<p>En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.</p>

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.

Diabetes typ 2 ökar i hela världen, beräkningar har visat att prevalensen troligen kommer att öka till det dubbla år 2030. Att identifiera och behandla patienter som riskerar att utveckla sjukdomen är angeläget då personer med diabetes typ 2 löper ökad risk för att få komplikationer och andra sjukdomstillstånd som leder till stort lidande och förtida död. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån distriktssköterskans ansvarsområde beskriva primärpreventiva åtgärder och dess effekter för att förebygga diabetes typ 2 hos personer med nedsatt glukostolerans. En litteraturstudie med analys av 14 vetenskapliga artiklar genomfördes och resultatet visade att studier som innehöll både kost och motionsintervention inklusive individuell eller gruppbaserad rådgivning hade goda långtidseffekter på riskfaktorerna för insjuknande av diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans har behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor i strävan mot att förebygga eller skjuta upp insjuknande i diabetes typ 2.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt SweMed+ och 21 artiklar inkluderades. Dessa artiklar bedömdes, granskades och tematiserades. Resultatet analyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: Utifrån patientens perspektiv sågs tre teman: upplevelse av utförande av egenvård, hinder för utförande av egenvård samt interventioner för förbättring. Det framkom att patientens upplevelse av sjukdomen och utförande av egenvård kunde upplevas som betungande men engagemang i egenvården kunde också inge patienten trygghet, ökad självsäkerhet och självständighet. Hindren för utförande av egenvård var många. Dessa påverkades bl.a. av individens motivation, kunskap, socioekonomiska förutsättningar och vilket stöd sjukvården kunde ge. En rad interventioner sågs som kunde hjälpa och stödja patienten i utförandet av egenvård. Interventionerna syftade till att påverka patientens upplevda hinder genom att motivera, uppmuntra, undervisa och stödja patienten till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Hindren för att utföra egenvård kan vara många och upplevas som svåra. Interventioner för att stödja patienten i utförande av egenvård syftar till att hjälpa patienten att bekämpa hindren och genom livsstilsförändringar kan ökad livskvalitet uppnås. / Background: Diabetes Mellitus type 2 (DM2) is a chronic disease and a global public health problem. The disease involves physical and mental suffering and the individual gets a life-long task to manage his health to prevent serious complications. According to Orem self-care theory, the individual may change his life situation by taking responsibility for his own health. Aim: To study the experience of obstacles to perform self-care among patients with DM2 and to study interventions for improvement. Method: A systematic literature review was used. Articles were searched in PubMed, CINAHL and SweMed + and 21 articles were included. These articles were assessed, reviewed and thematised. The result was analyzed based on content analysis. Results: Based on the patient's perspective three themes were seen: experience of performing self-care, barriers to performing self-care and interventions for improvement. It was revealed that the patient's experience of illness and performing of self-care could be perceived as burdensome. However, engagement in self-care could also give the patient safety, increased self-confidence and independence. There were numerous obstacles to perform self-care. They were affected by individual motivation, knowledge, socio-economic status, support provided by health care professionals, etc. A number of interventions were detected to help and support the patient in the performance of self-care. The interventions aimed to influence the patient's perceived barriers by motivating, encouraging, teaching and supporting the patient to make lifestyle changes. Conclusion: Barriers to perform self-care can be many and experienced as difficult. An intervention to support the patient in performing self-care aims to help the patient fight the obstacles and through lifestyle changes can increase quality of life achieved.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll. Vidare var syftet även att granska artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urvalsmetod. Denna studie utformades som en deskriptiv litteraturstudie baserade på tio artikar med kvalitativ ansats. Resultatet från dessa artiklar visade att upplevelserna kan delas in i fem olika kategorier. 1. Upplevelse av utmaningar med egenvården och livsstilsförändringar 2. Upplevelse att hantera sina känslor 3. Upplevelse av motivation och engagemang 4. Upplevelse av omgivningens stöd 5. Upplevelse av interaktion med vårdgivare Slutsatsen från studien är att kvinnor med typ 2-diabetes har många erfarenheter runt sin diagnos som påverkar hennes egenvårdskapacitet. Granskningen av artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urvalsmetod visar att urvalet är kritiskt för resultatet. I alla studier som är baserade på urval bör urvalsmetod granskas kritiskt innan några slutsatser tas. / Many women with type 2 diabetes fail in their efforts with self care management. The consequence are medical complications. The purpose of this paper is to look at a number of research articles describing women’s experiences relating to their diabetes diagnosis. These experiences affect the woman's ability to self care but also guides the nurse in her profession on how to best support the woman. Orem's self care deficit theory is tied to the diabetic woman and her self care but also to the role of the nurse. There is also an analysis of the sampling methods used in each of the articles. This study was done as a descriptive litterature study based on ten qualitative research articles. The result from the analysis of the articles shows that the experiences of the diabetic women can be sorted into five categories. 1.     Self-care and lifestyle change 2.     Coping with ones own feelings and emotions 3.     Motivation and engagement 4.     The surrounding support  5.     The interaction with the caregiver/medical expertise. The conclusion that can be made from this study is that women with type 2 diabetes have a lot of emotional experiences relating to the diagnosis that affects their self care management. The analysis of the sampling methods used in each of the articles show that it is critical for the result how the sampling was done and care should be exercised before drawing any conclusions from the results.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Thesis (Ph. D.)--University of Alabama at Birmingham, 2007. / Title from first page of PDF file (viewed June 23, 2008). Includes bibliographical references (p. 51-59).