en enad marknadsföringskanal utåt. Genom att samordna resurser skapas även ett nätverk där kunskapsspridning och samarbete leder till positivt resursutnyttjande. Lokalbefolkningen på Utö känner en delaktighet i den utveckling som sker och en positiv attityd råder, inte minst genom att de flesta är direkt anknutna till näringen genom sina eller anhörigas arbetsplatser. På Ornö råder å andra sidan en brist på kommunikation aktörer emellan, liksom avsaknad av entreprenörskap och kunskap om näringen, vilket lett till att försök till fungerande samarbeten stagnerat. Dessutom leder ett bristande förtroende till turistbyråns kunskap och erfarenhet till att en position som samordnare inte kunnat utvecklas. Detta har i sin tur lett till en svag och fragmenterad marknadsföring liksom att lättillgängligheten för besökare försvårats då det saknas ett lättöverskådligt helhetserbjudande.</p> / <p>The development and marketing of a destination can contribute with benefits such as employment growth and infrastructural improvements. At the same time, uncontrolled exploitation can have the reverse effect and work negatively on sensible cultural- and natural environments. Knowledge about these effects has, in discussions and literature about destination development, led to the dominating roll of the perspective of planning. Meanwhile there are other important factors to consider when looking to the big spectra. In this context collaboration, networking and destination marketing becomes significant aspects to review. With a focus on, and theoretical preunderstanding for, these concepts this thesis will focus on the two case-studies of Ornö and Utö, two neighbouring islands in the archipelago of Stockholm, Sweden. In spite of their physical similarity the two islands have undergone very different developments as tourism destinations. The purpose with this thesis will therefore be to determine how the concepts of collaboration, network and destination marketing have influenced the development of the islands.</p>

<p>The purpose of the study is to investigate and elucidate how and why municipalities cooperate across municipal boundaries with destination development. To answer the purpose the authors chose two research questions:</p><p>What are the incentives of cooperation between the municipalities in Roslagen? What are the possibilities and difficulties of cooperation? In order to answer the research questions interviews with local business managers, administrative director, the acting Head of destination and tourist office staff were made. Municipalities have signed a cooperation agreement in October/November 2008, where they will work more formal together to strengthen the destination Roslagen. The result of the study shows that the main motive for municipal cooperation is the sharing of financial resources to promote and develop the destination Roslagen together. The possibilities are that Roslagen can market themselves both nationally and internationally through its partners Stockholm Visitors Board, Visit Skärgården and Visit Sweden. Difficulties in the cooperation are that the destination Roslagen lacks a major commercial operator who can control the development by coordinating the private and public sectors.</p>

The purpose of the study is to investigate and elucidate how and why municipalities cooperate across municipal boundaries with destination development. To answer the purpose the authors chose two research questions: What are the incentives of cooperation between the municipalities in Roslagen? What are the possibilities and difficulties of cooperation? In order to answer the research questions interviews with local business managers, administrative director, the acting Head of destination and tourist office staff were made. Municipalities have signed a cooperation agreement in October/November 2008, where they will work more formal together to strengthen the destination Roslagen. The result of the study shows that the main motive for municipal cooperation is the sharing of financial resources to promote and develop the destination Roslagen together. The possibilities are that Roslagen can market themselves both nationally and internationally through its partners Stockholm Visitors Board, Visit Skärgården and Visit Sweden. Difficulties in the cooperation are that the destination Roslagen lacks a major commercial operator who can control the development by coordinating the private and public sectors.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna. Utö präglas av ett starkt samarbetsklimat där aktörer, med turistbyrån som samordnande funktion, skapat en gemensam identitet och en enad marknadsföringskanal utåt. Genom att samordna resurser skapas även ett nätverk där kunskapsspridning och samarbete leder till positivt resursutnyttjande. Lokalbefolkningen på Utö känner en delaktighet i den utveckling som sker och en positiv attityd råder, inte minst genom att de flesta är direkt anknutna till näringen genom sina eller anhörigas arbetsplatser. På Ornö råder å andra sidan en brist på kommunikation aktörer emellan, liksom avsaknad av entreprenörskap och kunskap om näringen, vilket lett till att försök till fungerande samarbeten stagnerat. Dessutom leder ett bristande förtroende till turistbyråns kunskap och erfarenhet till att en position som samordnare inte kunnat utvecklas. Detta har i sin tur lett till en svag och fragmenterad marknadsföring liksom att lättillgängligheten för besökare försvårats då det saknas ett lättöverskådligt helhetserbjudande. / The development and marketing of a destination can contribute with benefits such as employment growth and infrastructural improvements. At the same time, uncontrolled exploitation can have the reverse effect and work negatively on sensible cultural- and natural environments. Knowledge about these effects has, in discussions and literature about destination development, led to the dominating roll of the perspective of planning. Meanwhile there are other important factors to consider when looking to the big spectra. In this context collaboration, networking and destination marketing becomes significant aspects to review. With a focus on, and theoretical preunderstanding for, these concepts this thesis will focus on the two case-studies of Ornö and Utö, two neighbouring islands in the archipelago of Stockholm, Sweden. In spite of their physical similarity the two islands have undergone very different developments as tourism destinations. The purpose with this thesis will therefore be to determine how the concepts of collaboration, network and destination marketing have influenced the development of the islands.